Clartébloggen

På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.

En pandemi går över jorden. Många kommer att bli sjuka, en del av dessa kommer att bli svårt sjuka och en del att dö. Reaktionen världen över har blivit att stänga gränser, försöka sätta städer, regioner och länder i karantän. Detta kan i vissa fall vara nödvändigt, experterna får tvista om vilka åtgärder som skall genomföras när, men konsekvenserna kommer att bli svåra. En redan ansträngd världsekonomi riskerar att kastas in i en kraftig depression, därför ser vi redan nu försök att med generösa krediter stimulera ekonomin. Problemet med detta är bara att någon kommer att få betala för lånen som nu sker, sannolikt blir det inte företag och banker utan en än mer urholkad välfärd som blir priset. Dessutom införs nu undantagslagar av olika sorter i stora delar av världen, frestelsen kommer vara stor för många regeringar att bibehålla dessa lagar när det folkliga missnöjet sprider sig i den ekonomiska kris som verkar alltmer ofrånkomlig.

Militärparad, Röd torget, Moskva. Foto: kremlin.ru / CC BY (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0)

Benny Andersson svarar på Pål Steigans artikel Benny Andersson – klima, forskning, og kampen for nasjonal sjølråderett. Benny fördjupar diskussionen om synen på vetenskapen och hoten mot det nationella oberoendet.

Pål Steigan försöker använda falsifikationskriteriet i vetenskapsfilosofin som skäl för att man bör stödja alla som står i opposition till den rådande vetenskapliga teorin. Men kriteriets fader, filosofen Karl Popper, avsåg seriösa vetenskapsmän, inte skojare eller sådana som bedriver köpt ”forskning”. Och den första fråga vi bör ställa oss är om de som motsätter sig IPCCs teser om klimatkrisen idag är att betrakta som seriösa? Eller anser Steigan på fullt allvar att staten borde ha gett forskningsresurser till de så kallade forskare som i det längsta motsatte sig sambandet mellan rökning och cancer? I likhet med tobaksbolagen öser fossilindustrin pengar över de som ansluter sig till förnekelsemaskineriet. Det är knappast av brist på resurser som klimatkrisförnekarna har misslyckats med att övertyga det vetenskapliga samfundet. Om Steigans förslag skulle förverkligas skulle det dränera den seriösa klimatforskningen på välbehövliga medel. Vi har knappast råd att lägga krutet på att fortsätta diskutera om det över huvudtaget finns ett hot mot klimatet, framför att diskutera hur vi ska möta det.

Melinda og Bill Gates på World Economic Forum

Här publiceras del 2 av Pål Steigans svar på Benny Anderssons artikel Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna som publicerades den 24 februari. Debatten kommer att fortsätta med ytterligare artiklar av Pål och Benny. Denna artikel var ursprungligen publicerad på webbplatsen Steigan.no, där också denna debatt publiceras.

Den svenske Clarté-veteranen Benny Andersson har skrevet en artikkel i tidsskriftet Clarté med kritikk av våre og undertegnedes artikler om klassekamp og klima. Den har tittelen: Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna. Første del av mitt svar til Andersson har overskriften Benny Andersson, klima, kapital og klassekamp. Her følger del 2.

Bełchatów kraftverk i Polen rankades 2014 som det mest klimatskadliga kraftverket i Europeiska unionen. Foto: Fotopolska.eu Flickr / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)

Benny Andersson svarar på Pål Steigans artikel Benny Andersson, klima, kapital og klassekamp. Debatten fortsätter inom några dagar med nya artiklar av Pål och Benny, där de fördjupar diskussionen om synen på vetenskapen och hoten mot det nationella oberoendet.

Pål Steigan försäkrar att han håller fast vid sin tidigare syn på klimatkrisen och citerar sig själv: ”Vi mener også at det pågår en så massiv rovdrift på hele ökosystemet at det kan före til sivilisasjonssammenbrud i vårt århundrede. Drivkraften bak dette er kapitalismens systemnödvändige evige vekst...”. Men den politik han föreslår, strider på varje punkt mot denna insikt om klimatkrisens allvar. Klimatkrisen påstås ha ändrat karaktär och tjänar numera främst som en täckmantel, eller ”chockdoktrin”, för det globala storkapitalets försök att undergräva vårt nationella oberoende, demokrati och välfärd. Steigans påståenden undergräver den insikt om klimatkrisens allvar som han inledningsvis försäkrar att han fortfarande tror på. Istället underblåser han klimatkrisförnekarnas åsikt att krisen är överdriven eller påhittad. Den enda ”miljökamp” är han numera verkar vara intresserad av riktar sig mot den vindkraft han anser kommer att förstöra Norges natur.

Noen av de rikeste og mektigste selskapene i verden har etablert en "klimaallianse". Er det dem vi skal alliere oss med? Kilde: World Economic Forum.

Pål Steigan svarar på Benny Anderssons artikel Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna som publicerades den 24 februari. Debatten kommer att fortsätta med ytterligare artiklar av Pål och Benny. Denna artikel var ursprungligen publicerad på webbplatsen Steigan.no, där också denna debatt publiceras.

Clartéveteranen Benny Andersson har publisert en artikkel i det svenske tidsskriftet Clarté som vi har bedt om å få publisere her. Den inneholder en kritikk av det man i Clarté-kretser i Sverige har kalt «Steigans klimatåsikter». Den har tittelen Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna. Det er veldig bra at Andersson har tatt seg tid til å skrive denne artikkelen, og det kan kanskje bidra til en interessant diskusjon både i Sverige og Norge.

Nu debatteras den svenska larmberedskapen inför Coronaviruset. Det är säkert en viktig diskussion (även om man kan bli tokig på Kristersson trängtan att dra småskurna dagspolitiska poänger på varenda fråga). För det mesta sägs det att Sverige är välförberett – trots enstaka missar – och att landet är bra på larmberedskap.

Men samtidigt går ett annat larm: Turkiet önskar att en stor del av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet fortsätter till Europa. Erdogan använder dem för att pressa fram stöd från EU och Nato för att annektera delar av nordvästra Syrien.

Brinnande regnskogar i Brasilien. President Bolsonaro uppmuntrar exploateringen av Amazonas regnskog. Foto :NASA / Public domain

När FN:s klimatpanel IPCC grundades 1988, med svensken Bert Bolin som ordförande, verkade det som om både den allmänna opinionen och en majoritet av politikerna var beredda att agera mot den alltmer akuta miljökrisen. Mer än 80 procent av oljebolaget Exxons interna rapporter och granskade forskning visade då, innan man lade ner den, att den globala upphettningen var verklig och orsakad av människan. En majoritet av de republikanska senatorerna i USA krävde att den dåvarande presidenten, Ronald Reagan, skulle sluta ett miljöavtal med Sovjetunionen.

LO-borgen, Stockholm. Foto: Holger.Ellgaard [CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)

Bläcket i namnunderskrifterna till Januariavtalet hade knappt hunnit torka förrän protesterna kom. Flera stora fackförbund, bland andra Byggnads och Pappers ställde sig mycket kritiska till hela 73-punktsprogrammet. LO-ordföranden kallade avtalet för ”jävligt omodernt”. Till och med i den socialdemokratiska idétidskriften Tiden publicerar kritiska artiklar. ”Flera reformer i januariöverenskommelsen kommer från nyliberalismens storhetstid för 30 år sedan”, skrev Ulrika Lorentzi. Hon kritiserade inriktning på att lösa nyliberalismens problem med mer nyliberalism. Ledarsidorna på tidningen Arbetet har varit fyllda av kritik mot avtalet.