Daniel Cederqvist - 

1 juni 2020

En åttaårig flicka pepparsprejas i ansiktet av en polis, och det är inte Irak.
Demonstranter beskjuts med gummikulor, och det är inte Kina.
Journalister grips framför TV-kamerorna, och det är inte Syrien.
Poliserna sparkar undan rullatorn för en gammal man, och det är inte Ryssland.
Kulorna, tårgasen, batongerna.
Människorna protesterar för att USA:s poliser mördar svarta.
Men det kommer inga krav på sanktioner, ingen kommer kräva att Washington skall bombas eller att Trump skall dömas för brott mot de mänskliga rättigheterna.
Kom ihåg det nästa gång de talar om humanitär intervention, nästa gång bomberna skall regna över fattigt folk.

Erik Haking, kulturredaktör för Flamman - 

23 Maj 2020

Tidningen Flamman publicerade i nr 20/2020 en intervju med Mikael Nyberg om hans nya bok Kapitalets automatik. Intervjun finns även på Flammans webbplats. Flammans redaktion har välvilligt gett oss möjlighet att även publicera artikeln här på clarte.se. Intervjun gjordes av Flammans kulturredaktör Erik Haking.

Hannes Rolf - 

15 Maj 2020

Den pågående pandemin har resulterat i att den ekonomiska kris som kanske även innan var på gång har igångsatts, med ödesdigra resultat för miljontals människor världen över. I takt med att människors möjlighet att försörja sig har ryckts undan tycks en våg av hyresprotester ha spritt sig på flera håll i världen. Det fanns tecken på att något liknande var på gång även innan pandemin, med gräsrotsinitiativ som tog strid mot den ökade finansialiseringen av bostadsmarknaden och hyresökningar i städer som Berlin och Barcelona. I och med de dubbla kriserna tycks dock detta ha ökat rejält, med initiativ till hyresprotester och inte minst hyresstrejker i ett antal städer världen över. I Toronto manade den radikala hyresgäströrelsen till allmän hyresstrejk från första april. Enligt en representant för Canadian Federation of Apartment Associations ska 25% av hyresgästerna i Torontoområdet inte ha betalat hyra första april. Totalt sett i Kanada ska 75% av hyresgästerna ha betalat full hyra, 10% delar av hyran och 15% ingen hyra alls i april.[1] Stämmer siffrorna så handlar det om hundratusentals hyresgäster som låtit bli att betala hyran, vilket skulle innebära att hyresstrejkandet ligger på samma nivåer som under de massiva hyresstrejkerna i Sydafrika på 1980-talet.

Det är förstås svårt att veta i vilken mån hyresstrejkandet är menat som ett politiskt ställningstagande sporrat av hyresstrejkskampanjen och i vilken mån det kommer av hyresgästernas oförmåga att faktiskt betala. Förmodligen samspelar dessa båda faktorer. I USA sprider sig en hyresstrejksrörelse med krav på hyresstopp både i städer med en stark tradition av hyresgästorganisering, som i New York och San Fransisco, och i andra städer. Även om man på flera håll har infört vräkningsstopp så påpekar hyresgästaktivisterna att man måste göra något åt de hyresskulder som arbetslösa hyresgäster kommer att samla på sig under krisen.[2]  Även i Spanien, Italien och Grekland har initiativ tagits för hyresstrejkande och det är inte omöjligt att vi kommer att se ett antal hyresstrejker och andra protestaktioner under de månader som kommer.[3]

Pandemins hyresstrejksrörelse skiljer sig något åt från traditionella hyresstrejker, som oftast har varit lokala företeelser med specifika krav så som hävande av vräkningar, reparationer, hyressänkningar eller hindrande av hyreshöjningar. I en del fall har det rört sig om större kampanjer mot fastighetsägare som ofta även de har organiserat sig. Historiskt sett har hyresstrejker traditionellt använts av arrendebönder som en protestform, men metoden började även under 1800-talet användas av hyresgästkollektiv i städerna. I samband med arbetarrörelsens framväxt dök hyresgäströrelser upp i många länder och större hyresstrider skedde på flera håll. I Storbritannien skedde hyresstrejker så tidigt som på 1820-talet, och en radikal hyresgästtradition har länge funnits kvar på öarna. Hyresstrejkerna i framför allt Glasgow under det första världskriget hör till de mest kända, men hyresprotester har skett till och från ända fram till vår tid. Under de senaste åren har en hyresstrejksrörelse funnits i Storbritannien med kopplingar till studentrörelsen, och även här har hyresstrejker organiserats under pandemin.[4]

