Varför kan inte kapitalismen ställa om till ett hållbart samhälle? Hur bryter vi med kapitalismens ständiga tillväxt? Hur skall vi rädda planeten? Detta är frågor som de nio författarna till antologin ”Ställ om! För en ekologisk socialism” utgiven av Bokförläggarna Röda Rummet, ställer sig.

”Ställ om!” ställer det invanda på ända. Hur skulle det vara om IKEA tillverkade hållbara möbler som höll en livstid och sedan kunde gå i arv eller om Volvo tillverkade en bil som gick att laga för envar och som rullade hela livet? Om H&M:s kläder höll mer än några tvättar och var tidlösa i sin design?

Det är en tankeväckande bok, författarna är väl insatta i ”ekosocialism”. De är inga nybörjare. De vet vad skriver om! Men samtidigt som man läser deras väl genomtänkta kapitel, så undrar man hur kan det komma sig att den socialistiska och gröna rörelsen misslyckats och kapitalismen fått fritt spelrum så till den milda grad att mänsklighetens framtid är i fara.

Denna lilla bok kom ut 2016 och har tyvärr gjort relativt litet avtryck trots att den innehåller många viktiga pusselbitar för en omställning till ekosocialistiskt samhälle. Det är dags att ta fram dem nu när kraven på ett ekologiskt hållbart samhälle blir allt starkare.

Flera författare visar på vikten av en modell för ett ekosocialistiskt samhällsbygge och fackföreningarnas strategiska roll och kortare arbetstid. Och hur vi ser på ett samhälle över huvud taget.

Författarna flyttar perspektivet från konsumtion till produktion, och för det krävs makt över arbetstiden, från företaget till arbetarkollektivet. En del av ett framtida ekologiskt hållbart samhälle innebär kortare arbetstid.

En annan del är ”ställ-om-rörelsens” trovärdighet. En omställning kan bara genomföras inom ramen för ett planmässig, systematiskt och demokratisk process.

Ett viktigt exempel som bilarbetaren och fackaktivisten Lars Henriksson pekar på i sitt kapitel är Lucasplanen för alternativ produktion. 1973 annonserade krigsmaterialtillverkaren Lucas Aerospace att de skulle säga upp 800 personer. Fackföreningarna beslutade att de skulle motsätta sig detta och tog fram ett förslag på produkter som företaget skulle kunna tillverka med hjälp av den kunskap och utrustning som redan fanns. Det som kom att kallas för Lucasplanen. Särskilt viktigt var att införa demokrati på arbetsplatserna

Arbetet med planen gav ringar på vattnet, inte minst i Göteborg där kraven på alternativ produktion fördes fram i samband med varvsnedläggningarna i slutet på 1970 talet.

Ett liknande initiativ var RailEurope 2025 som lades fram vid en konferens i Köln 2009. Det innebar att järnvägarna skulle bli ett hållbart transportsystem där målet bland annat var att flytta över transporter från flyg och väg till spår. Planens styrka var att den kopplade samman miljöfrågor med sociala och fackligt krav.

Dessa planer bryter med marknaders logik och ställer i stället sociala krav i centrum. De byter också perspektiv, från marknad till samhälleligt nödvändig produktion

I Sverige fick dessa planer en parallell i Malte - Miljörörelsens Alternativa Energiplan som utarbetades 1978 i samband med folkomröstningen om kärnkraft. Planen gav trovärdighet och stadga i kampen och visade att det var möjligt att stänga kärnkraft och ersätta den med förnyelsebara energikällor.

Dessa planer visade realism, trygga arbeten och satte samhällsnyttan i centrum. Men de gjorde det också möjligt att bygga rörelser underifrån.

stall omDet är lätt att bli pessimistisk när man ser hur kapitalismen växer sig allt starkare. Därför är en sådan här bok viktig. Den visar att det finns vägar att ställa om, men då krävs en synvända från konsumtion till produktion, en vision om ett annat demokratiskt samhälle, en förståelse för fackföreningarnas strategiska roll där makten över arbetstiden är central. Och inte minst realistiska planer som visar hur ett annat samhälle skulle kunna se ut.

-------

Sundvall, Maria (red., 2018), Ställ om. För en ekologisk socialism. Johanneshov, Bokförläggarna Röda Rummet.

{jcomments lock}

Kommentarer

1
Fred Torssander
3 years ago
Hej. Jag får bidra med ett avsnitt ur den kommentar jag skrev till det öppna brevet från Tord Björk mfl. till Andreas Malm.

Det grundläggande problemet med fortsatt kapitalism av något annat slag är att borgarstaten i ett kapitalistiskt land inte kan ta hänsyn till klimatfrågan förrän efter att alla andra stater har börjat göra det. Det tillåter inte den kapitalistiska konkurrensen, det som i svensk propaganda kallas Sveriges internationella konkurrenskraft. Det handlar egentligen om att det inhemska kapitalet kräver samma nivå på profiten som de mest framgångsrika av världens övriga kapital får ut - eller högre.
På det internationella, imperialistiska, området är svårigheterna ännu större. Att avveckla eller ens inskränka förbrukningen av fossila bränslen innebär dels en försvagning av det egna landets industriella förmåga, vilket är strategiskt avgörande för förmågan att försvara landets självständighet. Dels innebär det en omedelbar försvagning av det militära försvaret, vilket är så gott som totalt beroende av fossila bränslen. Och när det gäller finans-monopolkapitalismen, vilken är avgörande för landets ekonomiska villkor och handlingsutrymme, innebär omställning inom energikonsumtionen en omställning även när det gäller basen för det inhemska penningvärdet. Valutorna bygger idag sin styrka på kontrollen av energi- och då främst olje- och naturgasproduktionen. Samt på omfattningen av den militära våldsmakt som den utgivande staten bedriver.
Like Like Citera

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.