Vi lever i högerns skördetid.
I gårdagens riksdagsdebatt fick vi se hur Stefan Löfvén återigen reste sig upp i sin fulla längd och dunkade sin näve i golvet. Vår statsminister var uppenbarligen provocerad av Jimmy Åkesson, som i sin tur känt sig provocerad av SD:s stagnerande och vikande opinionsstöd. Åkesson tyckte därför i Riksdagen att vi i Sverige som vanligt skulle ta efter "världens lyckligaste land", Danmark, ty han hade i sitt husorgan Nya Tider läst att man där "sätter in militär mot kriminella gäng ". Vilket är Åkessons/Nya Tiders tolkning av budskapet om att i grannlandet 160 soldater har snabbutbildats för att kunna avlasta vid gränskontrollerna mot Tyskland och ta över bevakningen av bland annat Synagogan i Köpenhamn.

Moderatledaren hävdade i Riksdagen föga mera återhållsamt att Sverige nu "befinner sig i krig".

Detta räckte för att Löfven skulle bli skärrad av risken för att SAP än en gång skulle förlora i "the long race towards the right" mot Åkesson och Kristersson. Och detta, trots förut utlovade "hårda tag", trots begränsade uppehållstillstånd, trots planerat strejkförbud (beställt av arbetsgivarna hos Ylva Johansson genom förmedling av Ulrika Messing), att trots medicinsk expertis bedriva knäledscanning av ensamkommande flyktingar - eftersom det ger fler att utvisa osv.
Till Åkesson och moderaterna genmälde Löfvén nu raskt att han minsann är "beredd att göra allt som behövs" för att hindra de kriminella huliganerna i våra tre storstäder från att mörda varandra i väpnade revirstrider. Det låter som om han nästan tyckte att Åkessons förslag om att sätta in militären var i mesigaste laget. Ty svensk militärs hittillsvarande "fredsframtvingade insatser" - t ex i Afghanistan, Libyen - har hittills inte varit en odelad framgång, trots att man i någon mån haft en viss hjälp från USA och NATO - vilken vi inte kan räkna med i Rosengård, Bergsjön eller Rinkeby, så länge vi tvekar att släppa in deras kärnvapen. Och kärnvapen är kanske ändå alltför oselektivt för att bekämpa gängvåld med.


Vad innebär då "vad som behövs" ? Vad kan Löfvén ytterligare erbjuda om, inte osannolikt, insättande av militär trupp inte ger annan effekt än att än en gång bekräfta huliganernas rimliga, men fördärvliga övertygelse om att det svenska samhället inte anser dem höra hit. Och tvingar folk att hålla tyst, då man inte litar på samhällets vilja eller förmåga att skydda dem.
"Allt som behövs" : tänker Löfvén på hjältar som överstelöjtnant Philippe Mathieu , som på 50-talet ett bra tag fördröjde FNL:s framfart i Algeriet och fick invånarna att prata genom ett flitigt användande av mord och tortyr? Kanske det skulle hjälpa för ett tag?
Eller kanske på prefekten i Palermo, Cesare Mori som på Mussolinis uppdrag 1925 fick göra just "vad som behövdes" för att byta Mafians tystnadskultur? Genom systematiska övergrepp, tortyr och gisslantagande, segrade Mori nästan - ända tills folk under tortyr blev alltför pratsamma och avslöjade skyldiga alltför högt upp - där pengarna efter brotten - hos oss mest från knarkhandel - allid hamnar. Varvid Mori kickades uppåt. Sådant måste man också i Sverige definitivt tänka på innan man släpper loss waterboardarna. Fast vad gäller "förorten" talar man i debatten betydligt mera om "heder" än om pengar.
Skulle önska att jag hade något bra förslag till vår statsminister beträffande det som "verkligen" behövs för att stoppa mördandet. Vi får nöja oss med att ha gett historiska exempel på priset som medborgarna betalat för att uppnå "vad som behövs".
Löfvén blev denna gång tack och lov tagen i örat av sin justitieminister som hade läst lagen, eller hade tillgång till folk som hade läst. Hade det varit på den kreative Kalle Batong Lidboms tid hade det juridiska lätt löst sig. Nu får man tills vidare nöja sig med att, vad gäller straffvärdet, jämställa sabotage och våld mot myndighetspersoner i uniform med terrrbrott - vilket tyvärr förutsätter att man först får fatt i någon att straffa.
Men vi är inte i krig. Vi är inte ens i inbördeskrig. De som påstår motsatsen fungerar som generatorer av den vrede och oro som är tänkt att gynna deras egen agenda. De, om några, förtjänar vårt förakt. Det är inte Löfvén som ensam har skapat det utsugarsamhälle som nu hemsökes av en mordepidemi, trots "goda tider" och att brottsligheten i stort sällan varit så ringa som nu. Men han har sökt och vunnit mandatet att förvalta det. Därför bör han nu kritiseras och kanske t o m förlöjligas.

 

{jcomments lock}

Kommentarer

3
Kerstin Stigsson
6 years ago
Bra, Hans!
Militär är och har aldrig varit en lösning på ett lands problem mot kriminella. Vad skulle hända om oskyldiga människor skulle arresteras och interneras eller arresteras och förmodligen utan rättegång? Militär - meniga - har inte den utbildningen som krävs för att lösa civila problem.
Vad är nästa steg - lösa hamnkonflikten med militären?

Det som bör göras är att förorterna får igång föräldrar grupper, fritidsgårdar, bostadsområdes grupper, etc, precis som de gjorde i Kanada och i Liverpool i Storbritannien (Så kan gängen stoppas - Kaliber Sveriges Radio, sverigesradio.se/sida/artikel.aspr?programid=1316&artikel6686042).
Jag ser att Proletären har tagit intryckt av vår debatt i våras. Nu ropar de inte längre att fler poliser. I dagens ledare (2018-01-18) som jag har uppfattat det, har de uttryckt sitt stöd till fler ungdomsgårdar och föräldrar grupper - vilket är en positiv riktning.
Like Like Citera
0
Kerstin Stigsson
6 years ago
Bra, Hans!
Militär är och har aldrig varit en lösning på ett lands problem mot kriminella. Vad skulle hända om oskyldiga människor skulle arresteras och interneras eller arresteras och förmodligen utan rättegång? Militär - meniga - har inte den utbildningen som krävs för att lösa civila problem.
Vad är nästa steg - lösa hamnkonflikten med militären?

Det som bör göras är att förorterna får igång föräldrar grupper, fritidsgårdar, bostadsområdes grupper, etc, precis som de gjorde i Kanada och i Liverpool i Storbritannien (Så kan gängen stoppas - Kaliber Sveriges Radio, sverigesradio.se/sida/artikel.aspr?programid=1316&artikel6686042).
Jag ser att Proletären har tagit intryckt av vår debatt i våras. Nu ropar de inte längre att fler poliser. I dagens ledare (2018-01-18) som jag har uppfattat det, har de uttryckt sitt stöd till fler ungdomsgårdar och föräldrar grupper - vilket är en positiv riktning.
Like Like Citera

Mest läst av skribenten

Senast på bloggen

Category Image

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.