I radikaliseringsvågen mot slutet av det första världskriget skedde ett stort uppsving av hyresstrejker i ett antal städer världen över, bland annat i Berlin och New York. Dessa fortsatte sedan en bit in på 1920-talet. I det sönderfallande Österrike-Ungern skedde större ockupationsvågor i Wien och Prag. Det var även under den här perioden som den svenska hyresgäströrelsen fick fast form, även om ett antal kortlivade försök att bilda hyresgästföreningar hade skett från 1800-talets sista decennier. I framför allt Stockholmsområdet med omnejd skedde ett antal hyresstrejker under 1910-talet och i Göteborg växte en militant hyresgäströrelse fram under början av 1920-talet. Man utformade här en konfliktrepertoar där framför allt blockaden, alltså bojkott av nyinflyttning i lägenheter där konflikt förelåg och bojkott av fastighetsägarens övriga näringar, spelade en viktig roll. Tusentals fastigheter skulle komma att sättas i blockad i Göteborg under mellankrigstiden och stridsåtgärden skulle komma att användas så sent som under början av 1960-talet.

Under den stora depressionen efter börskraschen 1929 skedde en utveckling lik den vi ser idag. I USA kunde stora mängder arbetslösa hyresgäster helt plötsligt inte betala hyran. I en del fall betalade man delar av hyran men hotet om vräkningar blev, likt i våra dagar, en allt större politisk fråga. Större hyresstrejksrörelser skedde i ett antal städer med de kanske mest dramatiska i Barcelona, där den anarkosyndikalistiska rörelsen drev på massiva protester. I Sverige drog hyresgäströrelsen under det tidiga 1930-talet i gång så kallade hyressänkningsaktioner, där man formulerade krav på hyressänkningar och förbättringar i fastigheter och sedan kollektivt sade upp kontrakten med hot om blockad. I en del fall hyresstrejkade man även genom att deponera hyran tills efter att uppgörelse hade nåtts. Hyressänkningsaktionerna var i många fall framgångsrika och hyresgästerna behövde sällan flytta. Dock ledde aktionerna i framför allt Göteborg till större konflikter vid flera tillfällen. Den mest kända storkonflikten är Olskrokenkonflikten 1936–1937, där massvräkningar ägde rum. Hyresgästsidan vann den gången och förhandlingsordningen formaliserades. De kollektiva uppgörelserna mellan fastighetsägare och hyresgäster skedde nu i allt högre grad på central nivå mellan partsorganisationerna. Det var en utveckling som skulle visa sig bestå och bli grundläggande för det svenska hyressättningssystemet efter att mellanspelet med den hyresregleringslag som infördes 1942 ett kvartssekel senare hade avskaffats.

I och med radikaliseringsvågen kring 1968 tycks hyresstrejkerna ha fått ett nytt uppsving internationellt sett. Traditionella hyresstrejksstäder så som London och New York såg ett antal hyresstrejker, men även på Nordirland skedde stora hyresstrejker med republikanska förtecken och krav på bland annat fångamnesti. Även i Sverige skedde ett uppsving med både hyresstrejker på ett antal studentboenden runt om i landet och på andra håll, som i Uddevalla 1971. Hyresstrejker förekom i Sverige så sent som 1985, men tycks efter detta ha fallit i glömska. Givet den nuvarande pandemins påverkan på ekonomin även i Sverige är det naturligt att fråga sig huruvida hyresstrejker kan komma att ske även här? Den svenska bostadskrisen har under de senaste åren medfört ökad trångboddhet och utsatthet. Utförsäljningarna har dessutom minskat framför allt det kommunala allmännyttiga beståndet och ökat det privatas andel. Renovräkningar och korttidskontrakt har medvetet använts för att kringgå det svenska hyressystemet och särskilt vissa aktörer har satt detta i system. Samtidigt har dessas hyresgäster mindre att förlora på en hyresstrejk än de hyresgäster som sitter på relativt fördelaktiga kontrakt med besittningsskydd.

Föreningen Ort till Ort har sedan covid-19-utbrottet i Sverige uppmanat hyresgäster att flagga gult från fönstren för att visa sitt stöd för krav på tre hyresfria månader och vräkningsstopp för drabbade hyresgäster.[5] Planer för hyresstrejker bland handlare i Husby och Skärholmen har förekommit.[6] Den etablerade hyresgäströrelsen, som traditionsenligt har drabbats av interna konflikter kring en alltför radikal ordförande i Hyresgästföreningen Västra Sverige, har fullt upp med att motverka det förslag om marknadshyror i nyproduktion som på sikt innebär ett stort hot för rörelsen. Kanske kan de båda parallella hyreskamperna påverka varandra och göra att hyresfrågan får en nytändning? Som vi har sett har de svenska hyresstriderna historiskt sett haft koppling till internationella uppsving och om den internationella utvecklingen fortsätter och inte kommer av sig är det mycket möjligt att ringarna på vattnet kommer ända hit. Den som lever får se.

