Clartébloggen
På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
- Johan Wickström
”Skolans uppgift är, som sig bör, att skola arbetskraften / Om kvastarna ska sopa bra får man inte slarva med skaften / Spärrar och kvoter och testprogram / är system för att sålla /agnarna från vetet / och föra var och en till deras rätta fålla (Blå Tåget, 1972)
Blå tågets text var i lika hög grad profetisk, som den var kritisk. Om 1970-talets skolväsende kunde kritiseras för att den sorterade barnen och gjorde dem till arbetskraft inom industrin så har texten lika god fog för sig idag. ”Teaching for the test”, matriser och standardiserade prov är nu legio i skolans värld, liksom anställningsbarhet har blivit ett modeord inom högre utbildning.
- Dan Jerrestam
Debatten om det faktiska hotet från NATO mot Ryssland slutar här (Benny A. första , Dan J. replik, BA. genmäle, DJ replik2 och BA genmäle2). Vi är eniga om imperialistiska ambitioner hos Ryssland och NATO. Men hur viktig de politiska oenigheterna är i NATO om hur Rysslands imperialism ska bemötas är omöjligt att besvara fast otaliga exempel finns på både enighet och splittring. Hela NATO projektet är ett uttryck för den politiska enigheten. Samtidigt krävs det mycket innan NATO-s militära resurser engageras i en direkt konfrontation med Ryssland. Samtidigt hävdar jag att alla analyser måste presentera och diskutera runt grundläggande fakta. Om inte det görs blir det bara tomma argument som förs fram.
Lyfter man blicken från just denna diskussion inser man att en djupare beskrivning och analys av imperialismen i vår tid skulle klargöra mer av dessa skeenden och dessutom göra det möjligare att se vad som kommer härnäst.
- Fredrik Lindblå
Fredrik Lindblå intervjuar Amsarou Bako, ansvarig sekreterare för politisk och ideologisk skolning inom Tous Pour La République (TPLR), som är en politisk rörelse i Niger som samlar nigerier som vill påverka deras lands framtid och utveckling. Det fungerar som ett ramverk för medborgarnas politiska debatt kring republikanska idéer. TPLR strävar efter att ge nigerier ett nytt socialt kontrakt som understöds av nya politiska idéer och praktiker. De har funnits på Nigers politiska scen sedan 2020, då de också deltog i årets politiska val.
- Fredrik Lindblå
Den 26 juli inträffar en ny kupp i det frankofona västafrika. CNSP (Conseil national pour la sauvegarde de la patrie) med Abdourahmane Tchiani som dess ledare avsätter Mohamed Bazoum som suttit vid makten sedan 2021. Niger följer den serie av kupper som skett under 20-talet i Guinea, Mali och Burkina Faso. Som i fallet med de två sistnämnda så tar bakgrunden till kuppen avstamp i frågor om nationell säkerhet och hur den utbredda terrorism som drabbat Sahel efter Natos invasion av Libyen ska bekämpas.
Tydligt sammanhängande med dessa problem är frågan om västs militära, ekonomiska och politiska närvaro i regionen, nykoloniala förhållanden som skapar en diskrepans mellan en så på naturtillgångar rik kontinent och en så fattig befolkning, samt de politiska ledarskapet under “flaggsjälvständighetens” villkor. En växande medvetenhet om den nykoloniala realitet man lever under sprider sig bland de västafrikanska ländernas befolkningar, som börjat resa krav på att kasta ut fransk militär, bryta sig ur den franskdominerade valutaunionen (CFA franc) och strypa dränaget på naturtillgångar till väst.
- Peter Sundborg
En gammal kompis till mig, Anders Nilsson, arbetade på LO-distriktet i Göteborg. Han var en hängiven reformist och skrev flera böcker i ämnet. Han ville fördjupa reformismen och blåsa nytt liv i den. Tyvärr dog han i cancer 2018, alldeles för ung. Han var annars en sådan person som kanske skulle kunnat initiera något nytt.
För varför är det så ont om initiativ utanför partifållan från den socialdemokratiska vänstern i Sverige? När den fackliga kritiken var som hetast mot det nyliberala Januariavtalet lyckades LO:s styrelse samla sig till en debattartikel i DN 2020 där man ställde fem krav: Pensionerna måste öka rejält. Arbetskraftsinvandringen måste göras om så att människor inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Nej till försämringar i arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen. Sjukförsäkringen måste återigen bli en fungerande social försäkring. Mer pengar till kommuner och regioner genom att kapitalskatten höjs. Detta hade varit en utmärkt plattform att gå ut brett med. Det är just någonting sånt vi behöver idag – några viktiga vänsterkrav som kan samla folk.
