Remissvar Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24)

Sammanfattning

Svenska Clartéförbundet motsätter sig förslaget att Sverige ska ansluta sig till den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Förbundet anser inte att de grundläggande förutsättningarna för den traditionella svenska alliansfriheten i grunden har ändrats, trots det ryska angreppskriget mot Ukraina. Promemorian bygger på en ensidig verklighetsbeskrivning som bortser från de folkrättsbrott som begåtts av västmakterna och NATO. Förbundet motsätter sig även att ge Natoaktörer utökad immunitet och privilegier i Sverige. Vi anser vidare att ett beslut om att ansluta Sverige till NATO, på grund av beslutsprocessen, saknar verklig demokratisk legitimitet. I det fall Riksdagen beslutar om att gå vidare med anslutningen kräver Svenska Clartéförbundet att man gör undantag för stationering av kärnvapen och utländsk trupp i Sverige.

3.1 Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge

Promemorians beskrivning av utvecklingen av det säkerhetspolitiska läget är, precis som rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige (Ds 2022:7), ensidig och torftig.

Beslutet att ansöka om medlemskap i Nato är kulmen på en långvarig process av inlemmande i den USA-ledda alliansen. Sverige har i detta förlopp aktivt medverkat till försvagningen av den kollektiva säkerheten. Genom att inträda som medlem i Nato äventyrar Sverige inte bara sin egen säkerhet. Vi försvagar också de krafter i världen som verkar för fredliga mellanfolkliga förbindelser.

Sverige övergav redan på 1990-talet sin tidigare, folkrättsligt grundade hållning till deltagande i militära operationer i utlandet. Det handlade inte längre bara om fredsbevarande insatser under FN-flagg. Regering och riksdag öppnade för krig i strid med gällande folkrätt. Svenska soldater skulle kunna delta i så kallade fredsframtvingande operationer, det vill säga regelrätta krig ledda av USA och dess allierade. Svensk militär ställdes till USA:s och Natos förfogande i Afghanistan, Libyen och på andra håll.

Efter millennieskiftet larmade höga officerare och försvarspolitiker om en underminerad förmåga att försvara det svenska territoriet. Frånvaron av militära förband på Gotland och i andra landsändar blev motiv för närmandet till Nato. Samövningarna med militär från Nato har pågått under en längre tid. Genom EU och en ensidig solidaritetsförklaring har Sverige förbundit sig att bistå Natoanslutna grannländer vid katastrofer eller angrepp utifrån. Svensk trupp ingår i EU:s Nordic Battle Group, vars mål är att kunna sättas in i strid inom tio dagar var som helst inom en radie på 600 mil från Bryssel. Föreställningen att USA, Nato och EU måste ta sig rätten att preventivt ingripa militärt i andra länder fick också starkt genomslag i den svenska säkerhetspolitiska debatten.

I mars 2014, när Ryssland invaderade Krim, framhåller den ryske presidenten att det ”prejudikat som våra västliga kollegor skapade med sina egna händer i en helt jämförbar situation, när de kom överens om att Kosovos unilaterala avskiljande från Serbien … var legitimt…” Det går att tvista om grymheterna och folkfördrivningarna på Balkan, men faktum kvarstår: bland stormakterna var det inte Ryssland utan USA, Nato och EU-länderna som med vapen började underminera efterkrigstidens europeiska säkerhetsordning. Den rätt att ingripa som det självutnämnda världssamfundet tagit sig i Kosovo, Afghanistan, Libyen och andra länder svär tvärt mot talet om gränsers okränkbarhet i samband med Rysslands övergrepp mot Ukraina.

I detta stormaktsspel, där båda parter sätter sig över folkrätten, bör Sverige inte ta ställning för en av dem genom en Natoanslutning. Tvärtom förutsätter ett försvar av folkrätten och staters rätt till frihet och oberoende att Sverige håller sig utanför stormaktsspelet och upprätthåller alliansfrihet.

3.3 Sveriges ansökan om Natomedlemskap och den fortsatta anslutningsprocessen

Beslutet om att ansöka om ett svenskt medlemskap i Nato fattades mycket snabbt, utan möjlighet till folklig debatt eller tillräcklig konsekvensanalys. Det gör att beslutet saknar den legitimitet som krävs för den historiska säkerhetspolitiska omsvängning som ett Natomedlemskap skulle innebära. Svenska Clartéförbundet motsätter sig att anslutningsprocessen slutförs.

5 Status för Nato och representanter för tredjestater

I promemorian finns ingen argumentation för varför kretsen av personer som åtnjuter immunitet och privilegier ska utvidgas, annat än att det ”förväntas” av oss. Svenska Clartéförbundet ser ingen anledning att utvidga kretsen av personer som omfattas av immunitet och privilegier. Vi avstyrker därför förslaget.

