Det sägs ett och annat om framtiden efter coronakrisen. Hur kommer vi att ha det? Vilket samhälle vore det bästa?

De mest högljudda har samlat sig högerut. En av dem, den moderate riksdagsmannen Lars Beckman från Gävle, säger i ett inlägg: ”Corona-krisens tragiska förluster får inte skymma sikten för de hårda prioriteringar som kommer att komma redan i höst. Vi behöver redan nu ställa oss frågan vilken typ av återhämtning vi vill se. Ska Sverige behålla och utveckla arbetslinjen eller ska vi återgå till sossarnas bidragslinje?”

Tja, bekymrad är han. Ett av bekymren är att a-kassan är kopplad till fackföreningsrörelsen. Ett annat kan måhända vara hur ska det gå med lagförslaget LAS. Tyvärr undviker Lars Beckman att just som frågan är ställd, hur vi ska ha det, undviker han att precisera högerns ”arbetslinje”.

Vi kan ge honom lite fakta om vad som varit arbetslinjens reella innebörd. Arbetslösheten har från början av 2000-talet fram till 2018 varierat mellan 5.8 och 6,5 procent. Under den moderatledda högeralliansen varierade den mellan 6,1 och 8,3 procent. Miraklet ”arbetslinjen” har alltså skiljt sig från sina föregångare. Arbetslösheten ökade under alliansåren 2006 – 2014.

Dessutom fråntogs under Lars Beckmans löftesrika tider 200 000 personer sin plats i Försäkringskassan. De ställdes till arbetslinjens förfogande. Ifall den moderate riksdagsmannen vände sig till Försäkringskassan och SCB fick han klara besked vad hans arbetslinje haft för faktiska konsekvenser. De är:

Arbetets reglering efter införandet av New Public Management (Just in Time) har ökat arbetsbördan och arbetstakten avsevärt.

Mängder av människor har ”kört i väggen”

Tryggheten, som varit grundbulten i arbetslivet, har försvunnit.

Men framför allt, om Lars Beckman varit konsekvent i sitt principiella motstånd mot ”bidragslinjen” borde han också ha gått emot bidrag till kapitalägarna som just i dessa tider ges till dem liksom det gjordes hejvilt under högeralliansens styre.

Lars Beckmans förfäktande av en fortsatt ”arbetslinje” har rönt mothugg från arbetarrörelse- och fackföreningsrörelseföreträdare. Sven-Erik Hemlin läxar upp moderaten om a-kassan och utnämner arbetslinjen till ”...bara en dröm”. Fackföreningsmannen Poul-Erik Jensen upplyser oss om att av de människor som slängdes ut från Försäkringskassan under högeralliansens tid ”alldeles för många av dessa 200 000 begick självmord”.

Fackföreningsrörelsens hållning visavi Lars Beckmans och högerns arbetslinje framstår klart av Poul-Erik Jensen: ”Moderaterna och i synnerhet du, har alltid i alla lägen sett till att fattiga människor ska göras ännu fattigare, det är inget nytt under solen. Och samtidigt berikat de redan rika – även med statliga pengar – det ser vi dagligen när ni skriker på mångmiljardbelopp som ska gödslas ut till rika. Din politik dödar människor”.

Under coronakrisen har vi sett hur folk som varit tvungna att åka till sina arbeten, och blivit som fått betala med liv och hälsa. Byggnadsarbetare, renhållningsarbetare, fraktchaufförer, vårdpersonal med flera. De kunde aldrig jobba hemifrån. De är en stor del av det fungerande samhället. De om några är förtjänta av en rättvisare social ordning.

Arbetarrörelsen står emot och slår ifrån sig ”arbetslinjens” de facto arbetarfientliga system. Men de håller sig kvar i ett moraliskt dilemma när de enbart svarar nej men har inget att svara ja på, eftersom man inte lägger fram en arbetarlinje som arbetarkollektivet kunde försvara sig med. Det finns en sådan försvarslinje.

Det har tidigare provats med arbetstidsförkortning på privata företag såsom Toyotas verkstäder i Göteborg och den kommunala vårdsektorn i Umeå och i andra kommuner. Man satsade på 6 timmars arbetsdag istället för 8-timmars. Produktiviteten ökade, sjukskrivningar sjönk kraftigt och människorna fick en bättre social tillvaro och trygghet.

Arbetstidsförkortningen är idag fullt möjlig. Den tekniska kunskapen inklusive arbetsstyrkans kunnande är vida överlägsen den som rådde när 8-timmarsdagen infördes.

Vi kan försvara oss mot attackerna på ett rättvisare och fungerande samhälle som ger folket i sin helhet ett människovärdigt liv. Vinsten ges när var och en i arbetarkollektivet tar krafttag för arbetstidsförkortningen. Inget mindre inget mer.

Seyidxan Anter, lärare
Per-Erik Wentus, sjöingenjör

 

Debattinläggen hittas i Arbetarbladet med ett flertal inlägg:

Lars Beckman: Arbetslinjen står mot bidragslinjen efter corona-krisen. 22 april 2020

Sven-Erik Hemlin: Arbetslinjen är bara en dröm, Beckman. 26 april 2020

Poul-Erik Jensen: Här är fakta, Beckman, men du kommer inte gilla den. 19 maj

{jcomments lock}

Comments for this post are closed

Senast på bloggen

Category Image

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.