- Mats Parner
Den 25 augusti publicerade Aftonbladet en stort uppslagen intervju med förre universitetslektorn och idéhistorikern Tony Gustafsson. Intervjuoffret berättar där att han ganska snart ska lägga fram del II av Sverigedemokraternas omtalade Vitbok, i vilken bland annat partiets 1990-talshistoria ges väl tilltaget utrymme.
I intervjun heter det att SD:s nuvarande ledare Jimmie Åkesson blev partimedlem 1995, alltså samma år som Mikael Jansson löste av den flerfaldigt dömde nazisten Anders Klarström på ordförandeposten vid en kaosartad kongress i Norrköping. Det är också vad Åkesson själv påstår. I sin biografi Satis Polito (Asp & Lycke, 2013) bedyrar Jimmie att Mikael J:s entré längst fram i manegen blev avgörande, eftersom tronskiftet innebar nödvändig och önskvärd restaurering, tillnyktring och farväl till allsköns extremism.
- Benny Andersson
Först vill jag påpeka att rubriken till mitt senaste inlägg - ”Nato är inte ett hot mot Ryssland” - är missvisande. Jag har aldrig hävdat att Nato inte utgör ett potentiellt hot mot Ryssland. Det handlar ju om världens mäktigaste imperialistiska allians. Det jag påstår är något annat. Nämligen att detta hot var mycket litet vid tidpunkten för Rysslands invasion av Ukraina och under åren som närmast föregick invasionen. Och att Putins försök att göra ”hotet från Nato” till skälet för invasionen därför bör ses som en avledningsmanöver, avsedd att dölja Kremls verkliga motiv. När allt kommer omkring bevittnade Ryssland Natos stegvisa expansion över hela Östeuropa, utan nämnvärda protester. Om Natofrågan hade varit avgörande, borde man ha protesterat kraftigt redan då.
- Kerstin Stigsson
Även 2023 hölls den årliga Prideparaden genom Stockholms gator. Men är det verkligen en parad för lika rättigheter och som syftar till att stå upp för de mänskliga rättigheterna? Eller utesluts några grupper av organisatörerna som de påstår inte "passar in"?
Under paraden fanns Rojavakommittéerna representerade och de demonstrerade tillsammans med Queers mot fascism. De viftade med PKK-flaggor och en docka som föreställde den turkiska presidenten Erdogan, där han höll regnbågsflaggan i handen.
Enligt organisatören Stockholms Pride så hörde dessa inte hemma i paraden. Man kan ju frpga sig varför organisatörerna inte ansåg att Rojavakommittéens deltagande var ett välkommet bidrag. Organisatörerna till och med sa åt dem att avlägsna sig från paraden.
- Mats Parner
Jag har länge utgått från att det var Hermann Göring som myntade det beryktade uttrycket ”Wer Jude ist bestimme ich” – vem som är jude bestämmer jag … – men numera vet jag bättre. Upphovsmannen är österrikaren Karl Lueger (1844–1910).
Denne Lueger upprätthöll tjänsten som en fängslande och i vida cirklar djupt respekterad och populär borgmästare i Wien under de sista tretton åren av sitt liv. Men han var samtidigt inpiskad och orubblig antisemit. Utan misskund dömde han ut penga- och börsjudar liksom ”tidningsjudar” men framför allt jude-magyarerna i Ungerns ”Judapest”. Inget av detta hindrade Lueger från att umgås på tu man hand med judar ur Wiensocieteten eller från att ha långtgående affärskontakter med framgångsrika judiska företagare. Sin dubbelmoral och brist på konsekvens motiverade han, till skillnad från krigsflygaresset Göring, med typisk wiensk accent:
”Wer a Jud is bestimm’ i” – jag avgör själv vem som är jude.
- Dan Jerrestam
Debatten om NATO som ett hot för Ryssland vid invasionen av Ukraina visar på en oenighet om det hotet är reellt och var en viktig/avgörande drivkraft, se följande inlägg Benny A. första , Dan J. replik och Benny A. genmäle. Däremot verkar parterna vara ense om att den ryska imperialismen är ett viktigt motiv, som synes i följande inlägg.
