Prästen: Hvad skåden I på vääägen?
Klockaren: En gumma med en korg ägg!
Prästen: Äggen tager jag! Kärringen får du!
Kören: Vad övrigt är må Församlingens fattige deeela!
(Folklig variant av Svenska Kyrkans tidegärd)
Historikern Gunnar Wetterberg har ett förflutet som diplomat i Hanoi och Geneve på 80-talet och som samhällspolitisk chef i SACO under 14 år, men mest känd för att göra sitt ämne nöjsamt i SVT:s "Fråga Lund" och för att tillsammans med Parisa Amiri ha vunnit "På Spåret". Numera drar han ( sannolikt framgångsrikt) sig fram som skogägare i Värend, fackboksförfattare och föreläsare. Wetterberg har tidigare visat att han, bland mycket annat, har intresse för att genom böcker om ingenjörsvetenskap och skogsbruk historiskt följa samhällets ekonomiska infrastruktur.
Senaste boken från hans dator är Prästerna (Bonniers; 2022), som på 450, rikt illustrerade, sidor skildrar utvecklingen hos det svenska samhällets överbyggnad mellan 800-tal och 2000 - i den mån denna dominerades av den kristna religionen och dess institutioner. Det vill säga den kyrka som från Gustav Wasas tid blev en svensk "evangelisk-luthersk" nationalkyrka. Den är den enda rest av religion, som sedan 1973 finns kvar i Sveriges nuvarande författning. Medlemskap i denna kyrka är det enda som krävs av den som vill bli statschef i vårt land. Förutom att vara ättling till Carl XVI Gustav, förstås.
Som Wetterberg själv bekänner i sin prolog är han varken kyrkohistoriker eller teolog. Han ger däremot en strikt materialistisk syn på fenomenet att religion och dess uttolkare genom århundranden har påverkat så många människors göranden och låtanden:
"Med myter och berättelser lärde vi oss att hantera sorgen och glädjen, det obegripliga och det hänförande. Föreställningar vävdes samman till religioner och några människor hjälpte till att tolka högre makters avsikter och vilja. I kristendomen blev det prästerna som fick den rollen".
Vad författaren här kort och klart beskriver är en ideologi, som i regel används för att legitimera samhällsmakten, genom erövrandet av tolkningsföreträdet beträffande en högre makts vilja - men som i många fall kan brukas för att för ge en annan social gruppering möjlighet att göra anspråk på samma företräde. Försåvitt man, likt många av oss, inte börjat sin revolt genom att radikalt förneka existensen av en sådan "högre makt".
Wetterberg visar - sannolikt delvis medvetet- att historien om landets kristnande, dess nationella frigörelse, reformation, avlatshandel, tionden, reduktion framför allt är historien om kampen om egendomen och frukterna av befolkningens arbete. Detta gäller också om den följande sekulariseringen och successiva avlövningen av kyrkan som maktorgan, som slutfördes vid senaste sekelskiftet. Överklassen hade inte så länge kunnat bevara sin makt utan hjälp av generationer av mer eller mindre lärda präster, stundom osjälviska och innerligt troende. Denna ordning gäller som alla inser ännu i vårt rådande sekulära samhälle, mutatis mutandis, även utan statskyrka.
Många av oss hade på förhand denna aning, men Wetterberg ger vår historiesyn ovanligt mycket kött på benen. Läs hans bok även om du inte är kyrksam!
