”Boken som fått mig att förakta Amazon” löd rubriken på en ampert formulerad ledarartikel av Jonna Sima i Aftonbladet onsdagen den 8 september. Den bok hon åsyftade var journalisten Julia Lindbloms med rätta uppmärksammade studie Amazon – Bakom framgångssagan, som gavs ut på Verbal förlag tidigare i år. I sin text bedyrar Sima att hon aldrig mera kommer att köpa någonting som helst av eller genom Amazon.

Samma löfte skulle hon rimligtvis ha gett, om hon i stället valt att läsa Peo Rasks debattbok Lär känna Amazon (Black Island Books, 2021). Rask föddes i Karlstad 1958, bor numera i Luleå, har cirka 40-talet titlar i en rad genrer på sitt norrbottniska samvete och gör en viktig folkbildande insats med sin starkt kritiska utgåva om den konstant växande e-handelsjätten. Författarens språkbehandling är klinisk och researcharbetet gediget och allsidigt.

Amazon grundades i Seattle 1994 med Jeff Bezos som företagets verkställande direktör. Man började i relativt blygsam skala med att sälja böcker men har expanderat oavbrutet och saluför i dag nära nog allt – mat och potatis, husgeråd, televisionsapparater, naturupplevelser, programvaror, elsparkcyklar, övervakningskameror… – och hade våren 2020 inte mindre än 840 000 hel- eller deltidsanställda över hela världen, framför allt i USA, Storbritannien och Tyskland. ”Work hard, have Fun, make History” är företagets motto. Men Amazon ägnar sig inte bara åt lukrativ e-handel. Man driver också livsmedels-kedjan Whole Foods, äger tidningen Washington Post, är världens största leverantör av molntjänster, och man fraktar numera runt levande varelser av kött och blod i universum genom rymdbolaget Blue Origins försorg, senast Jeff Bezos själv (20 juli).

Emellertid har Amazon-medaljen baksidor. De är enligt Rask både många och högst betänkliga:

Eftersom Amazons affärsidéer bygger på fartmaximering, oavlåtliga innovationer och kundfixering, så uppfattar man all facklig aktivitet som ovälkommen, t o m rent fientlig. Det är onekligen ett memento   – och även en varningssignal till oss själva inför e-bjässens fortsatta offensiver i Sverige. Kollektivavtal sluter Amazon enbart under galgen. Till detta kommer avancerad skatteplanering någonstans i gräns-zonen mellan det legala och illegala. Vinster placeras med självklar automatik i Luxemburg och övriga skatteparadis. De personalstyrkor som tjänar sitt dagliga bröd i företagets överdimensionerade lager-hallar, till antalet ca 200 i drygt 15 länder, har ingen privilegierad sits. Lönerna är otillräckliga, tempot högt uppdrivet och arbetspassen långa, ibland tio-elva timmar i stöten. Toalettbesök kontrolleras och bokförs. Medhavda plastflaskor fungerar av och till som urinoarer, om än blott för manliga anställda.

Rask avslöjar att Amazon år 2019 skickade totalt 3 500 000 000 paket till sina kunder (vilkas numerär är lika stor som hela Rysslands nuvarande folkmängd). Det betydde en klimatpåverkan svarande mot 44 miljoner ton ”koldioxidekvivalenter”. Den noteringen var obetydligt lägre än Aktiebolaget Sveriges fullständiga slutresultat på 52 miljoner ton samma år.

Efter att muren hade raserats och Sovjetunionen lösts upp för ungefär 30 år sedan föreställde sig rätt många att Historien nått sin slutstation. Framtiden badade i ljus och liknades vid en spikrak Autobahn genom ett landskap av idel marknadsekonomi, äkta liberalism och blomstrande demokratier, där alla verkade efter bästa förstånd och förmåga.

Dessa förhoppningar har kommit på skam. I takt med att Marknaden, till följd av sin inre logik, trängt sig in i allt fler delar av samhällslivet, så har demokratin i själva verket försvagats på senare år och har så gjort i global skala. Till bilden hör vidare att Marknaden, polygam som den tycks vara, håller på att överge sin tidigare partner, Liberalismen, och numera ganska ogenerat uppvaktar diverse auktoritära och nationalistiska skumraskfigurer.

För att verifiera detta sakernas tillstånd nöjer sig Peo Rask inte med paradexemplet Amazon. Även en skock andra moderna företags- och it-uppstickare granskas i hans framställning: Facebook, Microsoft, Google, Netflix, Apple, Alibaba, Tencent o s v, de båda sistnämna asiatiska.

Av Amazons 48 högsta chefer är fyra kvinnor. När man rekryterar nya medarbetare på tjänstemanna-sidan, så äger (de vita) männen företräde. I de jättelika lagerhallarna i USA ser det annorlunda ut. Där kamperar de svarta och arbetare med latinamerikanskt ursprung.

-------

Kommentar:

I artikeln omnämns Julia Lindbloms bok "Amazon - Bakom framgången". Bokens ämne diskuterades av Joel Gordon Hultsjö, Mikael Nyberg och Julia Lindblom på Clartés scenprogram "Automatisering, arbete och samtidens logistik" på Bokmässan i år. En recension av hennes bok finns i nästa nummer av tidskriften Clarté som utkommer inom kort.

/ Webbredaktionen

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.