Om allt gått väl kunde ett piller mot hösnuva ha räddat flera tusen svårt sjuka människor till livet bara i Sverige. Men företaget som sålde pillret ville inte pröva möjligheten, eftersom patentet på preparatet var på väg att gå ut. Det är förhistorien till en av de stora medicinska succéerna på senare år, de nya antidepressiva läkemedlen. Fallet visar hur storföretagens jäkt efter maximal avkastning kan bromsa den medicinska utvecklingen.
En artikel i en vetenskaplig tidskrift 1969 gav hopp om lättnad för många miljoner psykiskt sjuka runtom i världen. Kunde vanliga piller mot hönsnuva hjälpa mot depressioner? Professor Arvid Carlsson, senare Nobelpristagare i medicin, väckte frågan sedan han i experiment visat att vissa allergimediciner påverkar upptaget av signalsubstansen serotonin i hjärnans nervceller.
Antihistaminpreparaten fanns sedan flera år redan på marknaden och hade inga kända biverkningar av allvarlig art. Med kompletterande kliniska tester hade läkemedelsföretagen kunnat avgöra om substanserna var användbara också som psykofarmaka. Det hade tagit högst några år att lansera de nya antidepressiva medlen om testerna slagit väl ut.
Men bolagen genomförde inga kliniska tester. Det skulle dröja drygt 15 år innan de serotoninhämmande preparaten, de så kallade SSRI-medicinerna, blev allmänt tillgängliga.
(Artikeln, som publicerats i Tvärdrag 3-4/2010, finns att läsa i sin helhet på min hemsida.)