Ett grundläggande krav för en rationell debatt är att gräva fram fakta och granska dessa. Benny verkar inte intresserad av detta då han hittills inte bryr sig om de data som jag hänvisar till, utan istället begränsar sig till politiska uttalande från diverse personer. När jag såg Bennys lösryckta "fakta" om NATO och USA-s försvagning i Europa så kunde jag inte låta bli att undersöka i B. Brecht-s anda :
- Mats Parner
Någon gång på förhösten 1973 arrangerade Folket i Bild/Kulturfront-gruppen i Karlstad ett succéartat opinionsmöte med Jan Guillou. IB-affären hade briserat under våren, allmänhetens intresse var stort, entusiasmen såväl som vreden högst påtagliga och Guillou på ett strålande humör trots efterhängsen sommarförkylning. Applåder och ideliga skrattsalvor avlöste av varandra i nittio minuter. Det slog mig att Guillou är en sällsynt talangfull entertainer och lika hemmastadd i talarstolar som på storviltjakter i Sibirien eller i Afrikas djungler (alternativt savanner).
- Benny Andersson
Detta är en del av en debatt om det är så att Nato har verkat som ett hot mot Ryssland och detta varit en viktig drivkraft i Rysslands orättfärdiga ockupation av delar av Ukraina. Först ut var Benny Andersson inlägg där Nato med USA framstod som svaga och nedmonterade militärt följt av ett försök av Dan Jerrestam att visa hur styrkeförhållande ser ut mellan Nato vs Ryssland.
I ett inlägg här på bloggen hävdade jag att Nato inte utgjorde ett militärt hot mot Ryssland vid tidpunkten för det sistnämnda landets invasion av Ukraina. Och – implicit – att hänvisningen till ett sådant hot istället tjänade som täckmantel för att dölja Rysslands imperialistiska ambition att lägga Ukraina under sig. Genom att hänvisa till beräkningar av Natos militärutgifter och samlade militära styrkor försöker Dan Jerrestam (DJ) vederlägga mitt argument. Hans siffror är intressanta i sig och jag välkomnar debattörer som på ett grundligt sätt försöker belägga sina argument.
- Dan Jerrestam
Det finns ett antal myter om NATO. Första myten: NATO är en defensiv allians utan anspråk på dominans. Men det var NATO som förde ett krig i strid med internationell lag mot Jugoslavien där civila bombades. Det var också NATO som förde krig i Afghanistan i 20 år med hundratusentals civila dödsfall och krigsförbrytelser? Andra försvarsoperationer har också utförts i Libyen, Irak och i Syrien. Kallas detta försvar?
En annan myt är att NATO är en allians av demokratier och baserade på rättsstatsprinciper. Detta är inte sant, låt oss påminna om NATO-medlemmen Portugal med de fascistiska Salazar-regimerna och dess brutala koloniala krig i Afrika eller nu på senare tid Turkiet med dess despot Erdogan. Eller att Georgios Papadopoulos, med militären och USA-s hjälp, genomförde sin statskupp 1967 i Grekland som ledde till att en militärdiktatur i sju år ledde landet.
- Benny Andersson
Det viktigaste skälet att säga nej till ett svenskt medlemskap i Nato är inte att det auktoritära Turkiet har kunnat påverka svensk inrikespolitik och lagstiftning (Flamman). Det är heller inte kärnvapnen (Vänsterpartiets Håkan Svenneling), eller att processen som ledde fram till det svenska riksdagsbeslutet att ansöka var allt annat än demokratisk (Miljöpartiet).
Dessa saker är förvisso dåliga. Men det finns något mer grundläggande och värre: Natos i särklass mäktigaste medlem, USA, är en imperialistisk supermakt med många övergrepp mot mindre länder på sin meritlista. Medlemmarna av den föregivna försvarsalliansen Nato riskerar därför att reduceras till hjälpredor i en imperialistisk politik som syftar till att befästa USA:s maktställning i världen.
- William Dalenson Oros & Ada Berg Arbro
När Silvio Berlusconi trädde fram i den politiska offentligheten i början på 1990-talet stod Italien, och hela västvärlden, inför det som ibland och i backspegeln så naivt dumt, kallats för “slutet på historien”. Kalla kriget var slut och varken antikommunism eller det klasslösa samhället dög längre som övergripande politiska program och det var således nödvändigt för samtliga politiska rörelser att återuppfinna sig själva.
