Clartébloggen
På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
- Stig Söderlind
"Til tross for at det går an å reise svært mange tunge faglige innvendinger mot generell bruk av munnbind, insisterer myndighetene verden over på at de skal brukes. I motsatt fall kan du få straff. I Italia er straffen for ikke å bruke munnbind på gata en bot på 400 euro ved første gangs forseelse. Det er absurd. Munnbindet har blitt både et symbol for den nye fascismen som sniker seg inn over oss og et av dens viktigste verktøy.
Munnbindet er det synlige tegnet på underkastelse og et verktøy for å opprettholde frykten, ødelegge de sosiale relasjonene mellom folk, oppløse det menneskelige kollektivet og gjøre oss til zombier som lyder vær minste ordre fra øvrigheta.
Stiller man spørsmål ved munnbindet, har man begynt å undergrave troverdigheten til de totalitæres maktmisbruk. Derfor reagerer Høie så sterkt."
Så skriver Pål Steigan den 29 oktober 2020 i en artikel i steigan.no som handlar om en konfronation i TV mellan NRK-journalisten Fredrik Solvang och Norges hälsominister Bent Høie. Med anledning av den ökade spridningen av covid-19 har det alltså i Oslo beslutats om obligatoriskt munskydd/ansiktsmask i kollektivtrafik och inomhus på offentliga platser om man inte kan hålla en meters avstånd till andra människor.
- Olle Josephson
Jan Myrdal avled på Varbergs sjukhus på förmiddagen den 30 oktober. Hans författarskap var ett av de allra viktigaste i svensk litteratur och debatt under 1900-talets andra hälft, och fick stor betydelse för ett par generationer svensk vänster. Som kanske ingen annan gjorde han tredje världen synlig och företrädde en konsekvent antiimperialistisk hållning, till exempel i böcker som Kulturers korsväg (1960, återutgiven 1966 som Resa i Afghanistan), Rapport från kinesisk by (1963) och Indien väntar (1980). Genomgående i Myrdals författarskap är också kravet på intellektuella att ta sitt ansvar och gå till politisk handling, såsom i Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell (1964). Jag-romanerna Barndom (1982), En annan värld (1984) och Tolv på det trettonde (1989) hör till de stora barndomsskildringarna. Från 1940-tal till 2010-tal medverkade Jan Myrdal då och då i tidskriften Clarté.
Olle Josephson
Clartéredaktör
- Benny Andersson
Zoltan Tiroler ställer två frågor till mig på Clartés blogg: Måste demokrati inskränkas till att betyda parlamentarism och flerpartisystem? Och är inte det han kallar Kubas deltagardemokrati också en form av folkstyre, ja kanske till och med en högre och bättre form av demokrati än parlamentarism och flerpartisystem? Det sista skriver Zoltan Tiroler inte rakt ut, men det är vad förespråkare av direktdemokrati och deltagardemokrati brukar hävda.
- Zoltan Tiroler
Jag bläddrar i senaste Clarté. Fastnar direkt för Benny Anderssons notis om Kuba. Jag instämmer i det mesta. Men det som väcker min reaktion är "Det är sant att Kuba inte är någon demokrati." Påståendet återkommer flera gånger. Det slår han fast lika kategoriskt som vilken borgerlig skribent som helst. Ett påstående rakt ut som jag inte förväntat mig läsa i Clarté. Är det så självklart att Kuba skulle vara odemokratiskt? Accepterar vi helt okritiskt det etablerade tolkningsföreträdet? Är det inte just det, att Kuba är en diktatur, som Arena, Jennishe & Co. slår fast gång på gång på gång?
- Benny Andersson
Tankesmedjan Arena och Erik Jannische från Civil Right´s Defenders har publicerat en rapport om Kuba. Rapporten beskriver hur kapsejsad handel med Venezuela, USA:s blockad och pandemin har skärpt Kubas ekonomiska kris och föreslår att EU:s bistånd ska dras in om inte landet inför ett demokratiskt system där individuella fri- och rättigheter garanteras. Förutom det etiskt diskutabla i en åtgärd som skulle slå hårt mot befolkningen i en akut kris, innehåller rapporten en hårt vinklad beskrivning av Kuba. Batistadiktaturen beskrivs i rosiga termer. Vi får veta att analfabetismen var ”bara” 22 procent och att barnadödligheten inte var så förskräckligt hög. Men vi får inte veta vad som hänt med dessa saker sedan revolutionen 1959. Däremot påstår rapporten att Kubas avancerade och avgiftsfria utbildningssystem och sjukvård är en myt som fabricerats av Kubas regering. Det hela blir lite märkligt, eftersom man också skriver att läkarexporten – som naturligtvis beskrivs som ”slavarbete” - utgör Kubas främsta källa till utländsk valuta. Varifrån kommer dessa mängder av välutbildade kubanska läkare? Och är det så konstigt att de får arbeta några år utomlands för låga löner som tack för den kostnadsfria utbildning de har fått?
- Webbredaktionen
De palestinska flyktingarnas rop: “Vi glömmer inte – vi har rättigheter och vi kommer att återvända!”
I åminnelse av massakrerna i Sabra och Shatila kallar Samidoun Göteborg till globala aktioner för palestinska flyktingars rätt till återvändo och för Palestinas befrielse 18-26 september 2020. Dessa aktionsdagar syftar till att försvara palestinska flyktingars rätt att återvända till sina hem i Palestina genom kamp, med enat och folkligt deltagande, i konfrontation med normalisering och alla försök att utplåna den palestinska saken.
Läs mera på Samidoun Göteborgs hemsida!
- Peter Sundborg
Clarté har startat en debatt om kulturkamp och kulturarv. Vad handlar den om? Olle Josephson skriver i en artikel i tidningen att vänstern måste göra sin egen definition om vad som menas med svenskt kulturarv. Vänstern kan inte överlämna åt Sverigedemokraterna att göra definitionerna. Hans artikel tar upp hur svårfångat kulturarvsbegreppet är och vilka strider som stått om kulturarvet. Magnus Nilsson menar att själva idén om kulturarv är reaktionär. Han är inne på att högern, och kanske också Sverigedemokraterna, redan lagt beslag på begreppet kulturarv och lagt in så mycket innehåll i det att det är lönlöst och slöseri med tid för vänstern att göra någonting åt det. Liknande idéer har Benny Andersson. Han menar att begreppet kulturarv inte kan skiljas från grumliga, reaktionära föreställningar om folksjäl. Vänstern och Wallenberg kan inte ha gemensamma kulturarv, det är en omöjlighet på grund av motsättningarna under kapitalismen.
- Joel Gordon Hultsjö
Det senaste numret av tidskriften Clarté, med temat "Kulturkampen", har inspirerat till diskussionsartiklar här på Clartébloggen. Joel Gordon Hultsjö, en av artikelförfattarna i papperstidningen, svarar här på ett tidigare blogginlägg där Per Sundgren recenserade Clarténumret.
Läs de artiklar som startat debatten genom att köpa Clarté 2-2020 Kulturkampen.
- Seyidxan Anter
Postfacket organiserar resor till Auschwitz för att fackliga ska kunna bilda sig en egen uppfattning om förintelselägret. Även skolor ger sina elever samma möjlighet. Sen länge har människor med judisk bakgrund berättat sanningen i böcker, tidningar, radio- och TV-inslag och på skolor. Allt detta minskar naturligtvis nazisters/fascisters möjligheter att göra sitt prat till allmän sanning.
En av de som insett behovet är den fackligt förtroendevalde antirasisten Anders Södergren. Han beskriver sin resa i SEKO-fackets tidning. Men misstaget han gör är att han begränsar nazismens grymheter till judeförintelsen, även om han nämner romer.