Litteratur:

Castells, Manuel. The city and the grassroots : a cross-cultural theory of urban social movements. Edward Arnold, London 1983

Corr, Anders. No Trespassing: Squatting, rent strikes and land struggles worldwide. Southend Press, Cambridge 1999

Degerhammar, Sarah; Polanska, Dominika & Richard, Åsa. Renovräkt. Hyresvärdars makt(spel) och hur du tar makten. Verbal förlag, Stockholm 2019

Ealham, Chris. Anarchism and the City – Revolution and Counter-Revolution in Barcelona 1898-1937. AK Press, Oakland 2010

Eley, Geoff. Forging democracy: the history of the left in Europe, 1850-2000. Oxford University Press, Oxford 2002

Gray, Neil (red.), Rent and its discontents: a century of housing struggle. Rowman and Littlefeld International, London 2018

Lawson, Ronald (red.). The Tenant Movement in New York City. Rutgers University Press, New Jersey 1986

Mattern, Philipp (red.), Mieterkämpfe: Vom Kaiserreich bis heute – Das Beispeil Berlin, Bertz + Fischer, Berlin 2018

Rolf, Hannes. En fackförening för hemmen: Kollektiv mobilisering, hyresgästorganisering och maktförhållanden på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–1942. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stockholm, förväntad utgivning hösten 2020

[1] https://torontostoreys.com/april-rent-canadian-tenants-coronavirus/ 2020-05-01

[2] https://torontostoreys.com/april-rent-canadian-tenants-coronavirus/ 2020-05-13

[3] Källan här är diverse Facebook-grupper, det är oklart hur stora initiativen har varit. För Spanien, se https://novaramedia.com/2020/04/16/locked-down-but-not-out-15000-sign-up-to-rent-strike-campaign-in-spain/ 2020-05-13

[4] https://www.theguardian.com/education/2016/sep/17/uk-university-students-rent-strike-rising-cost-accommodation 2020-05-13

[5] https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/darfor-flaggar-man-gult-i-skarholmen/reptdt!IAHGnn0BqIcipLKA6APHhQ/ 2020-05-13

[6] https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/darfor-flaggar-man-gult-i-skarholmen/reptdt!IAHGnn0BqIcipLKA6APHhQ/ 2020-05-13 samt https://www.arbetaren.se/2020/04/01/forlorar-vi-vara-jobb-kan-vi-inte-betala-hyran/?fbclid=IwAR0x_T1WTekwsfcEik6SrOh0WOhzFwn1JY1wvosP1PtRm1XvKifbVL3qPhc 2020-05-13

Olle Josephson - 

6 Maj 2020

KP:s tidigare ordförande Robert Mathiasson, som lämnat partiet, ska bli återkommande krönikör på sajten Nyheter Idag. Denna sajt ägnar sig framför allt åt så kallad kulturell rasism. Exempelvis förmiddagen den 6 maj toppar tre artiklar: ”Gängbråk på MacDonald's – vittne säger att de var araber och somalier”; debatt om den döde danske poeten och smågangstern Yahya Hassan ska beskrivas som ”svart” eller ”icke-vit”; samt ”26 meter hög minaret när muslimer söker bygglov för jättemoské.”

Bloggaren Knut Lindelöf hyllar Mathiasson i ett inlägg den 3 maj på sin egen blogg, Lindelof.nu. ”Han blev till slut för frispråkig om det snart sagt alla tagit till sig – inklusive det politiska etablissemanget – att svensk invandringspolitik varit naiv, cynisk och skadlig för vårt samhälle. Endast 'vänstern' (V, KP, MP, Clarté...) vägrar hårdnackat inse detta.”