- Johan Persson
Robert Armblad, partistyrelseledamot i Vänsterpartiet, väckte upprörda känslor hos twitterhögern. “Fullständigt sanslöst” twittrade Timbroiten Susanna Silfverskiöld, nu vid statsrådsberedningen. “Uteslut och ta avstånd” krävde förre LUF-ordföranden Joar Forsell. Statsministerns egen presschef, Carl Bergkvist, förfasade sig. Till och med Torbjörn Jerlerup, EAP:aren som blivit sosse, dök upp i klagokören.
Anledningen? Någon hade uppmärksammat ett twitterinlägg från 2021 där Armblad offentligt firade Nazitysklands kapitulation.
- Henrik Skrak
"Ansvaret för över 100 000 döda civila kan dock inte slutgiltigt tillskrivas någon." Detta slår ETC fast den 9 maj 2023 när det gäller kriget i Irak och dess efterverkningar från 2003 och framåt. Den som håller i pennan är Ido Vock. Artikeln - en intervju med Noam Chomsky - är en översättning från brittiska New States man.
Anledningen till att dödstalet i Irak nämns är att Noam Chomsky i intervjun hävdar att USA:s och Storbritanniens krig mot Irak var brutalare och mer omfattande än det krig Ryssland hittills fört mot Ukraina. Vock hänvisar i sin redovisning av de irakiska dödsoffren till projektet Iraq body count (IBC). Om de irakiska dödsoffren som Vock först med hänvisning till IBC nämner som mellan 186 000 och 210 000 för att senare krympa till "över 100 000" skriver han att jämfört med USA:s skuld "Tiotusentals fler kan tillskrivas regeringskritiska grupper, däribland terrororganisationen Islamiska staten, enligt IBC."
- David Holmgren
Den slovenske filosofen Slavoj Zizek hävdar att "Detta är vad som i allt högre grad håller på att utvecklas till den centrala mänskliga rättigheten i vårt samhälle: rätten att inte bli trakasserad, det vill säga att få hålla sig på tryggt avstånd från de andra". (Zizek 20071). Att ingen har rätt till att beröra någon annans kropp mot dennes vilja är inskrivet i svensk lag. När en människa blir utsatt för kränkningar gör rättsstaten, i den mån den är kapabel till det, ingripanden. Men vad händer när det är rättsstaten själv som utför dessa intrång?
- Styrelsen
Under tre dagar i april strejkade Stockholms pendeltågsförare vilt. Förarna hade ett enda krav: Att tågvärdarna på pendeltågen inte ska ersättas med kameror. Clartés förbundsstämma den 14 maj 2023 uttalar sitt helhjärtade stöd åt de järnvägare som tar sitt samhällsansvar när näringsliv och politiker sviker. Lokförarna har visat ett civilkurage som manar till efterföljd på alla arbetsplatser där vinstjakt och besparingshets undergräver arbetsmiljö och säkerhet. Stämman beslutade bidra med 5000:- till strejkkassan. Vi uppmanar tidskriftens läsare och förbundets medlemmar att bidra till strejkkassan efter förmåga:
- Peter Persson
Till minne av den socialistiska pionjären Elma Danielsson avtäcktes söndagen den 14/5 i Rörsjöparken i Malmö skulpturen "Elma Danielsson agiterar".
Svenska Clarté förbundet deltog med en blomsterhyllning.
- Fredrik Lindblå
Den 15 april 2023 utbryter strider i Sudans huvudstad Khartoum som sedan sprider sig till andra delar av landet. Den civila befolkningen står plötsligt i skottgluggen mellan två generaler och deras respektive styrkor. Clartés redaktionsmedlem Fredrik Lindblå ringde den 19 april upp Fathi Fadul, talesperson för Sudans Kommunistiska Parti, som vid samtalet befinner sig i Khartoum där intensiva strider fortfarande pågår.
- Peter Sundborg
Trots uppror och masstrejker runt om i Europa så verkar vänstern vara död, skriver Rasmus Landström i en artikel i Aftonbladet den 8 april. "Strejkvågen drar igenom de europeiska städerna som en herrelös hund - ingenstans finns en vänster som kopplar den", skriver han. Men vilken vänster är det egentligen han menar? För de som organiserar upproren och strejkerna är just - vänstern. Enligt min definition.
