En pandemi går över jorden. Många kommer att bli sjuka, en del av dessa kommer att bli svårt sjuka och en del att dö. Reaktionen världen över har blivit att stänga gränser, försöka sätta städer, regioner och länder i karantän. Detta kan i vissa fall vara nödvändigt, experterna får tvista om vilka åtgärder som skall genomföras när, men konsekvenserna kommer att bli svåra. En redan ansträngd världsekonomi riskerar att kastas in i en kraftig depression, därför ser vi redan nu försök att med generösa krediter stimulera ekonomin. Problemet med detta är bara att någon kommer att få betala för lånen som nu sker, sannolikt blir det inte företag och banker utan en än mer urholkad välfärd som blir priset. Dessutom införs nu undantagslagar av olika sorter i stora delar av världen, frestelsen kommer vara stor för många regeringar att bibehålla dessa lagar när det folkliga missnöjet sprider sig i den ekonomiska kris som verkar alltmer ofrånkomlig.
I Sverige har länge sjukvården gått på knän på grund av privatiseringsiver. Kapitalisterna har sett den svenska sjukvården som ett tillfälle att roffa åt sig resurser, hindret har i huvudsak bestått av folkligt motstånd. När det svenska försvaret dessutom bytte inriktning från neutralitetsvakt till insatsstyrka åren kring 2000 avvecklades beredskapslager och fältsjukhus. Allt detta sammantaget gör att krisberedskapen är så mycket sämre än den borde vara. Regeringen genomför nu åtgärder som förstås är absolut nödvändiga under den rådande krisen, mycket av detta borde ha varit på plats redan från början. De politiska kraven nu är självklara: Förbjud all vinstdrivande verksamhet inom vården! Förstatliga apoteken och läkemedelsindustrin! Öka antalet bäddplatser på våra sjukhus! Ge anställda inom sjukvården bra löner och drägliga arbetsförhållanden!
Till sist. Reaktionerna på pandemin har inte bara inskränkt sig till rädsla och oro utan det finns många gester av solidaritet och omtanke. Folk som hjälper äldre med att gå och handla, eller skänker sjukvårdsprodukter. Det visar återigen att socialistiskt samhälle, byggt på solidaritet, är möjligt. Coronapandemin och dess konsekvenser visar att socialistiskt samhälle är nödvändigt.
Kommentarer
För detta behövs ökad provtagning, främst bland anställda i vård och äldreomsorg.
Pga detta skrev jag på ett upprop med den inriktningen, enligt min bedömning, som skrivis på av 2000 forskare.(https://www.globalpolitics.se/sveriges-regering-maste-agera-nu-for-att-starka-kampen-mot-covid-19/)
Karantän har inte stort vetenskapligt stöd.
Hur många får träffas? Fler än 50 enligt polisen!
Jag fick just ett mail från polisen som tillståndsinnehavare för sammankomster på allmän plats (Stöd till Assange och yttrandefrihet, respektive mot imperialismen i Sydamerika och respektive för stöd till Syrien)
De skriver (utdrag) under "Information om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare."
" Det innebär att du endast
får anordna din sammankomst eller tillställningen om du begränsar deltagarna
till maximalt 50 personer.
I begreppet deltagare inräknas enligt huvudregeln de som samtidigt besöker
evenemanget, exempelvis publik som samlas för att bevittna evenemanget
eller besöker danstillställningen. I begreppet inräknas alltså inte funktionärer,
ordningsvakter eller annan personal som tjänstgör på uppdrag av arrangören.
