"Det är oacceptabelt" säger vår statsminister om det misstänkta självmordsattentatet i Stockholms centrum i går kväll. Hans justitiminister anser för sin del att "Det är helt oacceptabelt". "Trodde du att något sådant verkligen skulle kunna hända i Sverige?" är den vanligaste fråga som mediamänniskor nu ställer till mannen/kvinnan på Stockholms gator. De förväntar sig ett nekande svar, vilket i allmänhet brukar levereras. Inte i Sverige. Att svara ja vore just nu politiskt inkorrekt., och kan leda till att man måste förklara varför det numera bara var en tidsfråga när något sådant skulle ske. Men varför inte i Sverige? Sverigedemokraterna har inga sådana problem, tvärtom. "Äntligen" utbrister deras talesman i en första intervju "får man väl säga :Vad var det vi sa!". Hennes förtjusning bottnar förvisso i övertygelsen att muslimer är blodtörstiga fanatiska bestar som helst måste hållas borta från svensk mark, vilket hon anser sig nu ha fått bekräftat och därför förväntar sig en än starkare rasistisk medvind.
Om jag säger samma sak: "Vad var det jag sa?" så sker det det utifrån insikten att Sverige mitt land tyvärr medverkar i ett tioårigt och orättfärdigt USA-lett krig mot Afghanistan, som krävt tusentals afghaners liv och drivit otaliga i landsflykt. Jag instämmer därtill med Reinfeldt och Ask att sprängningen i Stockholm är "oacceptabel". Ordningsmakten måste självfallet förhindra att folk, även på djupt kända bevekelsegrunder, riskerar andra människors liv och lem, vilket man inte behöver vara statsman för att inse.
Men därtill anser jag att det också är "helt oacceptabelt" att vår regering och riksdag, inte bara medverkar i ett krig mot ett utfattigt land och folk, hundratals mil från Sverige, som aldrig gjort oss något ont. Utan därmed faktiskt utlöser desperata reaktioner bland de drabbade, som nyss kunde ha krävt ett antal julhandlande stockholmares liv.
Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.
Om bloggen
På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.
Syftet med bloggens kommentarer är att diskutera det aktuella inläggets ämne. Därför publiceras repliker på ett inlägg i första hand som kommentar och bara i särskilda fall som eget inlägg.
Kommentarerna till bloggartiklarna modereras. Vi publicerar inte kommentarer som:
inte tillför något nytt i diskussionen eller som tar upp frågor som inte har med inläggets ämne att göra
till större del består av länkar (utan att med egen text argumentera)
utgör propaganda eller reklam för enskilt parti, organisation eller annan webbplats
Vi önskar en saklig diskussion på Clartébloggen. Alla som deltar i debatten uppmanas därför att helt avstå från att tillskriva meningsmotståndare olika epitet eller åsikter på sätt som kan uppfattas kränkande. Dessutom uppmanas alla att presentera tydliga sakargument för åsikter och påståenden och avstå från uppenbar pseudovetenskap och konspirationsteorier.
Kommentarer till artiklar som är äldre än två månader publiceras normalt inte.
Du kan bestämma vad ditt bidrag ska gå till genom att skriva ett ändamål som meddelande i Swish:
