Fidel Alejandro Castro Ruz föddes som son till en välbeställd jordägare i Birán 1926. Under sina juridikstudier vid Havannas Universitet blav han antiimperialist . Efter att ha deltagit i uppror mot högerregeringar i Dominikanska republiken och Colombia, försökte han förgäves störta USA:s bolagens kreatur, president Fulgencio Batista genom att attackera kasernen Moncada 1953. Efter ett års fängelse bildade han i landsflykt i Mexico 26 julirörelsen, med sin bror Raúl Castro och Che Guevara.

Castro ledde den kubanska revolutionen i ett gerillakrig mot Batistas styrkor från Sierra Maestra. Efter Batistas störtande 1959 tog Castros rörelse den militära och politiska makten. Castro blev Cubas premiärminister, en post han behöll till 1976, därefter var han landets president till 2008.
USA som hade stora inressen på Cuba, försökte förgäves likvidera Castro genom upprepade mordförsök, ekonomisk blockad och subversiva aktiviteter, inklusive Grisbuktsinvasionen 1961. Samma år bildades Organizaciones Revolucionarias Integradas (ORI) av det tidigare Partido Socialista Popular, och regeringschefen Fidel Castros tidigare parti, Ortodoxa partiet. ORI antog 1965 sitt nuvarande namn, Partido Comunista de Cuba (PCC), där Fidel var förste sekreterare fram till 2011.
PCC omvandlade under Castro Kuba till en socialistisk stat, den första i västvärlden. Planekonomi, alfabetisering, omfattande och avancerad hälso-och sjukvård och utbildning genomfördes. Under Castro stödde Cuba antiimperialistiska revolutionära rörelser, inrättandet av radikala regeringar i Chile, Nicaragua, och Grenada. Man skickade trupper till stöd allierade i Yom Kippurkriget, och till olika progressiva afrikanska rörelser. Dessa åtgärder, tillsammans med Castros ledarskap av den Alliansfria rörelsen åren 1979 – 83 och Cubas medicinska internationalism, skapade Kubas profil på världsscenen och gav Cuba och dess ledning stor respekt i utvecklingsländerna. Samt hat från USA-imperialismen.
USA:s och dess allierades 50-åriga ekonomiska och politiska bojkott av sitt grannland åstadkom till en början ett logiskt närmande till och även ett beroende av Sovjetunionen, som tidvis inte var enbart av godo. Men framför allt var bojkotten ett medvetet och cyniskt sabotage av kubanernas bemödanden att bygga en välfärdsstat, som skulle kunna tjäna som inpiration åt Latinamerikas folk och överhvuvud folk i Tredje världen.Efter Sovjetunionens upplösning 1991 understödde Cuba under 2000-talet Hugo Chávez Venezuela — och undertecknade Bolivarianska alliansen för Amerika. 2006 överlät Fidel sitt ansvar till vicepresident, brodern Raúl Castro, som formellt övertog ordförandeskapet i 2008.
USA:s president var i somras på Cuba och bad det kubanska folket att lägga det förflutna bakom sig och behandla USA som som vänner och grannar och som sin familj. Att lova några ytterligare lättnader i den ekonomiska blockad mot Cuba - vilken hela världen i övrigt är emot, kunde han förstås inte lova, eftersom Kongressen vägrar. Liksom en rad storbolag, som Cuba expropierat. Då lovade han i stället att USA skulle ge Cuba materiell hjälp.
Den 90-årige Fidel motsatte sig inte rakt av att USA:s president nu funnit tiden inne att medge Cuba vissa lättnader i blockaden. Men visade klart att han var arg och han förklarade varför: USA hade under ett halvt sekel behandlat Cuba som en koloni och ett horhus, sedan man erövrat ön från Spanien vid förra sekelskiftet. Man har efter revolutionen försökt svälta ut Cubas folk genom en internationell blockad sedan 60 år. Man har vid upprepade tillfällen sökt invadera Cuba militärt. Vid tjugoåtta bokförda tillfällen har man sökt mörda statschefen. Hela tiden har USA understött subversiva operationer i ord och gärning med syfte att avsätta Cubas ledning. Kanske skulle Cubas folk med tiden förlåta och så småningom kanske glömma detta. Men inte på förslag från USA:s president och knappast utan en rejäl ursäkt från hans regim, fastslog Fidel.
Castro var en oböjlig socialist och revolutionär och i vår värld därför en kontroversiell gestalt. Den imperialistiska propagada, som dominerar våra media, och följaktligen hans eftermälen i våra länder, ser honom självfallet som en totalitär diktator, vars administration kränker mänskliga rättigheter och utarmar landets ekonomi.
Fidel Castro mottog många internationella utmärkelser, och hans anhängare prisa honom tvärtom, och sörjer honom nu som en förkämpe för socialismen, antiimperialism och humanism, vars revolutionerande regimen säkrade Kubas självständighet från amerikanska imperialismen. Genom sina handlingar och sina ord på verkade han männskor och rörelser över hela världen.

 

{jcomments lock}

Kommentarer

0
Ola Inghe
7 years ago
Angående Kubas (och speciellt Castros) roll i södra Afrika är detta sevärt: https://www.youtube.com/watch?v=DA4VW_FtMZE&app=desktop
Like Like Citera

Mest läst av skribenten

Senast på bloggen

Category Image

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.