Varje gång du är ute på nätet göder du teknikjättarna. Joel Gordon Hultsjö har läst Shoshana Zuboffs uppgörelse med övervakningskapitalismen.
PANDEMINS UTBROTT 2020 innebar att teknikjättarnas vinster sköt i höjden. Facebook (idag Meta), Google (idag Alphabet) och Amazon jublade när människor behövde styra över sin aktivitet och konsumtion till internet. I maj 2020, ett par månader in i den globala pandemin, svarade Microsoft, Facebook, Apple och Amazon för 20 procent av det totala börsvärdet för de 500 högst värderade företagen i USA. Året därefter håvade företagen tillsammans in intäkter på över 1,4 biljoner dollar - en summa större än många europeiska länders BNP samma år. Mellan 2011 och 2021 växte dessa bolags intäkter fem gånger fortare än tillväxten av USA:s BNP enligt the Economist. Majoriteten av miljarderna kommer från annonsintäkter via företagens egna tjänster. Men är det hela sanningen?
ETT GEMENSAMT INTRESSE hos teknikjättarna är att samla på sig stora mängder data om sina användare. Företag får otroliga mängder data dagligen från sina tjänster: Google får ditt rörelsemönster via Google Maps, Amazon från dina köpvanor via sin digitala marknadsplats och Facebook får information om dina mest intima känslor i chattar och grupper. Insamlandet av terabyte efter terabyte av data har främst två syften för dessa företag: 1) att skapa mer träffsäkra produkter och 2) att sälja vidare data till andra företag som vill erbjuda den mest oemotståndliga produkten när du är som mest påverkbar.
DET ÄR DET ANDRA AV DE två syftena som står i centrum för Övervakningskapitalismen - vid maktens nya frontlinjer av medieforskaren Shoshana Zuboff. Hennes bok fick stort genomslag 2020 för den stora kartläggningen av hur företag som Facebook och Google blir rika, när vi nonchalant interagerar på deras till synes kostnadsfria plattformar. Grundtesen i boken är att teknikjättarna har skapat en ny vara, beteendekapitalet, som de får tillgång till genom att utvinna och exploatera människors användardata via sina tjänster. Detta kräver ett övervaknings- och databearbetningssystem som skulle gjort både DDR och McCarthyismens USA gröna av avund.
Beteendekapitalet KAN också användas som ett verktyg av auktoritära regimer och grupper för att blåsa liv i konflikter. Företaget Cambridge Analytica använde data från Facebook för att gynna Donald Trumps valresultat 2018 och Rodrigo Duterte i Filippinerna. I Etiopien och Myanmar har Facebook stämts för att ha bidragit till hets mot folkgrupp och i förlängningen att trappa upp etniska konflikter. IBM och Google står bakom det kinesiska företaget Semptian, som utvecklat ett av de många verktyg Kina använder för massövervakning och kontroll av sin befolknings nätvanor. Den kinesiska regimen använder sociala medier regelbundet som ett sätt att kontrollera och övervaka befolkningen, till exempel via systemet med "sociala poäng" som kan användas för att stänga ute kritiker från arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen.
Illustration: ARTUR SZANDROWSKI
ZUBOFFS BEGREPP övervakningskapitalism har kritiserats från marxistiskt håll för att ge en felaktig bild av utsugning. Som Rob Lucas påpekar är beteendedata i bästa fall en representation av en persons interaktioner och rörelser. Data kan inte stjälas, endast kopieras. Visserligen är en person ständigt övervakad och katalogiserad under övervakningskapitalismen, men att likställa det med att Facebook och Twitter tillgodogör sig personers beteende och mänskliga interaktioner som en naturresurs är en stark överdrift enligt Lucas. Men oavsett om dina data stjäls eller någon bara lånar en dålig kopia, så ger det ägarna bakom dessa företag enorma finansiella resurser för fortsatt monopolisering och lobbyarbete.
Samtidigt som annonsintäkter rullar in och dataförsäljningen ger frukt, spenderade Facebook och Google tillsammans över 50 miljarder på forsknings- och teknikutvecklingsprojekt. Det är mer än den amerikanska statens forskningsbudget för ett år. Detta intresse för forskning och utveckling ska dock inte misstas för att Mark Zuckerberg och Sundar Pichai vill generera ny kunskap. Fram till 2019 skrev Google, Amazon och Microsoft majoriteten av sina forskningsartiklar tillsammans med statligt finansierade universitet. Samtidigt behöll dessa företag mellan 99,97 och 99,99 procent av alla patent. Teknikjättarna är intresserade av forskning för att få tillgång till ännu mera data och för att ta kontroll över patenten. Att äga patenten i stället för att själva utveckla produkterna, blir ett sätt för Facebook och Google att skapa en stabil riskfri inkomstkälla över tid. Patentmonopol är, som ekonomerna Cecilia Rikap och Cedric Durand skriver i artikeln "Capitalism in the Age of Intellectual Monopoly", innovatörens privilegium. Innovatörer samlar på sig en mängd stabila inkomstkällor över tid, samtidigt som de också får exklusiv kontroll över data och information som kan användas för att locka till sig fler annonsörer.
VIA SAMARBETEN MED myndigheter och lagstiftare har teknikjättarna också kunnat kapitalisera på offentligt producerad och förvaltad information. Exempelvis bygger Google Maps och Google Earth på fotografier från satelliter ägda av den amerikanska rymdmyndigheten NASA och den amerikanska geologiska myndigheten USGS. Bilder som laddas ner från NASA är fria, men när Google använder samma bild blir det en upphovsrättsskyddad produkt. Även i Sverige måste myndigheter enligt EU-direktiv dela med sig av data utan kostnad. Lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som den heter i Sverige, ger företag och privatpersoner rätt att gratis få tillgång till kartdata, data om jordarter och grundvatten från Sveriges myndigheter. Tillgängliga och öppna data kan användas för att vara transparent mot medborgare, men också som en billig råvara för att gynna teknikföretag på den inre europeiska marknaden.
KAN 2023 VARA DET ÅR då den gyllene tidsåldern för teknikföretagen når sin kulmen? Twitters aktiekurs har gått stadigt nedåt sedan Elon Musks katastrofala övertagande. Facebook meddelade i december 2022 att de planerar att avskeda 11 000 personer, det vill säga 13 procent av de anställda. Även Google gick vid årsskiftet ut med att de skulle avskeda tusentals anställda inom de närmaste månaderna, samtidigt som företaget för första gången i sin historia hade lägre annonsintäkter än väntat. Enligt Robert Armstrong, journalist med inriktning amerikansk finansekonomi på Financial Times, bör man inte se Google och Facebook massavskedanden som ett tecken på företag i kris. Det handlar snarare om att dessa gigantiska företags aktieägare anser att företagen kommit för långt från sin kärnverksamhet. Mindre Metaverse och i stället fler Facebookevenemang således. Samtidigt fick Microsoft, Google, Facebook och Amazon tillsammans över 243 miljarder dollar i intäkter 2022. Ofantliga summor som de kan plöja ner i nästa stora datagruva.
VI SKA INTE TRO ATT inflationen och klimatkrisen av sig själva kommer att få teknikjättarna på fall. Men med en kombination av organisering, reglering och demokratiska alternativ går det att tvinga ner även de största av jättar.
