Kerstin Stigsson kritiserar på Clartébloggen den 5 mars Proletärens intervju med journalisten och författaren Lars Åberg.
Det är roligt att Proletärens artiklar läses och diskuteras, och det står naturligtvis var och en fritt att tycka att en intervju eller artikel kunde ha skrivits bättre eller på ett annat sätt. Men jag menar att Stigssons text är både osaklig och ohederlig.
Utgångspunkten för Stigssons kritik mot intervjun är att artikeln inte går ihop med en socialistisk och kommunistisk politik. Men det är ju heller ingen som påstår att Åberg skulle vara kommunist, eller att han företräder Kommunistiska Partiets uppfattningar.
Åberg är en samhällsdebattör som många har en åsikt om. När hans senaste bok Framtidsstaden släpptes i pocket publicerade Proletären en intervju där han bland annat får svara på en del av kritiken mot honom. Detta är en helt rimlig redaktionell bedömning.
Proletären är Kommunistiska Partiets tidning, men om alla som medverkar i tidningen skulle vara kommunister hade den blivit både tråkig och sekteristisk. Proletären är inte ett illustrerat partiprogram.
Frågan i slutet av Stigssons debattinlägg, Vart är det Kommunistiska Partiet på väg?, missar därför målet eftersom Lars Åberg varken är kommunist eller medlem i Kommunistiska Partiet.
Stigsson väljer också att handplocka citat ur en lång intervju för att underbygga just sitt resonemang. Hon väljer att inte nämna de delar av intervjun där Åberg delar oron för att Sverigedemokraterna ska växa eller där han tar avstånd från begreppet ”svenska värderingar”. Exempel som pekar i en annan riktning än den Stigsson vill leda i bevis.
Stigssons huvudsakliga argument bygger på att om man ersätter ordet ”människor” i artikeln mot ”svarta”, ”judar” och så vidare, blir det en väldigt obehaglig text. Ja, det blir det ju, och en sådan artikel hade naturligtvis aldrig publicerats i Proletären.
Men om vi ska diskutera måste vi diskutera det som faktiskt står i en text och inte hur texten blir om man byter ut ord i den.
I ett medielandskap som konsekvent osynliggör arbetarklassen är tidningar som Clarté och Proletären nödvändiga motröster med många gemensamma intressen. Därför hoppas jag att alla vi som delar en ambition att sätta arbetarklassens frågor i första rummet kan diskutera med varandra på ett sakligt och hederligt sätt.
-------
Jenny Tedjeza är chefredaktör för tidningen Proletären
Kommentarer
Det är mycket svårt att förklara hur det skulle kunna bli till fördel för den svenska arbetarklassens klasskamp att borgarklassen och dess stat har gjort Sverige till en kolonialmakt och skapat en klyvning av den svenska arbetarklassen. Möjligen kan man tro att det skulle handla om att rädda proletariatets pensioner? Men då måste man i stället förklara bort pensionsreformen.
Det säger väl allt.
Vi kan inte heller räkna med att invandrare som behandlas som jämlika med svenska medborgare av den svenska staten skall komma att fungera på liknande sätt som sådana som utsätts för arbetslöshet, bostadslöshet och fattigdom. Och detta gäller för övrigt även infödda svenskar med föräldrar som enligt SD:s krav har svensk eller nordisk identitet.
Även Marx kan dock anklagas för något slags rasism enligt den identitära teorin och dess ungefär lika klassmedvetna kritiker. Marx beskrev motsättningarna i England i termer av nationalitet - också. "... viktigast av allt: varje handels- och industriort i England har nu en arbetarklass som uppdelats i två mot varandra fientliga läger: engelska proletärer och irländska proletärer". Detta när han skrev om den flyktingvåg som skapades med hjälp av Englands kolonialpolitik på Irland. https://www.marxists.org/svenska/marx/brev/1870_04_09.htm (Till Red. Olof Rydström har lagt in sin kommentar på båda debattsidorna om Proletären och intervjun med Lars Åberg. Men jag nöjer mig med om jag får in denna kommentar på den senare. Att kopiera sig brukar betecknas som spam?!)
Om det inte funkar att vara diskriminerande och peka det anklagande fingret mot den ena gruppen (judar, svarta, kineser, ryssar, etc) så funkar det inte att vara diskriminerande och peka det anklagande fingret mot den andra gruppen heller (muslimer från mellersta östern/Afrika). Det var det jag ville visa med mina utbytta ord.
