En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitiska undersökningar, vid namn Nitlott i barndomen bekräftar att elevers studieprestationer till stor del beror på klassbakgrund, alltså akademisk tradition i hemmet och klasstillhörighet. Men samtidigt måste man även som marxist inse att det faktiskt finns en annan aspekt också, marxismen tror på människan som samhällsvarelse och därmed också både på kollektivets och individens inneboende kraft att förändra. Detta måste ju även gälla i studier. På senare tid har man börjat benämna detta som "klassresor". Dessa klassresor är egentligen en omskrivning för att av egen kraft ta sig fram i samhället. Detta kan alla barn och unga göra om de jobbar tillräckligt hårt. Så frågan är; bör kritiken mot elitklasserna ligga i att de innebär en psykisk press på ungdomarna, på att det är ett system som redan från ganska tidig ålder ska sålla ut vilka som är predestinerade chefs- vetenskapsmanna- och ledarämnen eller på att det helt enkelt handlar om att alla inte får vara med och fightas på samma villkor och med samma förutsättningar?
- Jonas Lundgren -
Nu är det klart att Sverige ska få så kallade elitklasser från gymnasieskolan. Dessa elitklasser har som tanke att sålla fram de mest motiverade och kunniga eleverna för att spetsutbilda dem under gymnasiet och senare under universitetsstudier, de framtida ledarna, vetenskapsmännen och cheferna. Elitklasser är inte ett medvetet underfundigt begrepp, trots att tillgängliga studier visar att de som är självskrivna för att läsa i elitklasser också tillhör, är födda in i, elitklassen, överklassen i marxistisk terminologi. Problematiseringen kring införandet av dessa elitklasser har gjorts av många och består dels av argumentation kring psykisk hälsa och ohälsa samt stress, dels består den av den mer klassamhällesbaserade kritiken på vilka som kommer få tillgång till denna utbildning till stor del kommer att vara överklassens barn, eller åtminstone ungdomar med en bakgrund i ett hem med akademisk tradition, vilket visserligen inte behöver innebära ett överklasshem utan snarare kan beskrivas som bildad medelklass eller socialgrupp två, om man nu föredrar att tala om socialgrupper.
En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitiska undersökningar, vid namn Nitlott i barndomen bekräftar att elevers studieprestationer till stor del beror på klassbakgrund, alltså akademisk tradition i hemmet och klasstillhörighet. Men samtidigt måste man även som marxist inse att det faktiskt finns en annan aspekt också, marxismen tror på människan som samhällsvarelse och därmed också både på kollektivets och individens inneboende kraft att förändra. Detta måste ju även gälla i studier. På senare tid har man börjat benämna detta som "klassresor". Dessa klassresor är egentligen en omskrivning för att av egen kraft ta sig fram i samhället. Detta kan alla barn och unga göra om de jobbar tillräckligt hårt. Så frågan är; bör kritiken mot elitklasserna ligga i att de innebär en psykisk press på ungdomarna, på att det är ett system som redan från ganska tidig ålder ska sålla ut vilka som är predestinerade chefs- vetenskapsmanna- och ledarämnen eller på att det helt enkelt handlar om att alla inte får vara med och fightas på samma villkor och med samma förutsättningar?
En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitiska undersökningar, vid namn Nitlott i barndomen bekräftar att elevers studieprestationer till stor del beror på klassbakgrund, alltså akademisk tradition i hemmet och klasstillhörighet. Men samtidigt måste man även som marxist inse att det faktiskt finns en annan aspekt också, marxismen tror på människan som samhällsvarelse och därmed också både på kollektivets och individens inneboende kraft att förändra. Detta måste ju även gälla i studier. På senare tid har man börjat benämna detta som "klassresor". Dessa klassresor är egentligen en omskrivning för att av egen kraft ta sig fram i samhället. Detta kan alla barn och unga göra om de jobbar tillräckligt hårt. Så frågan är; bör kritiken mot elitklasserna ligga i att de innebär en psykisk press på ungdomarna, på att det är ett system som redan från ganska tidig ålder ska sålla ut vilka som är predestinerade chefs- vetenskapsmanna- och ledarämnen eller på att det helt enkelt handlar om att alla inte får vara med och fightas på samma villkor och med samma förutsättningar?
{jcomments lock}
Om bloggen
På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.
Kommentarer
Jag håller med Dan helt och hållet. En skola som får minskade resurser och samtidigt beordras av regeringen att satsa mer resurser på att skapa en ännu skarpare sorteringsskola är helt ute och cyklar.