Marx var och är en fantastisk filosof, ekonomisk vetenskapsman och socialist/kommunist. Hans filosofi och texter lever fortfarande i folkets sinne.
Men hur är det med hans analys av trasproletariatet (eller lumpproletariatet som det heter i en del översättningar efter tyskans Lumpenproletariat)? Har tekniken gjort hans analyser om vilka som tillhörde den industriella arbetarklassen och trasproletariatet överflödiga? Bör vi göra en helt ny analys om vilka som tillhör trasproletariatet? Var det för att blidka borgerligheten som han i artikeln om Bonaparte fastställde vilka fattiga och utslagna grupper i samhället som var bortom räddning? Dessa frågor ska jag försöka analysera och försöka besvara. Jag kan ha fel i min analys och det är sannolikt stora möjligheter att jag i framtiden, när jag läst fler artiklar om det här ämnet, kan ändra mig i min analys. Dessutom finns det frågor som jag överhuvudtaget inte kan besvara.
I artikeln ”Der 18:te Brumaire des Louis Bonaparte” (”Louis Bonapartes adertonde Brumaire”) från 1852 skriver han så här:
”Under förevändning att stifta en välgörenhetsförening hade man organiserat lumpproletariatet i Paris i hemliga sektioner, varje sektion leddes av bonapartistiska agenter och i spetsen för det hela stod en bonapartistisk general. Utom av ruinerade lebemän med tvetydiga existensmedel och tvetydig härkomst, utom av förkomna, äventyrliga element från bourgeoisin, bestod denna förening av vagabonder, avskedade soldater, frigivna förbrytare, förrymda tukthusfångar, skojare, bedragare, lazzaroner, ficktjuvar, taskspelare, falskspelare, sutenörer, bordellvärdar, bärare, litteratörer, positivhalare, lumpsamlare, skärslipare, kittelflickare, tiggare, kort sagt: hela denna obestämda, brokiga, kringstrykande massa som fransmännen kallar la Bohème. Av dessa med honom besläktade element bildade Bonaparte kärnan i 10 decemberföreningen.” (https://www.marxists.org/svenska/marx/1852/08-d028.htm)
Den svenska översättningen av det tyska originalets kesselflicker till kittelflickare är inte självklar, eftersom ordet på tyska och engelskans tinker också används om folkgruppen resande. ( https://www.marxists.org/archive/marx/works/1852/18th-brumaire/ch05.htm)
Varför ansåg Marx att resande tillhörde trasproletariatet? Det är delvis fel att sätta likhetstecken mellan kittelflickare och ”tinkers”. Se nedan om vad socionomen och marxisten Glenn Möllegren skrivit i frågan.
Och varför ansåg Marx att arbetare som lagade och sålde koppargrytor tillhörde trasproletariatet, medan de som bröt koppar ur gruvor tillhörde det industriella proletariatet?
Varför ansåg Marx att de fattiga och hemlösa utan egendom, här i egenskap av lazzaroner och tiggare, tillhörde trasproletariatet, medan de fattiga industriarbetarna utan egendom tillhörde den vanliga arbetarklassen (industriarbetarklassen)? Ansåg han att människor med ”tvivelaktigt ursprung” var sämre människor än andra människor? Försökte han splittra arbetarklassen i två grupper – trasproletariatet och det vanliga proletariatet?
Varför inkluderade han inte de ordinarie soldaterna och polisväsendet i sin analys om vilka som tillhörde trasproletariatet?
Författare, skriftställare, journalister, artikelförfattare, översättare, etc. är synonymer till litteratör, en grupp som Marx inkluderade i trasproletariatet. Ansåg Marx att han själv som litteratör tillhörde trasproletariatet, eftersom han var författare och skriftställare och skrev artiklar? Som litteratörer skulle även många av våra kamrater i socialistiska och kommunistiska partier platsa in i trasproletariatet.
Men varken Marx eller andra socialister och kommunister som är litteratörer tillhör trasproletariatet. Lika lite som de fattiga, lumpsamlare, ”tinkers”, hemlösa, etc. tillhör trasproletariatet.
Det fanns sannolikt även de inom industriproletariatet, som då som nu kämpade för att det gamla feodala samhället skulle återuppstå och ägnade sig åt reaktionära syften.
De som kämpar för det gamla feodala samhället är idag en brokig samling av alla nationaliteter, yrken och klasser. För att attrahera proletariatet – industriproletariatet såväl som trasproletariatet – påstår den här gruppen att just de är socialister (och får medhåll då och då bland borgarna). Marx ägnade ett helt kapitel om den här gruppen – feodala socialister - i Kommunistiska manifestet https://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm#h8
Vi kommunister har mött de feodala socialisterna vid ett flertal tillfällen, även om de går under andra olika namn. Oftast har de lierat sig med borgarna för att bekämpa marxismen. Marx bekämpade dem under hela sin livstid. Lenin bekämpade dem och borgarklassen före och efter revolutionen. Då kallade de feodala socialisterna sig för ’De Vita’. De tyska och de sovjetiska kommunisterna bekämpade dem på 30- och 40-talet, men då hette dom nazister och fascister. Och Sovjetunionens socialister och kommunister bekämpade dem, i form av korrumperade kommunister, i slutet av 1980- och början av 1990-talet, när dessa feodala socialister tillsammans med borgerligheten gjorde en kontrarevolution. ANC och Mandela bekämpade dem i Sydafrika. Vi bekämpar dem i dag när de tar form av Sverigedemokrater och Kristdemokrater. Eller som Trump och Putin. Dick Harrison skrev om det i Svenska Dagbladet https://www.svd.se/vad-innebar-uttrycket-bonapartism
Så gott som under hela 1900-talet har borgarna och de feodala socialisterna samarbetat med varandra för att bekämpa marxismen. Idag ställer de sig mot varandra, en motsättning som marxister oftast blandar sig i. Vissa stödjer de borgerliga medan andra stöttar de feodala socialisterna.
Jag anser personligen att Marx generaliserade grovt, av någon anledning som jag ännu inte förstår när han benämnde de sämst ställda i samhället, som trasproletärer. Majoriteten – om någon – av de förrymda galärslavarna ansåg sannolikt inte att det gamla samhället, det samhälle som hade gjort dem till galärslavar, var bättre. Majoriteten av alla som var kittelflickare eller lumpsamlare ansåg sannolikt inte att det gamla samhället var bättre. Alla som var litteratörer ansåg sannolikt inte att det gamla samhället var bättre – vilket Marx själv var ett bra exempel på. Alla dessa yrken och den folkgrupp som han nämner i artikeln var naturligtvis inte homogena.
Och det var sannolikt att industriproletariatet inte var homogent och att alla ville ha ett nytt samhälle, då som i dag. Som sagt, det fanns säkert, även om de möjligtvis var få, de inom industriproletariatet som ansåg att det gamla samhället var bättre, och var klart reaktionära.
Så här skriver Marx i Kommunistiska manifestet:
”Medelstånden, den lille fabrikanten, den lille köpmannen, hantverkaren, bonden, alla bekämpar bourgeoisien för att skydda sin existens som medelstånd mot undergång. De är alltså icke revolutionära utan konservativa. Än mer, de är reaktionära, ty de söker vrida historiens hjul tillbaka. Om de är revolutionära, så är det med hänsyn till sin förestående övergång till proletariatet, så försvarar de icke sina nuvarande utan sina framtida intressen, så lämnar de sin egen ståndpunkt för att ställa sig på proletariatets. Trasproletariatet, denna passiva förruttnelse av det understa lagren i det gamla samhället, blir genom en proletär revolution här och där indraget i rörelsen, men enligt hela sin levnadsställning kommer det dock att vara beredvilligare att låta köpa sig för reaktionära syften.”
Det fanns säkert socialister och kommunister, då som nu, som var och är bönder och hantverkare och som kämpade för ett socialistiskt och kommunistiskt samhälle. Ansåg Marx att människor på grund av deras yrke att de var trasproletärer? Det fanns säkert socialister och kommunister, då som nu, som var bönder och hantverkare och som var mycket progressiva. Inget yrke är homogent. Idag finns det en hel del hantverkare, t.ex. murare, snickare, etc., som radikala och progressiva och inte vill vrida ”historiens hjul tillbaka”. Likaså finns det de inom industriproletariatet som vill ha tillbaka det gamla samhället och alltså är reaktionärer.
I artikeln ovan hävdar Marx att Bonaparte, på grund av att Bonaparte tillhörde la Boheme, var en ”furstlig trasproletär”. Är det så att Marx ansåg att de som tillhörde trasproletariatet egentligen tillhörde medelklassen? Att han i själva verket beskriver medelklassen plus delar av de fattiga grupperna som skor sig på de fattiga i samhället när han nämner trasproletariatet?
Så här skriver Glenn Möllegren, socionom, journalist och marxist, när jag ställde frågan om kittelflickare och trasproletariatet till honom:
”Marx var inte överdrivet intresserad av den rasistiska aspekten av kapitalismens exploatering. Hade han varit det, hade vi nog haft en hel del texter kring slaveriet i USA eller Rumänien till exempel.
