En poäng med kultur är att vi allahittar saker att komma tillbaka till och vila hos, som en förtrogen,en gammal vän. Själv har jag P.A. Fogelströms serie om drömmarnasstad. Varje gång jag återkommer hittar jag nya saker, genialiteteroch aspekter. Språket är en följsam och enkel melodi. Men i dettafall är det inte Fogelströms mästerverk jag syftar på utan enannan gammal vän, Kommissionen, en serie som gick i SVT 2005och som handlar om hur samhället kan utvecklas, hur saker kanfungera och inte fungera när samhället drabbas av ett hårt slag.Anders Lenhoff, som är huvudförfattare till Kommissionen, med finaskådespelarinsatser av bland annat Katarina Ewerlöf, Loa Falkman,Helge Skoog och Anna Ulrica Eriksson, låter denna katastrof bli ettsprängattentat mot Rosenbad.
Handlingen i korthet: Under ettEU-toppmöte sprängs Rosenbad. Terrorattacken, som man rubricerarhändelsen, föranleder statsministern att tillsätta enkriskommission (Norrströmskommissionen) vars uppgift är attsamordna alla myndigheter och förvaltningar, först iräddningsarbetet och därefter i efterspelet av attacken.
Alla ingredienser finns där, detsjälvklara antagandet att Al-Quida ligger bakom, de obligatoriskautspelen mot invandrare, kohandeln med andra ländersunderrättelsetjänster, ansvarsfrågan och konstitutionsutskottetsförhör i slutet.
I praktiken ärdet intressant att se hur många detaljer och hur många övergripandehypotetiska händelseförlopp skisserade av Lenhoff som faktisktomsatts i praktiken i händelserna både i Norge och på andraplatser där attentat skett som skulle kunna förändra samhälletför all framtid. Själva essensen utmynnar i frågan: Kan vi ageramed våra befintliga lagar? Denna fråga blir ständigt aktuell närhögerpopulister i sviterna av sådana här händelser börjar ropaom undantagstillstånd och hänvisa till franska Préparationcontre les pirates.
Intressant attmeditera något över är egentligen helt enkelt att det alltid finnsanledning att söka svar på aktuella samhälleliga skeenden ikulturen. Fiktionen kan ibland gå före verkligheten och iblandkanske det är relevant att söka lösningar i fiktionen eftersom denskisserar en eventuell verklighet och eftersom denna verklighet ivissa fall blir realitet.
Något attfundera på i dessa mörka hösttider är således vilken politiskoch konstruktiv handling det kan vara att läsa en bok. Eller förden delen titta på tv-serier.