- Benny Andersson
Benny Andersson debatterar i detta inlägg begreppet ”kulturarv”, som tas upp i senaste numret av tidskriften Clarté. Olle Josephson skriver i papperstidningen om Sverigedemokraternas kulturpolitik och att vänstern måste ta striden om det svenska kulturarvet. I samma nummer redovisar Magnus Nilsson en motsatt ståndpunkt och menar att begreppet svenskt kulturarv är lika vilseledande som begreppet mångkultur.
Läs de artiklar som startat debatten genom att köpa Clarté 2-2020 Kulturkampen.
- Per Sundgren
I senaste numret av tidskriften Clarté, med temat "Kulturkampen", skriver Olle Josephson om Sverigedemokraternas kulturpolitik och att vänstern måste ta striden om det svenska kulturarvet. I samma nummer redovisar Magnus Nilsson en motsatt ståndpunkt och menar att begreppet svenskt kulturarv är lika vilseledande som begreppet mångkultur.
Artiklarna har inspirerat till en diskussion här på Clartébloggen. Först ut är Per Sundgren som kommenterar Clarténumret.
Läs de artiklar som startat debatten genom att köpa Clarté 2-2020 Kulturkampen.
- Samidoun Göteborg
Detta är en översättning av en originalartikel från Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network från 18 mars 2020.
Khaled Barakat, palestinsk skribent och aktivist, kämpar i domstol mot tyska migrationsmyndigheters attacker, det senaste i en lång rad repressiva åtgärder från tyska staten riktade mot palestinska aktivister. Berlins migrationsmyndighet har utfärdat en order om att bannlysa honom från Tyskland i fyra år baserat på hans politiska övertygelser, texter och artiklar; i synnerhet hans avvisande av “Israels rätt att existera” och hans stöd till kampanjen för bojkott, desinvesteringar och sanktioner (BDS).
- Kerstin Eldh
Ulf Kristersson går ut hårt och kritiserar regeringen för att ställa Sverige i slutet av kön för inköp av vaccin. Men som moderat partiledare borde han vara självkritisk. Det var en moderatledd regering som 1992 drev igenom att Sveriges egen vaccintillverkning skulle bolagiseras för att kunna säljas ut. Innan dess hade den svenska staten samlat en internationellt sett stark kompetens i Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL) som mellan 1918 och 1993 ansvarade för smittskyddet. SBL var både producent, försäljare och kontrollör av vaccin. Detta sågs inte med blida ögon av nyliberaler.
- Kerstin Eldh
I en intervju i Sydsvenskan söndag 2020-06-28 med Ebba Busch säger hon: ”Jag har inga problem att säga det igen: Löfven tillät med berått mod en hög grad av smittspridning i Sverige.” Den självklara följdfrågan om hur hon ser på sitt eget partis skuld kommer inte.
Kristdemokraternas borgarråd Erik Slottner har ansvar för äldrevården i Stockholm, där en oproportionerligt stor andel av dödsfallen har ägt rum. Den höga andelen timvikarier har pekats ut som en viktig orsak till smittspridningen inom äldreomsorgen där.
- Seyidxan Anter och Per-Erik Wentus
Det sägs ett och annat om framtiden efter coronakrisen. Hur kommer vi att ha det? Vilket samhälle vore det bästa?
De mest högljudda har samlat sig högerut. En av dem, den moderate riksdagsmannen Lars Beckman från Gävle, säger i ett inlägg: ”Corona-krisens tragiska förluster får inte skymma sikten för de hårda prioriteringar som kommer att komma redan i höst. Vi behöver redan nu ställa oss frågan vilken typ av återhämtning vi vill se. Ska Sverige behålla och utveckla arbetslinjen eller ska vi återgå till sossarnas bidragslinje?”
