Äldre clartéister har i dag anledning att minnas Johan Söderberg som avled natten till söndagen den 21 augusti, 72 år gammal, efter att i många år varit drabbad av Parkinsons sjukdom. Johan var professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet med breda forskningsfält, och verksam i Clarté på 1970-talet. Bland annat företrädde han Clarté i Stockholms universitets studentkårs fullmäktige 1971–72.

Johan tillhörde också kärntruppen i Arkivet för folkets historia. Snarare än ett arkiv var det en grupp unga historiker och etnologer som med mottot ”Folket är den drivande kraften i historien” gjorde stora insatser på 1970-och 80-talet för att vrida det starkt växande intresset för socialhistoria, ekonomisk historia och marxism i konstruktiv riktning. Marxistisk teori kan nog vara bra, menade de, men utan konkreta, empiriska studier av dom folkliga klassernas vardag och kamp blir det testuggeri. Hållningen praktiserades i än i dag mycket läsbara artiklar – inte minst av Johan ¬- i tidskriften Folkets Historia eller i en serie småskrifter.

Den som vill göra sig bekant med Johans forskning kan söka rätt på en liten bok från 2000, Den moderna människans uppkomst. I den återpublicerades några viktiga artiklar från olika tidpunkter. Titelessän, först tryckt i Folkets Historia, klargör att den ”moderna människan”, det vill säga den civiliserade, våldsfientliga, empatiska, skriv- och läskunniga individ, som trots allt de allra flesta av oss utgör exempel på i dag, till mycket ringa del är en produkt av ”disciplinering uppifrån”, utan vuxit fram i en underifrånprocess. Här kan man också läsa Johans tidiga presentation av Annalesskolan, i Clarté 1981, dom franska historiker som revolutionerade historievetenskapen, dels genom att använda metoder och resultat från andra discipliner som kulturgeografi, socialantropologi, lingvistik och psykologi, dels genom att fästa uppmärksamheten på mycket långsiktiga historiska processer. I en annan översiktsartikel, tryckt ursprungligen i Historisk Tidskrift 1985, för Johan en diskussion om Wallersteins världssystemteori. Han är kritisk: ”De fundament som konstruktionen vilar på i form av teorier om ojämnt utbyte, långa vågor, staters koppling till ekonomiska processer och inte minst den övergripande strukturdeterminismen kan alla sättas i fråga.” Ändå är huvudomdömet positivt: det stora greppet, de centrala frågeställningarna och öppenheten i debatten är av stort vetenskapligt värde. Mer öppet polemisk är en uppsats om svensk historia, ”1809 – en borgerlig revolution?” (ursprungligen i Häften för kritiska studier 1976). Nej, svarar Johan med emfas på rubrikens fråga. ”1809 års omvälvning var varken någon revolution eller borgerlig”. Han slår ett slag för begreppet bondeekonomi, ett produktionssätt som Marx nämner men skrev mycket litet om; först den sovjetiska agrarhistorikern Alexander Chayanov utvecklade det.

Det är ofta en fröjd att läsa det Johans skrivit. Språket flyter lätt, resonemanget följer hela tiden en tydlig linje, sakrikedomen är stor och den analytiska skärpan rakbladsvass på nästan varje rad. Kanske lite torrt ibland, men mellan raderna skymtar också Johans lågmälda humor och slagfärdighet. Texterna speglar hans person. Han är djupt saknad.

Mest läst av skribenten

Senast på bloggen

Category Image

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.