Nu är det klart att Sverige ska få så kallade elitklasser från gymnasieskolan. Dessa elitklasser har som tanke att sålla fram de mest motiverade och kunniga eleverna för att spetsutbilda dem under gymnasiet och senare under universitetsstudier, de framtida ledarna, vetenskapsmännen och cheferna. Elitklasser är inte ett medvetet underfundigt begrepp, trots att tillgängliga studier visar att de som är självskrivna för att läsa i elitklasser också tillhör, är födda in i, elitklassen, överklassen i marxistisk terminologi. Problematiseringen kring införandet av dessa elitklasser har gjorts av många och består dels av argumentation kring psykisk hälsa och ohälsa samt stress, dels består den av den mer klassamhällesbaserade kritiken på vilka som kommer få tillgång till denna utbildning till stor del kommer att vara överklassens barn, eller åtminstone ungdomar med en bakgrund i ett hem med akademisk tradition, vilket visserligen inte behöver innebära ett överklasshem utan snarare kan beskrivas som bildad medelklass eller socialgrupp två, om man nu föredrar att tala om socialgrupper. En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitiska undersökningar, vid namn Nitlott i barndomen bekräftar att elevers studieprestationer till stor del beror på klassbakgrund, alltså akademisk tradition i hemmet och klasstillhörighet. Men samtidigt måste man även som marxist inse att det faktiskt finns en annan aspekt också, marxismen tror på människan som samhällsvarelse och därmed också både på kollektivets och individens inneboende kraft att förändra. Detta måste ju även gälla i studier. På senare tid har man börjat benämna detta som "klassresor". Dessa klassresor är egentligen en omskrivning för att av egen kraft ta sig fram i samhället. Detta kan alla barn och unga göra om de jobbar tillräckligt hårt. Så frågan är; bör kritiken mot elitklasserna ligga i att de innebär en psykisk press på ungdomarna, på att det är ett system som redan från ganska tidig ålder ska sålla ut vilka som är predestinerade chefs- vetenskapsmanna- och ledarämnen eller på att det helt enkelt handlar om att alla inte får vara med och fightas på samma villkor och med samma förutsättningar?
Man MÅSTE lära ut grundkunskapen, dvs. läs- och skrivkunskaper + matematik före man börjar med något annat. Utan det här faller hela huset samman. Det är här i grunden det fallerar i Sverige just nu. Man släpper förbi elever som inte hanterar grunden och kan därmed inte hantera resten. De svagaste ges inte hjälp och de svaga är många. Orsaken varför Finland klarar sig bättre än andra är inte den att man har många mycket bra elever. Orsaken är att man försöker lyfta de svagaste eleverna upp på en acceptabel kunskapsnivå så att de klarar resten av skolan. DÄR måste Sverige börja. "Elitskolor" behöver inte förbjudas, men de ska verkligen inte prioriteras för det kommer inte att lyfta på helheten alls.
Visst försvagas den svenska skolan. Zarembas artikelserie i DN ger en del förklaringar till detta i essäform. Den finska skolan kostar mindre än den svenska men "producerar" duktigare elever, vilket visas i den senaste Pisa-undersökningen. Mindre flum, ämneskunskaper i centrum, fokus på läsande, lärare med hög status, en sammanhållen grundskola, inga friskolor (än) är några ingredienser i det framgångsrika finska skolsystemet.
Problemet med den svenska skolan idag är de svagares allt sämre prestationer i en skola som har fått allt mindre resurser och med minskad betoning på kunskapsrelaterade mål. Då är elitskolor att en felprioritering!
Jag håller med Dan helt och hållet. En skola som får minskade resurser och samtidigt beordras av regeringen att satsa mer resurser på att skapa en ännu skarpare sorteringsskola är helt ute och cyklar.
Problemet med den svenska skolan idag är de svagares allt sämre prestationer i en skola som har fått allt mindre resurser och med minskad betoning på kunskapsrelaterade mål. Då är elitskolor att en felprioritering!
På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.
Syftet med bloggens kommentarer är att diskutera det aktuella inläggets ämne. Därför publiceras repliker på ett inlägg i första hand som kommentar och bara i särskilda fall som eget inlägg.
Kommentarerna till bloggartiklarna modereras. Vi publicerar inte kommentarer som:
inte tillför något nytt i diskussionen eller som tar upp frågor som inte har med inläggets ämne att göra
till större del består av länkar (utan att med egen text argumentera)
utgör propaganda eller reklam för enskilt parti, organisation eller annan webbplats
Vi önskar en saklig diskussion på Clartébloggen. Alla som deltar i debatten uppmanas därför att helt avstå från att tillskriva meningsmotståndare olika epitet eller åsikter på sätt som kan uppfattas kränkande. Dessutom uppmanas alla att presentera tydliga sakargument för åsikter och påståenden och avstå från uppenbar pseudovetenskap och konspirationsteorier.
Kommentarer till artiklar som är äldre än två månader publiceras normalt inte.
Du kan bestämma vad ditt bidrag ska gå till genom att skriva "stöd" eller ett ändamål som meddelande i Swish:
Om du inte kan eller vill använda Swish, kan du alltid använda vårt plusgiro 251780-3 för bidrag till vår verksamhet.
Betala medlemsavgiften
Medlemsavgiften 150 kronor per år betalas direkt till Clartés plusgiro 251780-3 eller via Swish 1236203517. Skriv "medlem" som information. Du kan bli medlem genom att använda vår blankett för ansökan.
Kommentarer
Jag håller med Dan helt och hållet. En skola som får minskade resurser och samtidigt beordras av regeringen att satsa mer resurser på att skapa en ännu skarpare sorteringsskola är helt ute och cyklar.