Filmkomedin med Dudley Moore, "Ten", hade inte gått till filmhistorien om den inte hade innehållit en minnesvärd scen:
Moore var på besök en urgammal lord och bjöds på te i salongen med mänger av chippeldalemöbler, mjuka mattor och den grånade lorden själv. Teet serverades efter lång väntan av en oerhört urgammal, fel och låghalt trotjänarinna, som med uppbjudande av sina synbarligen sista krafter hasade sig fram över golket i ultrapid - och på väg ut mycket ljudligt släppte väder. Lordens jättestora Mastiffhund reste sig omedelbart och flydde ut med ett ynkligt ylande. "Ni förstår, förklarade Lorden, av hänsyn till vår kära Edith, brukar vi numera prygla hunden var gång detta händer!"
Immanuel Wallerstein http://links.org.au en ger i dagarna en liknande förklaring till Västmakternas, och i synnerhet USA:s helomvändning för ett par veckor sedan, där man först relativt satte sig emot en militär intervention mot sin de factoallierade Libyen -och sedan, då Arabiska Unionen gett klartecken och lovat medverka, snabbt drev igenom Resolution 1973 i Säkerhetsrådet, som gav tillstånd för en allians av Frankrike, England och USA (NATO)med marginellt stöd från AU - och dem som hade lust - upprätta en sk Flygförbudsszon och använda "alla behövliga medel för att skydda civilbefolkningen i Libyen" - dvs i praktiken att göra vad de ville, som det snabbt tolkades av interventionisterna.
Det var inte fråga om att USA måste övertyga AU, enkannerligen Saudiarabien, om interventionen. Det var tvärtom enligt Wallerstein, fr a Saudiarabien som krävde aktionen mot Kadafis Libyen. Det handlar om "distraktion" à la "Ten". Exemplen från Tunis, Kairo och Jemen hade injagat skräck i de härskande i Saudiarabien, Bahrein med flera. Att längre låta de relativt fredliga, folkliga revolutionerna ha sin gång gick inte. Att öppet intervenera mot upproret i Libyen var inte politiskt lämpligt - det skulle innebära att gjuta olja på elden. Att stöda den östbaserade borgerliga upprorsrörelsen som repet stöder den hängde var däremot möjligt. Kadafis hårdföra ingripande mot revolten skapade ett lämpligt fall för sk humanitär insats "för att skydda" civilbefolkning.
Kadafi blev den relativt trofasta hund som lämpligen hotades med stryk - vilket medgav imperialistisk kontroll över den revolt som man egentligen är ute för att stoppa.
Detta kan vara det hittills mest övertygande förklaringen till att USA och dess allierade bytte taktik och gav sig ut i ännu ett äventyrligt krig, vars slut sannolikt är långt borta och som knappast låter sig försutses.
Kommentarer