Sköld Peter Matthis har omkommit i en trafikolycka, 83 år gammal. Han var ordförande för Clarté 1962–64 och är känd som en av grundarna av solidaritetsrörelsen med Vietnam och FNL.
Sköld Peter Matthis rycktes onödigt tidigt bort, om än vid 83 års ålder. Han förkroppsligade och var en av dem som drev fram mycket av uppsvinget och radikaliseringen av den svenska vänstern, och delvis svensk politik över huvud taget, i mitten av sextiotalet. USA:s Vietnamkrig var här liksom i andra länder en utlösande faktor.
Att det blev just Sköld Peter, yngste sonen i en välbärgad, men intellektuell och progressiv Djursholmsfamilj, var kanske inget under. Men att den rörelse han var med om att starta snart skulle bli en av västvärldens största Vietnamrörelser med betydelse långt utanför sig själv och med spår som ännu finns kräver sin historiska förklaring.
Efter andra världskriget tvangs de gamla hegemonierna flytta ut och USA flyttade in, medan den andra segraren, Sovjet, slickade sina sår. Ett exempel blev Indokina. Den utmattade kolonialmakten, före detta Vichyfrankrike, fick efter 120 år kapitulera för den nationella motståndsrörelsen, Vietminh, som under Ho Chi Minh hade bjudit de japanska ockupanterna det enda motståndet. Men USA hade inte en tanke på att släppa landet fritt till vietnameserna.
För de flesta svenskar var vid femtiotalets slut de segrande väststaterna USA och Storbritannien, liksom Israel, exempel på ”goda” makter. De då socialistiska Sovjet och Kina var, liksom återigen i dag, den onda axeln. Imperialism var bara ett kommunistiskt skällsord.
Sovjet hade å andra sidan haft stor framgång i sin freds- och antikärnvapenoffensiv. Chrusjtjovs linje var ”fredlig samexistens”. Det tyckte många vänstermänniskor i väst, som vid början av sextiotalet befolkade den pacifistiska antikärnvapenrörelsen, låg väl i linje för såväl ett fredligt umgänge mellan öst och väst, som för en ”fredlig och förnuftig” socialism.
1964 hade den öppna polemiken mellan Sovjets och Kinas kommunistpartier pågått ett år och hade gjort djupt intryck, inte minst inom Clarté. Här hade 1962 den 25-årige Sköld Peter Matthis valts till ordförande. Eftersom Sverige var ett av de få länder i väst som erkänt Kinas Folkrepublik inbjöds tio clartémedlemmar att på plats fira Folkrepublikens femtonårsjubileum 1964.
Kinas första atomsprängning samma år utlöste sannolikt sprickan mellan den gamla ”humanistiska” och ofta Sovjetinspirerade fredsrörelsen och de impulser som Kina och den alliansfria rörelsen nu förmedlade, i Sverige inte minst via Clarté.
Redan hösten 1964 antog Clarté ett uttalande till stöd för FNL och pekade ut USA som angripare. Det var en utmaning för den ”Vietnamkommitté” som våren 1965 hade verkat för humanitär hjälp till Vietnam, utan att skilja mellan angripare och offer. Några clarteister, bland dem Sköld Peter, hade då börjat demonstrera utanför USA:s ambassad och krävde stöd åt FNL. Från sommaren samma år började bland annat Sköld Peter och hans dåvarande sambo Åsa Hallström att demonstrera på Hötorget med plakat och försäljning av Vietnambulletiner. I juni ledde det till ett mycket klumpigt, handgripligt och sannolikt rättsvidrigt, ingripande från polisen, möjligen därtill uppmanad av USA:s ambassad. Samt sammanlagt 19 000 kronor i böter.
Det blev startskottet till Arbetsgruppen för stöd till FNL, med Sköld Peter som förste ordförande. Innan decenniet var slut hade den fått minst 200 avläggare, och en takorganisation, DFFG, från 1966.
I Vietnamrörelsen och Clarté fanns också mycket av upprinnelsen till KFML, grundat 1967 som en konsekvent antiimperialistisk, kommunistisk rörelse, 1973 ombildat till SKP. Sköld Peter ingick i ledningen.
Sköld Peter blev så småningom ögonläkare och var hängiven sitt yrke men behöll sina politiska övertygelser. Han återvände med tiden till det parti han en gång tvingats lämna, idag Vänsterpartiet. Mot slutet av 1990-talet bildades en svensk organisation som bedrev informations- och opinionsarbete mot de ekonomiska sanktionerna av Irak. Sköld Peter fanns med som medlem i utkanten, men så snart krigstrummorna i USA blev allt aggressivare under hösten 2002 valde han att bli mycket aktiv i den nybildade paraplyorganisationen Nätverket mot Krig. Nätverket samlade snabbt många organisationer med stor bredd och fick uppgiften att organisera de svenska protesterna. Det blev sedermera en historisk demonstration med över 50 000 deltagare. Inför dessa jättedemonstrationer som skulle hållas den 15 februari 2003 i större städer runt hela världen intervjuas Sköld Peter i Sveriges Radio som en av de främsta representanterna (här kan man höra intervjun: https://sverigesradio.se/artikel/184557).
Hans specialuppdrag i denna ledning var vid upprepade tillfällen att ta hand om dialogen med ordningsmakten – en sak han skötte strålande i ömsesidig samarbetsatmosfär och sämja. Vi upplevde att de stödde vår sak. Poliserna blev naturligtvis väl underrättade om den skamfulla incidenten 1965 och verkade tycka det var en ära att planera tillsammans med denne sansade och förtroendeingivande person. Han tog också tidigt på sig kassörssysslan, väl medveten om ekonomins centrala roll för ett framgångsrikt opinionsarbete. Sköld Peter var också med och bildade föreningen Iraksolidaritet som sedan kom att verka för att informera om den irakiska händelseutvecklingen ända fram till dags dato.
Sköld Peter var en trogen Clartéprenumerant och även medlem i Clartéförbundet under hela sitt liv. Vi fick ofta höra att tidskriften betydde mycket för honom som kunskapskälla och kompass. Själv var han mer organisatör än skribent. Med sitt varma sätt kunde han knyta goda relationer med många viktiga samarbetspartners, till exempel Thage G. Petersson (tidigare försvarsminister och riksdagens talman) som han blev god vän med.
Det har sagts att hans ovanliga förnamn, Sköld, gavs honom som en slags livsinriktning och öde – och han verkade sannerligen in i det sista som ett värn för angripna folk mot fascism och imperialism.