Vidare menar Kerstin att detta har han sagt - fast indirekt - "utan någon förklaring eller kritik från Proletären" och hon "undrar fortfarande om intervjun speglar KPs politik"
Frågan är om inte Kerstin Stigsson kunde vara lite mindre indirekt, och ställa frågan: När tänker Kommunistiska Partiet sluta vara socialdarwinister?
Nej, Jenny T, Åberg använde inte dom folkgrupperna som jag räknade upp. Och det var det jag ville visa det som faktiskt står i texten. Han säger att den gruppen av invandrare (jag får anta att han menar muslimer från mellersta östern och Afrika som har kommit de senaste åren) är totalt annorlunda och har olika främmande (för Sverige) värderingar än vad andra grupper har. Så Åberg har bedömt en folkgrupp (eller flera) och en religion som sämre än andra folkgrupper/religioner.
Jenny, inom varje folkgrupp/nationalitet/religion finns det både bra och dåliga människor. Inom alla grupper/nationer/religioner - men även familjer - finns det olika värderingar. Det finns ingen gen hos någon grupp/nationalitet/religion som gör dom kollektivt till sämre människor, eller bättre, än andra. Det finns ingen gen som gör grupper/nationaliteter/religioner som gör att dom blir mer kriminella eller blir terrorister.
Men det är det som Åberg säger indirekt i intervjun.
Och det utan någon förklaring eller kritik från Proletären, så jag undrar fortfarande om intervjun speglar KPs politik?
Lars Åberg får ha dom åsikterna som han har. Det är inte det jag kritiserar. Det jag kritiserar är att ni inte kritiserar honom.
Är det Proletärens policy att låta Åberg publicera en vad jag kallar invandrafientlig artikel i Proletären utan att ni ställer honom till svars i det han säger i artikeln?
En borgerlig eller socialistisk tidning kan publicera en artikel som inte stämmer överens med tidningens policy. Men de hade nämnt att i en nots efter artikeln att författarens - i det här fallet Åbergs - åsikter inte stämmer överens med tidningen policy. Och möjligtvis förklarat sig närmare över detta. Men så gjorde inte Proletären.
Jag tog enbart upp två till tre uppgifter ur Åbergs intervju. Men jag kunde ha tagit upp fler. Till exempel det här: Åberg 'Sverige har ett omhändertagande som fortfarande är unikt, många som kommit hit för ju en högre ekonomisk standard än vad de hade i sina hemländer utan att behöva göra någonting'.
Så här skriver Inga-Lill Bengtsson i KB Mosaik nr 3 (en bilaga till Kristianstadsbladet, borgerlig men har bra fakta när det gäller invandring, dessutom känner jag Inga-Lill sedan tidigare, hon var aktiv i den lokala Freds-Kommitteen när jag var medlem i samma organisation):
'Kb Mosaik berättar för honom [Conny Svensson, Skatteverket] att det finns personer i nordöstra Skåne som jobbar svart för 20 kronor i timmen. - Inte klokt [säger CS]. Det är förskräckligt hur man utnyttjar personer. Det skapar illojal konkurrens, i ett parallell samhälle där människor far illa.Människor som kommit hit, vill inte sitta och rulla tummarna. De vill göra rätt för sig men kommer inte in på arbetsmarknaden'.
Inga-Lill: 'Hur många svarta jobb finns det?' CS: 'Det är väldigt vanligt. Vi stöter på det varje dag i våra kontroller.'
Inga-Lill skriver. 'Svarta jobb förekommer i flera branscher, såsom bygg, transport, bilverkstäder och städ.'
Dagersättningen räcker inte till att försörja en familj och därför tvingas människor ut i svarta jobb. En berättar att han jobbar elva timmar och tjänar 250 kronor om dagen. Han berättar att han inte har några rättigheter på arbetsplatsen, han kan inte vara sjuk för han är rädd att förlora arbetet.
Jag kan föra fram fler faktafel i intervjun med L Åberg. Såsom valet av ordet 'omhändertagen' i stycket före men jag börjar få dåligt med tecken kvar.
Bäst hade dock varit att rikta kritiken direkt t ex på insändarplats i Proletären.