Vad var det som fick dessa, till synes rediga människor att försöka döda varandra? Att döda. Kontexten kring hur staten bildades, varför och hur den fungerade finns där inte.
Ett annat problem är att motsättningen hela tiden framställs som en mellan katoliker och protestanter. Britternas roll och ockupationen nämns bara av de republikaner som intervjuas. Själva programmet har i princip uteslutit det. Att de brittiska soldaterna först hälsades som räddare och bjöds på smörgåsar och te i de katolska områdena, för att strax i stället ses som partiska och försvarare av den bigotta, diskriminerande staten, blir tydligt bara kring Bloody Sunday och intervjuer med soldater som beskriver bemötandet som väldigt olika från de båda sidorna. Ena sidan älskar dem, den andra hatar dem. Orsakerna till detta?
Att den brittiska armén blev fienden för den nationalistiska befolkningen var inte konstigt, de var ju där för att bevara, upprätthålla ockupationen, den stat de en gång upprättat på samma villkor som det nu gjordes uppror emot. Medborgarrättsrörelsens ”En man – en röst” var en omöjlig paroll. Att invånarna skulle få lika rättigheter som i resten av Storbritannien tillhörde inte den grund varpå den nordirländska staten byggde sin existens. När därför frågan restes blev reaktionen omedelbart våldsam. Den första medborgarmarschen i Derry slogs blodig, och engelska tv-tittare kunde få se en parlamentsledamot med blodig sönderslagen skalle.
I en stad som Derry, med en stor majoritet nationalistisk befolkning, styrde likväl unionisterna. Både pga. valkretsarnas gränser, men också därför att rösträtten inte var allmän utan baserad på fastighetsinnehav och inkomst. Och det var nationalisterna som berövades den, de var de fattigaste.
Här fanns en grupp av befolkningen som regerade överallt, oavsett klasstillhörighet, och en grupp som inte hade någon makt, någonstans.
Britternas, dvs. arméns försvar av denna ordning gjorde den republikanska frågan aktuell. Bara i en fri irländsk republik kunde lika rättigheter säkras, dvs. lika politiska rättigheter. Republiken får nu inte sammanblandas med frågan om ett ”enat Irland”, som nu propageras från den konstitutionella nationalismen, dvs. en enad korrupt stat såld till kapitalet som Fristaten. Republiken handlar om ett fritt, demokratiskt socialistiskt Irland. Den som utropades på Postkontorets trappa i Dublin påsken 1916.
Den irländska stat som britterna sedan gav viss frihet, den irländska Fristaten, blev kontrarevolutionens stat. Sålde sig till den reaktionära katolska kyrkan och till den bourgeoisie som var nöjda med att kunna göra de karriärer de tidigare hindrats ifrån. Därför talar republikanska rörelsen fortsatt om ”the Unfinished Revolution.”
TV-serien slutar med ” fredsavtalet” och PIRA:s kapitulation och uppgivande av vapnen. Slutet gott, allting gott? Nå, så långt har det inte gått. ”Fredsmurarna” är kvar, fientligheterna också. Samhället är lika mycket delat som förr, det ser de respektive stora partierna till, man verkar för sin del av befolkningen, sekterismen består. Inget har brutit den. Ska det byggas en simhall i ett katolskt område måste samma summa gå till ett projekt i ett protestantiskt osv. När de konstitutionella nationalisterna påstår sig vara representanter för hela befolkningen har det varit för att skaka hand med kung Charles, delta i uppvaktningen vid hans kröning eller för att hedra de brittiska soldater som dog i världskrigen och liknande. Alltså för att slå vakt om britternas position i provinsen.
Där finns ett eget parlament, Stormont, en kuliss, helt beroende av miljarder från britterna. Som gärna köper sig fria från ansvaret.
Visst, det skjuts inte, bombas inte. Varför det gjordes framstår nu, 30 år senare, som lite exotiskt i serien. En konstig plats? Nja, det fanns nog skäl och de intervjuade från båda sidor berättar om det, om deras beslut att delta i detta. Bra berättelser.
Det är värt att titta på serien, den ger en del bra glimtar av vad som pågick där under trettio år. Dessvärre blir bomberna, skjutningarna, dödandet, hungerstrejken, m.m. något svårare att begripa när sammanhanget är borta. Men titta på serien, ligger på SVT Play, förhoppningsvis ger det ett intresse att orientera sig vidare.
Artikel publicerad 24 april, 2024.