Den pågående pandemin har resulterat i att den ekonomiska kris som kanske även innan var på gång har igångsatts, med ödesdigra resultat för miljontals människor världen över. I takt med att människors möjlighet att försörja sig har ryckts undan tycks en våg av hyresprotester ha spritt sig på flera håll i världen. Det fanns tecken på att något liknande var på gång även innan pandemin, med gräsrotsinitiativ som tog strid mot den ökade finansialiseringen av bostadsmarknaden och hyresökningar i städer som Berlin och Barcelona. I och med de dubbla kriserna tycks dock detta ha ökat rejält, med initiativ till hyresprotester och inte minst hyresstrejker i ett antal städer världen över. I Toronto manade den radikala hyresgäströrelsen till allmän hyresstrejk från första april. Enligt en representant för Canadian Federation of Apartment Associations ska 25% av hyresgästerna i Torontoområdet inte ha betalat hyra första april. Totalt sett i Kanada ska 75% av hyresgästerna ha betalat full hyra, 10% delar av hyran och 15% ingen hyra alls i april.[1] Stämmer siffrorna så handlar det om hundratusentals hyresgäster som låtit bli att betala hyran, vilket skulle innebära att hyresstrejkandet ligger på samma nivåer som under de massiva hyresstrejkerna i Sydafrika på 1980-talet.

Det är förstås svårt att veta i vilken mån hyresstrejkandet är menat som ett politiskt ställningstagande sporrat av hyresstrejkskampanjen och i vilken mån det kommer av hyresgästernas oförmåga att faktiskt betala. Förmodligen samspelar dessa båda faktorer. I USA sprider sig en hyresstrejksrörelse med krav på hyresstopp både i städer med en stark tradition av hyresgästorganisering, som i New York och San Fransisco, och i andra städer. Även om man på flera håll har infört vräkningsstopp så påpekar hyresgästaktivisterna att man måste göra något åt de hyresskulder som arbetslösa hyresgäster kommer att samla på sig under krisen.[2]  Även i Spanien, Italien och Grekland har initiativ tagits för hyresstrejkande och det är inte omöjligt att vi kommer att se ett antal hyresstrejker och andra protestaktioner under de månader som kommer.[3]

Pandemins hyresstrejksrörelse skiljer sig något åt från traditionella hyresstrejker, som oftast har varit lokala företeelser med specifika krav så som hävande av vräkningar, reparationer, hyressänkningar eller hindrande av hyreshöjningar. I en del fall har det rört sig om större kampanjer mot fastighetsägare som ofta även de har organiserat sig. Historiskt sett har hyresstrejker traditionellt använts av arrendebönder som en protestform, men metoden började även under 1800-talet användas av hyresgästkollektiv i städerna. I samband med arbetarrörelsens framväxt dök hyresgäströrelser upp i många länder och större hyresstrider skedde på flera håll. I Storbritannien skedde hyresstrejker så tidigt som på 1820-talet, och en radikal hyresgästtradition har länge funnits kvar på öarna. Hyresstrejkerna i framför allt Glasgow under det första världskriget hör till de mest kända, men hyresprotester har skett till och från ända fram till vår tid. Under de senaste åren har en hyresstrejksrörelse funnits i Storbritannien med kopplingar till studentrörelsen, och även här har hyresstrejker organiserats under pandemin.[4]

I radikaliseringsvågen mot slutet av det första världskriget skedde ett stort uppsving av hyresstrejker i ett antal städer världen över, bland annat i Berlin och New York. Dessa fortsatte sedan en bit in på 1920-talet. I det sönderfallande Österrike-Ungern skedde större ockupationsvågor i Wien och Prag. Det var även under den här perioden som den svenska hyresgäströrelsen fick fast form, även om ett antal kortlivade försök att bilda hyresgästföreningar hade skett från 1800-talets sista decennier. I framför allt Stockholmsområdet med omnejd skedde ett antal hyresstrejker under 1910-talet och i Göteborg växte en militant hyresgäströrelse fram under början av 1920-talet. Man utformade här en konfliktrepertoar där framför allt blockaden, alltså bojkott av nyinflyttning i lägenheter där konflikt förelåg och bojkott av fastighetsägarens övriga näringar, spelade en viktig roll. Tusentals fastigheter skulle komma att sättas i blockad i Göteborg under mellankrigstiden och stridsåtgärden skulle komma att användas så sent som under början av 1960-talet.

Under den stora depressionen efter börskraschen 1929 skedde en utveckling lik den vi ser idag. I USA kunde stora mängder arbetslösa hyresgäster helt plötsligt inte betala hyran. I en del fall betalade man delar av hyran men hotet om vräkningar blev, likt i våra dagar, en allt större politisk fråga. Större hyresstrejksrörelser skedde i ett antal städer med de kanske mest dramatiska i Barcelona, där den anarkosyndikalistiska rörelsen drev på massiva protester. I Sverige drog hyresgäströrelsen under det tidiga 1930-talet i gång så kallade hyressänkningsaktioner, där man formulerade krav på hyressänkningar och förbättringar i fastigheter och sedan kollektivt sade upp kontrakten med hot om blockad. I en del fall hyresstrejkade man även genom att deponera hyran tills efter att uppgörelse hade nåtts. Hyressänkningsaktionerna var i många fall framgångsrika och hyresgästerna behövde sällan flytta. Dock ledde aktionerna i framför allt Göteborg till större konflikter vid flera tillfällen. Den mest kända storkonflikten är Olskrokenkonflikten 1936–1937, där massvräkningar ägde rum. Hyresgästsidan vann den gången och förhandlingsordningen formaliserades. De kollektiva uppgörelserna mellan fastighetsägare och hyresgäster skedde nu i allt högre grad på central nivå mellan partsorganisationerna. Det var en utveckling som skulle visa sig bestå och bli grundläggande för det svenska hyressättningssystemet efter att mellanspelet med den hyresregleringslag som infördes 1942 ett kvartssekel senare hade avskaffats.