Men han är i gott sällskap. Att europeiska romer inte erkänts som folkgrupp utan snarare klumpats ihop som en trasproletär marginell grupp har egentligen alla politiska riktningar gjort sig skyldiga till. Vi kan jämföra med hur de svenska romerna, resandefolket, fram till helt nyligen kallades för ”tattare” och ansågs vara ett socialt bottenskrap snarare än en egen folkgrupp. ”Tattarna” skulle dessutom tvångssteriliseras bort från folkhemmet.
Resande är den svenska motsvarigheten till kittelflickare. I grund och botten ättlingar till den första romska invandringen till Europa på 1200- och 1500-talet (1512 i Sverige).
Marx tror att kittelflickare är ett socialt skikt vars huvudsakliga syssla dessutom förefaller skum, eftersom de inte är bofasta, inte är löneanställda, inte trängs ihop i fabriker, och därmed inte är intressanta för Marx.
Däremot liknar de ju dagens Foodora- och Uber-prekariat, eller varför inte de utstötta EU-migranterna och de odokumenterade flyktingarna.”
Även om Marx i grund och botten menade medelklassen, så hade han fel när han pekade ut grupperingar i samhället och beskrev dom som trasproletärer. Och det måste vi som marxister kunna erkänna. Som sagt var, han var bara en människa. Han borde ha, precis som Glenn Möllegren säger, uttalat sig mera om slaveriet och rasismen som former för kapitalismens exploatering. Marx var kritisk för att inte säga irriterad över att industriarbetarna av alla nationer inte förenade sig mot kapitalet och bourgeoisien (brevet till S. Meyer och A. Vogt). Men han hade ingen lösning mer än att socialister och kommunister skulle kämpa för att Irland skulle bli ett ”fritt” land. Det anser jag är och var en dålig lösning, som vi inte kam implementera idag på dagens situation. Migrationen är stor från de länder som är borgerligt fria och oberoende. Lenin tog i en del artiklar upp rasismen och invandringen i förhållande till kapitalismens exploatering, t.ex. ’Kapitalismen och arbetarnas invandring’. https://www.marxists.org/svenska/marx/brev/1870_04_09.htm; https://marxistarkiv.se/klassiker/lenin/1913/kapitalismen_och_arbetarnas_invandring.pdf
Om vi skulle ta alltför ordagrant på vilka som Marx ansåg tillhöra trasproletariatet så skulle vi utesluta från proletariatet många grupper i samhället, t.ex. dagens renhållningsarbetare (dvs. gårdagens lumpsamlare) och de som Glenn Möllegren nämner. Vi skulle likaså utesluta hemlösa, lagerarbetare, paket- och brevbärare (gårdagens bärare), murare, snickare, men även folkgrupper såsom samer, romer, urbefolkningen i världen och andra människor som inte har ett eget land. Vi har tidigare stöttat tiggare och människor som flytt från krig. Eller bör vi som kommunister inte stötta dessa grupper? Vill vi enbart som kommunister organisera industriproletariatet, ett industriproletariat som blir mindre och mindre för varje år?
En annan intressant artikel är den här: https://www.marxists.org/history/erol/periodicals/red-papers/red-papers-2/franklin.htm
Jag väckte nog fler frågor än vad jag besvarade på med den här artikeln. Men jag anser att frågan om trasproletariatet bör analyseras på nytt.
Kommentarer
---
När det gäller bondeklassen idag måste denna analyseras både som de försvinnande massorna av självägande och självförsörjande bönder, som den del av dessa som är halvproletärer övergående till proletariatet kvar på landsbygden - främst i de fattiga länderna, i de rika är övergången huvudsakligen genomförd och småbruken har ersatts av kapitalistiska storjordbruk. Massorna från den före detta bondebefolkningen i världen består idag huvudsakligen av proletärer i städerna. Kvar på landsbygden finns ett mindre antal lantarbetare samt inom jordbruket också ett mindre antal, ibland politiskt och historiskt medvetna småbrukare. I städerna har det förutom proletärer blivit en hel del halvproletärer, arbetslösa och småproducenter inom informell ekonomi.
De medvetna småbrukarna, den sista återstående spillran inom jordbruket av den tidigare i historien och i världen dominerande bondeklassen, kommer framöver troligen att få mycket stor betydelse, för den framtida produktionen av livsmedel, i fall klimatförstöringen får fortsätta ohämmat. Vilket tyvärr verkar sannolikt.
