När det kommer till frågan om våldmonopol är det självklart att det sådant kan behövas. Men det måste kontrolleras och regleras på ett bra och ansvarsfullt sätt. Dagens avslöjande i Sydsvenskan skvallrar om att det inte fungerat på det sättet.
Det Sydsvenskan idag kan avslöja är att en vakt på ett privat bolag misshandlat en 9åring grovt genom att dunka hans huvud i ett stengolv. Vad vi måste fråga oss i ett sådant läge är i hur stor utsträckning vi kan betrakta detta som en isolerad företeelse. Dessvärre är åtminstone min erfarenhet att det är omöjligt att se detta som en isolerad företeelse. Snarare är händelsen som beskrivs i Sydsvenskan ett exempel i raden, om än ett synnerligen brutalt sådant, på hur systemet med privata vaktbolag är ett feltänk från början till slut.
När händelser som denna uppkommer tenderar den efterföljande debatten att handla om hur väktarutbildningen ser ut. Att utbildningen är för kort eller att polisens kontroll av vilka som blir väktare, och därmed för vissa befogenheter gällande våldsutövning, ser ut. Problemet ligger emellertid inte i det praktiska. Vad vi ser är ett systemfel. Felet ligger i att företag, offentlig verksamhet och privatpersoner kan upphandla tjänstemän som ska agera för att upprätthålla ordning enligt vissa föreskrifter. Här ligger problemet främst i att det är upphandlat våldsmonopol. Jämför med legosoldater eller privata arméer av andra slag. Skillnaden är dels graden av våld och dels att krigsherren bytts ut mot en mer legitim uppdragsgivare som den offentliga sektorn. Mot vem är man lojal om man har en tydlig uppdragsgivare? Troligtvis mot sagde uppdragsgivare. Skillnaden på polisen och väktarföretagen är helt enkelt att polisens uppdragsgivare är folket. Polisen är, även om det fungerar under all kritik, demokratiskt styrd. Rent politiskt är systemet med privata väktarföretag en borgerlig konstruktion.
Låt mig ta ett exempel från min egen vardag. Jag pendlar med buss över Järvafältet för att komma till jobbet. I Rinkeby kom det på biljettkontrollanter. Dessa var upphandlade av ett privat företag. En av kontrollanterna krävde att få se färdbevis av en kvinna som satt bredvid mig. Hon lämnade sitt kort. Det visade sig att hon åkte på reducerad biljett. Då krävde kontrollanten att hon skulle styrka att hon hade rätt att åka till reducerat pris. Till saken hör att kvinnan bar bura. Jag informerade kvinnan och kontrollanten om att han inte hade rätt att begära att kvinnan skulle identifiera sig. Kontrollanten blev rasande och skrek om att jag hindrade hans tjänsteutövning. Till sist gick han av. Detta är ytterligare ett exempel på maktmissbruk. Jag påstår inte att det handlar om något mer än en enskild händelse men den kan sättas in i ett större pussel av diskriminering, maktmissbruk och regelrätta lagbrott.
Det är rimligt att vi som socialister kräver att våld ska vara under medborgerlig kontroll, att polisen och militären styrs demokratiskt och finns till för att upprätthålla lag och ordning men att privata intressen inte har någon som helst del i våldsmonopolet. Vi bör kräva att vaktbolagen förbjuds.
Kommentarer