I Sverige faller homeopatin på goda grunder under kvacksalverilagen. Svensk sjukvårdspersonal har tills nu inte fått befatta sig med den eftersom den inte stötts av "vetenskap och berövad erfarenhet". Att ordinera homeopatisk medicin till någon man vårdar är medvetet eller omedvetet bedrägeri. Alltsedan 1790-talet har homeopatmedicin ändå använts, alltsedan den uppfanns av apotekaren Samuel Hahnemann. Denne ansåg att sjukdomar bestod enbart av sina symptom, och då dessa försvinner anses sjukdomen botad. Genom att i starkt utspädd form ge sådana ämnen som normalt ge upphov till ett symptom (t ex bordssalt salt mot sveda) skall symptomet motverkas. Hahnemann trodde ursprungligen att materien kunde spädas ut hur långt som helst och att verkan snarast skulle bli allt starkare med graden av utspädning och genom att "knacka" lösningen i bordet. Men materien förekommer i lösning i små paket, molekyler, så en molekylvikt endast kunde innehålla 6,28x1023 molekyler - varav följer att en lösning efter 24 spädningar (x 10) sannolikt inte längre bör innehålla en enda molekyl av läkemedlet. Hahnemanns läkemedel kan alltså inte verka genom sitt innehåll, varpå Hahnemann genmälde att hans läkemedel verkade genom en andlig princip, som inte är väg- eller mätbar utan bara verkar/syns genom sin läkande effekt. Sedan dess har man i 200 år försökt bevisa denna effekt. Men på 200 år har man inte lyckats att i riktigt utförda kliniska studier bevisa att man kan bota enda åkomma eller ge annan effekt än vad placebo kan.
Placebo fungerar utmärkt på åkommor, som oavsett behandling blir bra, och lika dåligt som verkliga läkemedel på sådana, som oavsett behandling förblir obotliga. På kontinenten är därför homeopatin en miljardindustri och en födkrok som årligen omsätter runt 10 miljarder. Flera länder inom EU tillåter även läkare att använda dess medel och de torde tjäna en hacka på det. 1992 röstade EU-parlamentet igenom EU Direktiv 92/73 som gjorde ett undantag för homeopatiska och antroposofiska läkemedel vad gäller bevis för bevisad effekt.
Vad därefter den omfattande homeopatlybbyn inom EU inte lyckats med på medicinsk vetenskaplig grund har man lyckats med genom att hävda EU:s absolut övergripande princip om marknadens frihet, som i grunden hindrar varje land att lägga hinder i vägen för ett företag att sälja vad skit som helst - så länge, vad gäller läkemedel, det kan förutsättas att de är oskadliga. Och att bevisa att ett preparat, som kanske inte innehåller något annat än ovanligt rent vatten, är ofarligt ansåg sig tydligen Högsta Förvaltningsdomtolen kompetent till. Och det var just detta harmlöshetsbevis som domstolen hävdade som skäl för att sätta sig över Socialstyrelsens medicinska expertis och den svenska kvacksalverilagen.
Föreningen för Vetenskap och Folkbildnings två årliga priser delas ut i april till den som i Sverige under det gångna året mest befrämjat, respektive motverkat, upplysning och vetenskap. Högsta Förvaltningsdomstolen och dess ordförande Mats Melin bör ligga väl för att det sistnämnda, mindre hedrande priset, vars vinnare får nöja sig med den publicitet det medför.
{jcomments lock}