Ta Storbritannien som exempel. Bakom den senaste tidens strejkvåg ligger en rad fackföreningar som RMT, PCS, Unison, Unite och GBM. En gräsrotsrörelse av sällan skådat slag har drivit på fackföreningarna att gå ut i strejk för bättre avtal och villkor. Strejkkommittéer har bildats och demonstrationer och liknande ordnats.
Vad är detta om inte vänster? En del fackliga ledare har ställts sig i spetsen för rörelsen, andra har manat till lugn och förordat förhandlingar utan stridsåtgärder. Det är motsättningar som ofta uppstår när arbetarklassen radikaliseras. Så någon herrelös hund är det inte fråga om. Strejkerna och aktionerna är i högsta grad målinriktade.
- Mats Parner
- För mig var annekteringen av Krim våren 2014 den berömda blixten från en klarblå himmel, medger Östeuropakännaren Karl Schlögel i sin bok Dilemmat i Kiev (Bokförlaget Stolpe, 2023). Alltför få av oss uppvisade ett likartat reaktionsmönster. Om vi protesterat med kraft i hundratusental den gången, så hade den fullskaliga attacken mot Ukraina den 24 februari i fjol kanske aldrig utlösts.
Införlivandet av Krim stred mot folkrättens portalparagraf och kan därför inte beskrivas på annat sätt än som brottsligt. Annat skulle följa. I direkt anslutning till att rysk militär intagit Krim, sände Vladimir Putin vapen och truppstyrkor även till östra Ukraina, där ett lågintensivt krig sattes igång och de båda folkrepublikerna Donetsk och Luhansk utropades - också i strid med den internationella rätten. Detta betyder att Ukraina har varit invaderat av främmande makt alltsedan 2014. Med angreppet i februari 2022 eskalerade konflikten dramatiskt, och vi fick ännu ett bevis för att Kreml på intet vis respekterar den europeiska säkerhetsordning som stadfästes i Helsingfors 1975.
- Hans Isaksson
Vid utgrävningar av gamla hövdingagravar har man stundom, vid sidan av härskarens, funnit skelett av slavar som måst följa ägaren i döden. Vi har i regel tolkat detta fynd som ett exempel på enfaldiga förfäders tro, att den döde fortsatt skulle ha behov av betjäning där han hamnade. Min privata teori är dock att folk som tvingats leva under, och nära, den döde inte borde överleva honom och ettdera kunna att tala om för eftervärlden vilken inkompetenta skitstövlar han och hans hov varit - eller att efterträdarens regim var än värre. Detta var närmast ett nationellt säkerhetsintresse.
- Erik Haking
Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski är rikets ledande importör av de amerikanska mediernas branschspecialiteter: bombliberalism, skamlöst vältrande i egenberöm och sammanblandning av annonsintäkter med kvalitet. Även den generande självgodhet som accelererade bland USA:s morgonpress under Trump-åren - med reklamjinglar som ”Democracy Dies in Darkness” (Washington Post) och ”The truth is more important now than ever” (New York Times) - har wolodarskifierats för en svensk marknad. Chefredaktören "låser upp" – under trumpet och basun – innehållet på sajten även för den icke-prenumererande allmänheten i samband med särskilt världsavgörande händelser (till exempel EU-valet).
Wolodarskis senaste beslut att rekrytera Alice Teodorescu, känd hoppjerka mellan olika havererade blåbrunborgerliga mediasatsningar och flera års drängtjänst hos friskolelobbyn, väckte dock negativare reaktioner än vanligt hos den snusförnuftiga läsekretsen. Den svarade med att öppet redovisa kvittenserna på sina uppsagda prenumerationer. Av någon anledning har Wolodarski inte viftat med några av dessa med samma nöjda flin som med andra.
- Peter Sundborg
Jag har startat två organisationer hittills i mitt liv, den ena mindre lyckad, den andra mer. För att börja med den senare så var det en organisation som tydligen låg rätt i tiden trots att vänstervågen i stort sett ebbat ut. Jag startade en organisation som fick namnet Levande Centrum. Det var i Göteborg i mitten av 1980-talet. Orsaken till mitt engagemang var att några gamla fina kvarter i innerstaden hotades av rivning.