Om detta är att säga i all korthet:

• vad menar Lindelöf med invandringspolitik? Den arbetsmarknadspolitik som uppmuntrar tillfälliga uppehållstillstånd för hårt utnyttjade gästarbetare från länder både inom och utom EU? Eller den svenska flyktingpolitiken som ännu så länge vilar på 1951 års flyktingkonvention – menar Lindelöf att Sverige ska lämna den? Är det asylinvandring eller anhöriginvandring Lindelöf finner ”naiv, cynisk och skadlig”?
• många menar att invandring inte är skadlig utan välgörande för det svenska samhället. Välfärden har till inte ringa del byggts av svenskar med rötter i Finland, Sydeuropa eller Västasien. Tack vare invandring har Sverige inte den befolkningspyramid som gröper ur många europeiska ekonomier i dag. Se till exempel den nyutkomna boken ”Och några, antar jag, är OK” av Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé.
• och viktigast, de mycket allmänna sanningar som ändå måste upprepas: Det är inte människors olika hudfärg, religion eller modersmål som skadar samhället. Det är de urgröpta fackliga rättigheterna, den försummade bostadspolitiken, den marknadsutsatta skolpolitiken, spekulationskapitalets orimliga vinstkrav, de fria kapitalrörelserna som bygger ojämlikhet, exploatering, utsatthet, desperation. Ytterst är orsaken den imperialistiska världsordningen, där jakten på profiter och nya exploateringsmöjligheter styr förhållandena mellan länder och folk. Vad är därmed utgångspunkten, också i migrationspolitiken? Jo, antiimperialism, försvar för välfärd och jämlikhet, och för demokratiska fri- och rättigheter, inklusive asylrätt, liksom den grundläggande solidariteten med människor i nöd.

Detta i all korthet. För ordentlig analys och diskussion, utifrån förnuftiga utgångspunkter, hänvisas till temaartiklarna ”Myter om migrationen” i Clarté 4/19. Läs dem!

-------

9 maj 2020 kl 13:00 / Efter debatt om innehållet i denna artikel har vi nått en punkt där fortsatt diskussion inte lär leda till ytterligare fördjupning. Webbredaktionen låter artikelförfattaren få sista ordet och sätter därmed streck i diskussionen om denna artikel. Vi tackar för intresset!

Sture Källberg - 

3 Maj 2020

I Dagens Nyheter, på avdelningen Namn och Nytt, påstås under rubriken Dagens datum 20 april att protesterna i Europa och USA mot osmanska arméns brutala behandling av de bulgariska upprorsmännen 1876 ”gör att Bulgarien två år senare blir självständigt”. En minst sagt förvånande historieskrivning! Ryssland gick i krig 1877-78 mot osmanerna/turkarna som stöd för den bulgariska självständighetsrörelsen! I fredsförhandlingarna efteråt drev Ryssland igenom att Bulgarien blev självständigt! Vilket hyllats i Bulgarien sedan dess.

Sture Källberg

Ovanstående rättelse skickades till Dagens Nyheter, men blev inte publicerad.

Fred Torssander - 

2 Maj 2020

Marknadens aktörer satsade stort på att naturkatastrofernas tid numera skulle vara förbi. Från mitten av 1970-talet drev de här i Sverige fram en politik som minskade statens beredskap både när det gäller lager, personal, planering och verksamheter.

Genom skattelättnader som medfört allvarliga försämringar av den verksamhet som fortfarande drivs i det allmännas regi och privatiseringar vilka även dessa ska finansieras genom de minskade skattemedlen har sedan de svenska privatkapitalisternas ägande restaurerats till en omfattning som inte har förekommit sedan före 1:a världskriget. Eller kanske mera relevant; före den Ryska revolutionen.

Daniel Cederqvist - 

1 Maj 2020

Idag är första maj, normalt en dag då många av oss går i demonstrationståg. Demonstrationståg fyllda av paroller om jämlikhet och rättvisa. I år blir det på grund av pandemin inte så.

Pandemin har fått kapitalismen att kastas in i en akut kris. Tendenser till nedgång fanns redan innan. Nu är krisen här. Staterna satsar miljarder i stimulanspaket för att rädda företagen, miljarder som nyss inte fanns när vi krävde satsningar på välfärd och miljö. Återigen visar det att den ekonomiska politiken inte är en fråga om naturlagar, utan om politisk vilja och styrkeförhållandena i klasskampen.

Peter Sundborg - 

29 april 2020

Nu är det samhällsreformatorernas tid. Den ekonomiska krisen har utlöst en formlig explosion av debattinlägg. Precis som under finanskrisen 2008/2009 har den gamle John Maynard Keynes återigen dykt upp. En debattör som förespråkar keynesianismen är Torsten Kjellgren i en artikel i Dagens Arena (2020-04-19). Kjellgren tror att vi befinner oss i ett paradigmskifte där nyliberalismen och idealet om en hårt nedbantad stat överges och där istället jämlikhet och gemensam välfärd på nytt kommer att sättas högt. Den här trosvissheten baserar han på de historiska framgångarna för keynesianismen. Bland annat menar han att keynesianismen spelade en central roll för uppbyggandet av det svenska välfärdssamhället under 1950- och 60-talen.