För två år sedan gick regeringen på pumpen i Lagrådet, när man genom en vanlig lag ville straffbelägga ”deltagande” i en terroristorganisation. De höga juristerna i lagrådet ansåg att förslaget var oförenligt med föreningsfriheten i regeringsformen (RF).
Vad betyder det då att en lag eller ett lagförslag är ”oförenligt” med RF, som är en grundlag? Om en grundlag som RF garanterar exempelvis att medborgarna ska ha en viss rättighet eller att det inte får förekomma dödsstraff, så får inte en vanlig lag innehålla något som strider mot det. Ifall riksdagen trots det stiftar en sådan lag, så får domstolarna ändå inte tillämpa den. Det beror på att grundlagen har, som man säger, högre konstitutionell valör än vanlig lag. För att ändra grundlag krävs två riksdagsbeslut med mellanliggande val.
Enligt RF är det redan idag möjligt att genom lag begränsa föreningsfriheten. Men bara ifall det handlar som ”sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”. RF ger således inget stöd för att genom lag förbjuda folk att bilda terroristorganisationer eller att delta i sådana.
Efter bakslaget i lagrådet tillsatte regeringen en utredning med direktiv att undersöka om RF borde öppna för att föreningsfriheten skulle kunna begränsas också i förhållande till terroristorganisationer. Kommittén som fick uppdraget lade fram sitt betänkande i april i år (SOU 2021:15). Den föreslår en ändring i RF 2 kapitlet, som handlar om de demokratiska fri- och rättigheterna.
Enligt förslaget ska föreningsfriheten få begränsas också när det gäller ”sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism”.
Sedan tidigare finns lagar som förbjuder finansiering av terrorism, samröre med en terroristorganisation, offentlig uppmaning, rekrytering, utbildning, mottagande av utbildning och resor i terrorismsyfte. Dessa lagar har inte ansetts stå i strid med föreningsfriheten. Vad som tillkommer, om utredningens förslag antas, är att riksdagen kan stifta en lag som straffbelägger ”deltagande” i terroristorganisation. Men i så fall måste först förslaget till grundlagsändring antas och – efter valet 2022 – bekräftas av den nyvalda riksdagen.
Själv har jag inga problem med att exempelvis återvändande IS-krigare i framtiden ska kunna straffas för ”deltagande” i terroristorganisation, om man inte kan döma dem för något allvarligare brott de gjort sig skyldiga till. Det kinkiga med ett begrepp som ”terrorist” är dock dess tvetydighet och obeständighet över tid. Nelson Mandela och Menachem Begin är båda exempel på detta. Från att ha stämplats som terrorister blev de sedan hyllade som frihetskämpar och fredspristagare.
