1/21 Kärleken och kapitalet
Man kan knappt handla i en butik eller passera ett café idag utan att mötas av kärleksbetygelser: "we love you", "du är fantastisk" eller "kärlek till frukost". Kärlek är ett outtömligt tema i reklam och populärkultur och framställs ofta som både medel och mål för självförverkligande. Desto mindre sägs om det samhälleliga ramverk som allas våra kärleksrelationer utspelar sig inom. Vilka är de yttre faktorer som påverkar handlingsutrymmet när vi väljer partner eller bildar familj idag? I det här numret av Clarté fokuserar vi på de aspekter av kärleken som ligger bortom mötet mellan de älskande tu. Kampen för reproduktiva rättigheter, för allas rätt till ett drägligt boende, mot exploatering av kvinnors arbete i och utanför hemmet står i fokus när vi vänder blicken mot kärlekens villkor i dagens kapitalistiska samhälle.
- Mai Greitz och Daniel Strand
Frankrike är under attack. Åtminstone enligt de politiker och opinionsbildare som under vintern har hävdat att en "islamvänster" härjar på landets universitet. Rörelsen sägs bestå av akademiker och intellektuella som splittrar den franska republiken genom att ersätta vetenskaplig forskning med postkolonial teori och religiös fanatism. I mitten av februari hävdade forskningsministern att islamvänstern "får vårt samhälle att ruttna". Hon backades upp av utbildningsministern, som tidigare påstått att rörelsen gjort sig "intellektuellt medskyldig till terrorism".
- Shabane Barot
Familjen betraktas återigen som samhällets fundament. Högutbildade kvinnor rättar sig därefter, skaffar fler barn och satsar på kärnfamiljen. Men arbetarklassens kvinnor föder färre barn och dominerar bland ensamstående mödrar. Kärlekens villkor är klasstyrda. Dags att gå tillbaka till Kollontaj!
- Mikael Nyberg
En officiös feminism vecklar ut sig över samhället. Men kapitalismen undergräver jämlika kärleksförhållanden. När bokslutet kräver sitt är det svårt att freda kärleken, familjelivet och tillvaron utanför lönearbetet.
- Mai Greitz
Kärlek, omvårdnad, social reproduktion - covid-19 har ställt frågorna på sin spets. Enligt vissa skulle pandemin sätta oss alla i samma båt. Tvärtom har den förstärkt befintliga ojämlikheter. Mai Greitz tar hjälp av idéer om social reproduktion för att undersöka hur det går till.
- Erik Bohman
Marx och Engels skrev om familjens upplösning. Den frodas 150 år senare. Arbetarkvinnor krävde kondom och pessar. Privatsak, fnyste partiteoretiker. Erik Bohman tecknar den marxistiska familjehistorien.
- Paulina de los Reyes och Diana Mulinari
Högerkrafter i Europa och USA kampanjar mot aborträtten. Samtidigt firar feministiska rörelser i Latinamerika en segerrik kamp som fått den argentinska kongressen att legalisera abort.
- Erik Löfgren
Bli Gigster!" Uppmaningen på Gignations hemsida är den sista i ett långt led som instruerat mig kring hur jag ska göra för att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Jag ska ladda ner appen, jag ska vara beredd på att få förfrågningar om "uppdrag" via sms eller mejl och jag får inte glömma att "lämna en rating" efter utfört uppdrag.
- Emil Boss
Tiotusentals migrantarbetare utnyttjas hänsynslöst i Sverige. Hur ska fackföreningsrörelsen rensa i träsket? Emil Boss har förslag.
- Erik Bohman
En stabil organisation kräver att man hela tiden tar konflikter.
- Åsa Andersson och Marianne Lidbrik
Varför är svensk äldrevård så dålig? Den har sänt människor i döden under pandemin. Den uppriktiga Coronakommissionen ger tydliga svar; reformprogram kan utläsas. Här följer anamnes, diagnos och recept.
- Beata Agrell
Johan Jönson i äldrevården, Malin Hedin i skolan, Emil Boss på Systembolaget. I 2000-talets arbetarlitteratur är vi långt från den klassiska traditionen. Men Rasmus Landströms Arbetarlitteraturens återkomst frilägger det stora perspektivet: linjerna bakåt, djupdykningarna i dagens klassamhälle. Ett standardverk, menar Beata Agrell.
- Derf Backderfs
En sida ur Derf Backderfs serieroman Kent State - fyra döda i Ohio.
