Nu debatteras den svenska larmberedskapen inför Coronaviruset. Det är säkert en viktig diskussion (även om man kan bli tokig på Kristersson trängtan att dra småskurna dagspolitiska poänger på varenda fråga). För det mesta sägs det att Sverige är välförberett – trots enstaka missar – och att landet är bra på larmberedskap.

Men samtidigt går ett annat larm: Turkiet önskar att en stor del av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet fortsätter till Europa. Erdogan använder dem för att pressa fram stöd från EU och Nato för att annektera delar av nordvästra Syrien.

Vilken är beredskapen inför detta larm? Av medierna att döma så består beredskapen bara i två tankar ”inte ett nytt 2015” och vi ”vi har gudskelov hårdare asyllagstiftning nu”. Jo, i vissa kretsar finns en tredje tanke: ”Frontex får skjuta skarpt.”

Men lärdomarna av 2015 var väl helt andra? Det så kallade civilsamhället, det vill säga föreningar, frivilligorganisationer och ”vanligt folk” var beredda till stora insatser i solidaritet med flyktingarna. Men stat och kommun saknade beredskap. Det var ont om förläggningar, beredskapslagren var tunna, civilförsvaret nedrustat och de väloljade samarbetsformer som borde finnas mellan det offentliga och civilsamhället existerade helt enkelt inte. Därför kunde folks vilja till bistånd och flyktinghjälp inte tas till vara, utan kaos utbröt.

Vad har regeringen, SKR, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra gjort sedan dess för att avhjälpa dessa brister? Mycket litet vad jag vet. (I Dagens Nyheter den 2 mars skriver generaldirektören för MSB, Dan Eliasson,  i ett annat sammanhang att ett försummat civilförsvar behöver kraftfull upprustning.) I stället har reaktionära och främlingsfientliga idéer fått breda ut sig om vad ”Sverige klarar” – möjligen till den grad att den folkliga solidariteten med flyktingar inte är lika stark i dag som för 2015.

Det är dumt, av flera skäl. För det första är det en antihumanitär politik som går imperialismens ärenden. För det andra kommer flyktingströmmarna att fortsätta, hur mycket det än ropas om ”inget nytt 2015”. Klimatkatastrofer och regionala krig kommer att jaga flyktingar mot Nord. Det blir många nya 2015 och 2020. 

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.