Inte heller polis eller annan säkerhetspersonal är att anses som deltagare. Köer utanför t.ex. en krog räknas inte som deltagare. Vid ett fotbolls- eller hockeyevenemang och friidrottstävlingar räknas endast publiken, inte idrottare
och tränare, som deltagare. Det eftersom det är publiken som utgör den större folksamlingen. Vid teaterföreställningar och konserter räknas endast publiken, inte ensemblen eller bandet, som deltagare. När det gäller vissa idrottevenemang t.ex. motionslopp, där den huvudsakliga folksamlingen består av de som utövar idrotten, inräknas i begreppet deltagare både publiken och löparna"
Ska man gå efter gamla paragrafer eller efter smittorisk?
https://www.ineteconomics.org/perspectives/blog/what-the-government-needs-to-do-next
Samt en grundlig strategisk och tvärvetenskaplig artikel i Monthly Review: https://monthlyreview.org/2020/03/27/covid-19-and-circuits-of-capital/
Dessutom har diskussionen på Ekonomistas kommit att visa på det tvivelaktiga i att diskutera virushanteringen i rent ekonomiska termer. https://ekonomistas.se/2020/03/26/vagen-ut-ur-covid-19-krisen/?unapproved=129333&moderation-hash=b9a636f3feea2370e122aeaf9c23cd23#comment-129333
Men dessa kan inte ersätta en analys av dagens kapitalistiska imperialism, varken i Sverige eller annorstädes. Ej heller väl underbyggda förslag på karakteristika för socialismen i Sverige eller annorstädes. Det går inte an att prata om socialism i största allmänhet. Vissa associerar socialism till Nordkorea, andra till Stefan Löfvén.
Att en behövlig analys saknas kan förstås bero på bristande intresse. Jag kan åter motionera till Clartés kongress i frågan.
Notera det stora intresset som finns för ”socialism” i Kapitalets centrumstat, USA. Jag har sett på opinionsundersökningar under perioder med högkonjunktur och lågkonjunktur. (Har ej hittat motsvarande undersökningar gällande Sverige) Det verkar inte vara så att fler är positiva till socialism under lågkonjunktur. Här några undersökningar: (https://www.globalpolitics.se/gar-usa-at-vanster/). En av de senaste är den från hösten 2019, under långvarig proklamerad högkonjunktur i USA (https://news.gallup.com/poll/268766/socialism-popular-capitalism-among-young-adults.aspx).
Hälften av unga vuxna ser kapitalismen positivt, ner från 66% 2010. Sedan 2010 har 50 % av unga vuxna i USA varit positiva till socialismen, medan siffran legat på 34% för Gen Xers (1961-1980) och nära 30% för baby boomers. Unga vuxnas syn på kapitalismen har blivit mer kritisk så att kapitalism och socialism är lika populära.
Och stödet för Sanders och Corbyn...
Jag dristar mig att föreslås några grova punkter för socialism:
- De centrala produktionsmedlen och kontrollen över naturresurser hamnar i arbetarklassens och folkets händer, i olika organisatoriska och demokratiska former. Då kan ekonomin planeras långsiktigt och rättvist. I Coronatider finns material lagrade.
- Alla kan få arbete, med kortare genomsnittlig arbetstid.
De som arbetar kan få betydligt större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati.
- Den sociala tryggheten är större i länder som Sverige med hög BNP. Sjukvård är kostnadsfri.
- Bostadsmarknaden drivs i offentlig regi. Bostäder kan i större utsträckning fås efter behov, ej efter ekonomiska tillgångar.
- -Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst och långsiktigt, inte som nu. Med betoning på samarbete och vetenskaplig evidens.
7. Dagens nödvändiga socialism bygger samarbete och rationalitet, sedan kapitalismen avskaffats. Miljardärerna kan leva vidare ganska gott utan sina miljarder, men ska inte få fortsätta att förstöra.
8. Flera fördelar finns med en mänsklig socialism.
- -Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, och större trygghet.
-Samarbete mellan socialiserade företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
-Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
-Genom att av media främst ägs av samhällsorgan blir informationen mer objektiv. Ökar förutsättning för demokrati och allsidig debatt.
Saklig kunskap ersätter vilseledande reklam .
-Kreativitet uppmuntras;
-Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning.
För detta behövs massrörelser med bas i arbetarklassen mm.