I och med radikaliseringsvågen kring 1968 tycks hyresstrejkerna ha fått ett nytt uppsving internationellt sett. Traditionella hyresstrejksstäder så som London och New York såg ett antal hyresstrejker, men även på Nordirland skedde stora hyresstrejker med republikanska förtecken och krav på bland annat fångamnesti. Även i Sverige skedde ett uppsving med både hyresstrejker på ett antal studentboenden runt om i landet och på andra håll, som i Uddevalla 1971. Hyresstrejker förekom i Sverige så sent som 1985, men tycks efter detta ha fallit i glömska. Givet den nuvarande pandemins påverkan på ekonomin även i Sverige är det naturligt att fråga sig huruvida hyresstrejker kan komma att ske även här? Den svenska bostadskrisen har under de senaste åren medfört ökad trångboddhet och utsatthet. Utförsäljningarna har dessutom minskat framför allt det kommunala allmännyttiga beståndet och ökat det privatas andel. Renovräkningar och korttidskontrakt har medvetet använts för att kringgå det svenska hyressystemet och särskilt vissa aktörer har satt detta i system. Samtidigt har dessas hyresgäster mindre att förlora på en hyresstrejk än de hyresgäster som sitter på relativt fördelaktiga kontrakt med besittningsskydd.

Föreningen Ort till Ort har sedan covid-19-utbrottet i Sverige uppmanat hyresgäster att flagga gult från fönstren för att visa sitt stöd för krav på tre hyresfria månader och vräkningsstopp för drabbade hyresgäster.[5] Planer för hyresstrejker bland handlare i Husby och Skärholmen har förekommit.[6] Den etablerade hyresgäströrelsen, som traditionsenligt har drabbats av interna konflikter kring en alltför radikal ordförande i Hyresgästföreningen Västra Sverige, har fullt upp med att motverka det förslag om marknadshyror i nyproduktion som på sikt innebär ett stort hot för rörelsen. Kanske kan de båda parallella hyreskamperna påverka varandra och göra att hyresfrågan får en nytändning? Som vi har sett har de svenska hyresstriderna historiskt sett haft koppling till internationella uppsving och om den internationella utvecklingen fortsätter och inte kommer av sig är det mycket möjligt att ringarna på vattnet kommer ända hit. Den som lever får se.

Litteratur:

Castells, Manuel. The city and the grassroots : a cross-cultural theory of urban social movements. Edward Arnold, London 1983

Corr, Anders. No Trespassing: Squatting, rent strikes and land struggles worldwide. Southend Press, Cambridge 1999

Degerhammar, Sarah; Polanska, Dominika & Richard, Åsa. Renovräkt. Hyresvärdars makt(spel) och hur du tar makten. Verbal förlag, Stockholm 2019

Ealham, Chris. Anarchism and the City – Revolution and Counter-Revolution in Barcelona 1898-1937. AK Press, Oakland 2010

Eley, Geoff. Forging democracy: the history of the left in Europe, 1850-2000. Oxford University Press, Oxford 2002

Gray, Neil (red.), Rent and its discontents: a century of housing struggle. Rowman and Littlefeld International, London 2018

Lawson, Ronald (red.). The Tenant Movement in New York City. Rutgers University Press, New Jersey 1986

Mattern, Philipp (red.), Mieterkämpfe: Vom Kaiserreich bis heute – Das Beispeil Berlin, Bertz + Fischer, Berlin 2018

Rolf, Hannes. En fackförening för hemmen: Kollektiv mobilisering, hyresgästorganisering och maktförhållanden på hyresmarknaden i Stockholm och Göteborg 1875–1942. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Stockholm, förväntad utgivning hösten 2020

[1] https://torontostoreys.com/april-rent-canadian-tenants-coronavirus/ 2020-05-01

[2] https://torontostoreys.com/april-rent-canadian-tenants-coronavirus/ 2020-05-13

[3] Källan här är diverse Facebook-grupper, det är oklart hur stora initiativen har varit. För Spanien, se https://novaramedia.com/2020/04/16/locked-down-but-not-out-15000-sign-up-to-rent-strike-campaign-in-spain/ 2020-05-13

[4] https://www.theguardian.com/education/2016/sep/17/uk-university-students-rent-strike-rising-cost-accommodation 2020-05-13

[5] https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/darfor-flaggar-man-gult-i-skarholmen/reptdt!IAHGnn0BqIcipLKA6APHhQ/ 2020-05-13

[6] https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/darfor-flaggar-man-gult-i-skarholmen/reptdt!IAHGnn0BqIcipLKA6APHhQ/ 2020-05-13 samt https://www.arbetaren.se/2020/04/01/forlorar-vi-vara-jobb-kan-vi-inte-betala-hyran/?fbclid=IwAR0x_T1WTekwsfcEik6SrOh0WOhzFwn1JY1wvosP1PtRm1XvKifbVL3qPhc 2020-05-13