Det gäller att studera tinget - i detta fall klassen - i dess rörelse.
En aktuell artikel om Engels (och Marx) analys av sin tids bondefråga finns på MR Online | Engels on the Peasant War in Germany https://mronline.org/2021/01/16/engels-on-the-peasant-war-in-germany/
Så du anser alltså att Marx text om bönder, etc inte kan implementera i dagens Sverige och kanske rent av i världen?
Vilket givetvis blir ganska enkelt att ställa mot fundamentalistiska läsarter.
Exempelvis har de stora omvälvningarna och revolutionerna under 1900-talet medfört att bönder liksom landsbygdsbefolkning över huvud taget för första gången i världshistorien blivit en minoritet. Och dessutom fortsättningsvis minskar som andel av mänskligheten. Detta borde innebära att böndernas - och den övriga landsbygdsbefolkningens - framtidsutsikter enligt en marxistisk analys är helt andra idag än på Marx tid. Vilket för övrigt även praktiskt verkande marxister visat genom att vinna större delen av böndernas stöd till de proletära revolutionerna. till exempel i Sovjet och Kina. Faktiskt redan i början av 1900-talet.
Det är ganska självklart att klasser som lever på arbetsfria inkomster som de tillägnar sig med andra metoder, som till exempel genom tiggeri, stöld, rån, bedrägerier, prostitution eller koppleri även de förlorar sina existensmöjligheter som klass betraktade när proletariatet har tagit statsmakten.
För säkerhets skull påpekar Marx även detta: Trasproletariatet, denna passiva förruttnelse av det understa lagren i det gamla samhället, blir genom en proletär revolution här och där indraget i rörelsen, men enligt hela sin levnadsställning kommer det dock att vara beredvilligare att låta köpa sig för reaktionära syften.
För att ytterligare göra klart vilka som åsyftas tar Marx också upp konkreta exempel på sådana verksamheter ”yrken” som proletariatet kan tänkas klara sig utan. Eller som visat sig ovilliga att försvara sina framtida intressen och lämna sin egen ståndpunkt för att ställa sig på proletariatets.
För närvarande är det svenska proletariatets kamp så pass diffus att det är svårt att urskilja hur olika verksamheter och yrkesgrupper förhåller sig. Det är mycket möjligt att till exempel de som med olika metoder tvingas svika det fackliga löftet, till exempel papperslösa och arbetslösa i tvångsåtgärder av olika slag, kan vinnas eller göras till fiender beroende på hur de blir bemötta.
Till sist, är det gäller prioriteringarna av olika grupper och skikt inom proletariatet, är det av väldigt stor vilken möjlighet dessa har att göra något som påverkar kapitalistklassens villkor. Det centrala blir därmed lönearbetare som arbetar med sådant som Marx kallar nödvändigt arbete. Alltså sådant som är nödvändigt för kapitalets profit och därmed för kapitalisternas försörjning. Och mest centrala bland dessa är sådana som står i direkt arbetskontakt med många andra. Dessa lär sig direkt genom arbetsprocessen sin gemensamma ställning och behovet av samarbete.
Kapitalistklassen är väl medveten om detta och strävar efter att avveckla eller förflytta eller atomisera sådana produktionsprocesser.
"Marx tror att kittelflickare är ett socialt skikt vars huvudsakliga syssla dessutom förefaller skum, eftersom de inte är bofasta, inte är löneanställda, inte trängs ihop i fabriker, och därmed inte är intressanta för Marx"
Jag tror inte Marx så mycket gjorde sin analys pga av medömkan om utsatta i samhället utan han såg helt enkelt den industriella arbetarklassen som fröet till det nya socialistiska samhället. Arbetarklassen var och är ett kollektiv, arbetar kollektivt, organiserar sig kollektivt medan den utslagne är individualist och slåss enbart för sin egen överlevnad. Den utslagne blir därför också lättare offer reaktionens rekryteringar. Men frågeställningen är intressant i en värld där tekniken gör oss alla till individualister. Min egen erfarenhet som f.d. hamnarbetare gör att jag tror att jag förstår Marx tankesätt. I hamnen hade vi stuvare som arbetade i lag och olika maskinförare som arbetade individuellt. Rent fackligt var det en avgrund mellan de två grupperna. Vi stuvare var till större delen organiserade i Hamnarbetarförbundet medan maskinförarna oftast tillhörde Transport. Transport satt i arbetsgivarens knä medan Hamnarbetarförbundet var en kämpande fackförening.