- Margareta Zetterström
I februari 2003 demonstrerade miljontals människor över hela världen mot den hotande invasionen av Irak. Protesterna riktade sig mot USA och de västliga stater vilka stödde den krigiska allians som – med lögner om irakiskt innehav av massförstörelsevapen som påstått casus belli –avsåg att överfalla ett land som vid den tidpunkten inte kunde sägas ha utgjort något hot mot omvärlden, försvagat som det var efter nederlaget i Gulfkriget 1991 och därefter följande ekonomiska sanktioner.
Jag råkade vara sjuk den dag demonstrationen i Stockholm ägde rum. Men min man var där, liksom de flesta andra personer i min omgivning, och alla berättade efteråt om hur proppfulla gatorna var, själva demonstrationståget kunde knappt röra sig framåt och mobiltrafiken var utslagen, det gick helt enkelt inte att ringa ut.
- Dan Jerrestam
Fackföreningar, folkrörelser och institutioner i Iran publicerade den 14 februari manifestet Kvinna, liv frihet. Det kräver att politiska fångar friges, åsikts-, yttrande- och tankefrihet, avskaffande av dödsstraff lika rättigheter för män och kvinnor, religionsfrihet, arbetstrygghet, löner som går att leva på och upplösning av de institutioner som utövar förtrycket.
Clarté återger här några korta utdrag ur manifestet i översättning samt hela manifestet på engelska. Efter listan på undertecknare finns en kort presentation av fyra av de första undertecknarorganisationerna.
- Clarté Göteborg
Plats: Mötesplatsen, Södra Allégatan 1B, Göteborg
Datum: 12 mars
Tid: Klockan 16-18
På detta öppna möte får vi besök av Ståle Holgersen, docent och lektor i kulturgeografi vid Örebro Universitet, som föreläser och diskuterar med oss utifrån sin bok Krisernas tid.
Så här skriver Daidalos förlag om Krisernas tid:
Ska vi förstå kapitalismen måste vi förstå dess kriser. Kriser under kapitalismen är inte exceptionella händelser som kommer ur tomma intet. De visar heller inte på svagheter i kapitalismen. De är istället centrala delar av systemet. Kriserna försvårar alltså inte för kapitalismen, de bidrar tvärtom till att den överlever.
I sin bok "Krisernas tid" undersöker Ståle Holgersen ekonomiska och ekologiska kriser, och sambandet mellan dem. De ekonomiska kriserna – från den stora depressionen 1929 och stagflationskrisen 1973 till kriserna 2008 och 2020 – har alla varit djupt rotade i kapitalismens funktions- och reproduktionssätt. Men detta gäller också ekologiska kriser, som den globala uppvärmningen, degraderingen av ekosystemen och det ohållbara resursutnyttjandet. I båda fallen finns även en gemensam klassaspekt: kriserna drabbar huvudsakligen en annan klass än den som bär ansvaret för dem. Stater möter alltid kriserna genom att hålla liv i vårt ekonomiska system, och rasism, fascism och krig är andra viktiga komponenter när kriserna bidrar till att kapitalismen reproduceras.
Boken visar även på olikheter mellan kriserna. Ekonomiska kriser medför en kreativ förstörelse som bidrar till krisernas lösning – och den härskande klassen brukar dessutom vilja komma ur krisen så fort som möjligt. Vad gäller de ekologiska kriserna ser det annorlunda ut. Varken mekanismerna i systemet eller en härskande klass kommer rädda oss från en klimatkatastrof, det kan bara vi själva.
Bokbord på plats att köpa böcker från Ståle, Röda Rummet och Clarté.
Fika finns att köpa.
Arrangör: tidskriften Röda rummet och Clarté
- Mats Parner
En junidag 1976 spankulerade jag planlöst omkring i den 35-gradiga hettan i Dar es Salaam, Tanzanias dåvarande huvudstad, och studerade färgprakten och det myllrande folklivet med uppspärrade ögon. Det är nu 47 år sedan. Plötsligt märkte jag att alla människor gick i en och samma riktning och tycktes ha ett gemensamt mål, för mig okänt vilket. Jag följde med strömmen och kom ganska snart till ett av de centrala stråken, där åskådarleden för varje sekund blev allt tätare. Något var synbarligen på gång – men vad?
