De senaste året har det blossat upp en diskussion inom vänstern i bred mening om begreppen integration och segregation. Begreppen är kniviga. Det märker jag inte minst på mitt jobb som politisk sekreterare i en invandrartät kranskommun i Stockholm.
Jag pratade för ett tag sedan med en kille som bodde i den kommun där jag jobbar. I ett av de mest invandrartäta områdena. Han var förbannad på att vi som jobbade i kommunen ständigt försöker framställa det som ett problem att människor som kommer från samma länder också söker sig till varandra i Sverige. Han har rätt. När jag bodde i ett område i Borås där över 80 procent av de boende hade en bakgrund i något annat land var problemet inte just att de var invandrare. Problemet var att de var trångbodda, att kommunens bostadsbolag försökte lura dem på pengar, att de var arbetslösa, att de hade höga utbildningar i sina tidigare länder som inte togs tillvara i Sverige och att de var oorganiserade.
Nu har jag flyttat till en Stockholmsförort och problemen är samma här. Det intressanta är att vi i Sverige som jag uppfattar det har en vit medelklassvänster som bor i innerstan. Det är klart att när det kommer en vit medelklassdam till någon av våra förorter och ska berätta för folk som bor där hur de borde se på sin egen situation är det svårt att mobilisera dem för sina intressen. Det finns en innerstadsvänster för förorten. Det är ett stort problem. Det är denna innerstadsvänster, och höger också för all del, som bestämt sig för att integration och segregation är två centrala begrepp. Detta är en idé som jag tror någonstans är sprungen ur en djup okunskap om hur våra förorter och invandrartäta områden ser ut.
Självklart blir det ett problem att folk från andra länder söker sig till varandra om man anser att målet är att på något sätt ska inordna sig i någon abstrakt svenskhet. Speciellt om denna abstrakta svenskhet ska definieras av vit medelklass i innerstan. Det råder inget tvivel om att denna innerstadsvänster ofta har en god marxistisk skolning. Tyvärr är detta inget positivt i sammanhanget eftersom denna marxistiska skolning uppenbarligen inte används. Användes den skulle vi inte tala om integration och segregation. Då skulle vi tala om klass.
Men den vita innerstadsvänstern tycks ha bestämt sig. Integration är att vi pytsar ut nyanlända invandrare runt om i vita villasamhällen så att de lättare lär sig språket, kulturen och assimileras. Att detta skulle vara bättre råder det någon märklig from av konsensus kring. Varför är oklart.
Socialistiska Partiet hade för ett par år sedan en ganska rolig affisch föreställande Hollywood-frun Anna Anka. På affischen deklarerade partiet "Är Anna Anka muslim? Nej, hon är RIK... och det är just rikingar som är problemet, inte invandrare och muslimer". Vad man än tycker om Socialistiska Partiet i övrigt så signalerar man här att man har fattat vinken. Problemet med våra förorter är inte huruvida det bor invandrare där utan att dessa människor är de som klassamhället slår hårdast mot.
Kommentarer
Tekniskt sett, hur löser den vita medelklass- innerstadsvänstern att placera asylsökande i villor, där det redan bor människor? Ska villaägarna öppna pensionat? Har dom-VMIV(VitMedelklassInnerstadsVänster) maktmedel till detta? Ska de asylsökand bo tillsammans med vitingarna i deras villor ?
Har innerstadsvänstern diskuterat detta med dig?
Nä, du sitter bara där och hittar på...