6 Godkännande av Sveriges medlemskap i Nato

Under avsnitt 6.2 påstås att ”När Ryssland inledde det fullskaliga illegala anfallskriget mot Ukraina den 24 februari 2022 förändrades det säkerhetspolitiska läget i grunden, för Sverige såväl som övriga Europa”. Svenska Clartéförbundet instämmer i att angreppet på Ukraina är ett flagrant brott mot folkrätten och mot den europeiska säkerhetsordningen. Men, som vi har visat ovan har Nato, sedan det kalla krigets slut, varit drivande i att kränka dessa principer.

Otvivelaktigt skärptes det säkerhetspolitiska allvarligt när det ryska fullskaliga anfallskriget inleddes den 24 februari 2022. I detta nya läge är det välmotiverat att diskutera en upprustning av svenskt försvar, med inriktning på ett invasionsförsvar, inte på insatsstyrkor, liksom utformningen av svenskt bistånd till Ukraina. En Natoanslutning innebär att Sveriges läge blir mer utsatt och att vi hotas att bli direkt indragna i en väpnad stormaktskonflikt. Likaså avhänder det Sverige alla möjligheter att på diplomatisk väg stödja försök att få till stånd förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina som kunde bereda väg för ett fredsavtal på folkrättsligt acceptabla villkor.

Det har sagts att Finlands ansökan om medlemskap i Nato förändrar förutsättningarna för svenskt medlemskap. Sverige som enda nordiska land skulle inte kunna stå utanför. Så är inte fallet. Vi vill påminna om att hela perioden från 1949 till 1989 förde Sverige en utrikes- och säkerhetspolitik som avvek från de nordiska grannländernas. Danmark, Island och Norge ingick i Nato; Finland upprätthöll genom olika avtal särskilda förbindelser med Sovjetunionen. Sveriges neutrala hållning tjänade både svensk och nordisk säkerhet väl.

Förutom att en Natoanslutning binder Sverige ännu närmare ett imperialistiskt block innebär det att vi öppnar oss för stationering av kärnvapen och utländsk trupp i landet. I det fall Riksdagen beslutar om att gå vidare i anslutningsprocessen kräver Svenska Clartéförbundet att man gör undantag för stationering av kärnvapen och utländsk trupp i Sverige. Sverige ska i stället vara drivande i arbetet för kärnvapennedrustning och underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

Turkiets agerande i samband med Sveriges ansökan om medlemskap i Nato visar med önskvärd tydlighet i vilket sällskap vi riskerar att hamna. Av promemorian framgår att ”Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera landets oberoende och självständighet, värna suveräniteten, Sveriges intressen, grundläggande värderingar samt säkerställa svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning” (prop. 2020/21:30 s. 31). Det framstår som uppenbart att ovanstående honnörsord står i bjärt kontrast till flera Natomedlemmars praktik. Risken är uppenbar att vi ytterligare dras in i ett internationellt agerande som utgör ” flagrant(a) brott mot folkrätten och mot den europeiska säkerhetsordningen”.

Svenska Clartéförbundet avstyrker bestämt en Svensk Natoanslutning.

9 Konsekvenser

Avsnittet är uppenbarligen medvetet magert då man undvikit att redovisa något som skulle kunna tolkas som en negativ konsekvens av Natomedlemskapet. Ett exempel på negativa konsekvenser är att Sverige, med hänvisning till Nato, lämnat det humanitära initiativet som erkänner kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser och tar ställning för att kärnvapen aldrig under några omständigheter får användas igen. Ett annat exempel är att Sverige gått med på ett flertal krav från regimen i Turkiet för att få dess godkännande som Natomedlem. Bland annat har regeringen hävt det vapenexportstopp som infördes 2019 som ett svar på Turkiets folkrättsvidriga militära invasion av norra Syrien. Regeringsföreträdare som tidigare kritiserat Turkiets odemokratiska styre kallar nu Turkiet för en demokrati.

Avsnitt 9.1.5 avslutas med konstaterandet att ”Ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk”. Det får betraktas som ett understatement. En viktig drivkraft bakom närmandet till Nato har sedan länge varit krigsmaterielindustrins intresse av utökade exportmarknader.

Avslutning

Sverige behöver tillsammans med andra länder och folk ta sig ur det dödliga stormaktsspelet. Svenska Clartéförbundet kräver ett återupprättande av den svenska alliansfriheten. Vi uppmanar riksdagen att tillbakavisa promemorian i sin helhet.

Stockholm den 16 november 2022

Svenska Clartéförbundet
David Liljequist
Ordförande