- Peter Sundborg
Någon vecka före mordet på George Floyd gjorde CNN en intervju med Donald Trumps hälsominister Alex Azar. Hälsoministern hävdade i intervjun att en viktig orsak till att USA hade så många dödsfall i Coronapandemin var att svarta och andra minoriteter i USA hade så många underliggande sjukdomar. Azar ville inte skylla på enskilda individer, men dessa amerikaners ohälsosamma liv är ett epidemiologiskt faktum, hävdade han. En inte allt för djärv slutsats är att president Trump nu är ute efter syndabockar för sin katastrofala Coronastrategi, eller rättare sagt totala brist på Coronastrategi. Några måste göras ansvariga för att över 110 000 människor har avlidit i Corona hittills i USA. Och de ansvariga var alla de ohälsosamma svarta och immigranter. En kort tid efter intervjun med Alex Azar hävdade Vita huset-talesmannen Jerome Adams att det svarta samhället måste skärpa sig och undvika alkohol, tobak och droger.
- Daniel Cederqvist
En åttaårig flicka pepparsprejas i ansiktet av en polis, och det är inte Irak.
Demonstranter beskjuts med gummikulor, och det är inte Kina.
Journalister grips framför TV-kamerorna, och det är inte Syrien.
Poliserna sparkar undan rullatorn för en gammal man, och det är inte Ryssland.
Kulorna, tårgasen, batongerna.
Människorna protesterar för att USA:s poliser mördar svarta.
Men det kommer inga krav på sanktioner, ingen kommer kräva att Washington skall bombas eller att Trump skall dömas för brott mot de mänskliga rättigheterna.
Kom ihåg det nästa gång de talar om humanitär intervention, nästa gång bomberna skall regna över fattigt folk.
- Erik Haking
Tidningen Flamman publicerade i nr 20/2020 en intervju med Mikael Nyberg om hans nya bok Kapitalets automatik. Intervjun finns även på Flammans webbplats. Flammans redaktion har välvilligt gett oss möjlighet att även publicera artikeln här på clarte.se. Intervjun gjordes av Flammans kulturredaktör Erik Haking.
- Hannes Rolf
Den pågående pandemin har resulterat i att den ekonomiska kris som kanske även innan var på gång har igångsatts, med ödesdigra resultat för miljontals människor världen över. I takt med att människors möjlighet att försörja sig har ryckts undan tycks en våg av hyresprotester ha spritt sig på flera håll i världen. Det fanns tecken på att något liknande var på gång även innan pandemin, med gräsrotsinitiativ som tog strid mot den ökade finansialiseringen av bostadsmarknaden och hyresökningar i städer som Berlin och Barcelona. I och med de dubbla kriserna tycks dock detta ha ökat rejält, med initiativ till hyresprotester och inte minst hyresstrejker i ett antal städer världen över. I Toronto manade den radikala hyresgäströrelsen till allmän hyresstrejk från första april. Enligt en representant för Canadian Federation of Apartment Associations ska 25% av hyresgästerna i Torontoområdet inte ha betalat hyra första april. Totalt sett i Kanada ska 75% av hyresgästerna ha betalat full hyra, 10% delar av hyran och 15% ingen hyra alls i april.[1] Stämmer siffrorna så handlar det om hundratusentals hyresgäster som låtit bli att betala hyran, vilket skulle innebära att hyresstrejkandet ligger på samma nivåer som under de massiva hyresstrejkerna i Sydafrika på 1980-talet.
- Olle Josephson
KP:s tidigare ordförande Robert Mathiasson, som lämnat partiet, ska bli återkommande krönikör på sajten Nyheter Idag. Denna sajt ägnar sig framför allt åt så kallad kulturell rasism. Exempelvis förmiddagen den 6 maj toppar tre artiklar: ”Gängbråk på MacDonald's – vittne säger att de var araber och somalier”; debatt om den döde danske poeten och smågangstern Yahya Hassan ska beskrivas som ”svart” eller ”icke-vit”; samt ”26 meter hög minaret när muslimer söker bygglov för jättemoské.”
- Sture Källberg
I Dagens Nyheter, på avdelningen Namn och Nytt, påstås under rubriken Dagens datum 20 april att protesterna i Europa och USA mot osmanska arméns brutala behandling av de bulgariska upprorsmännen 1876 ”gör att Bulgarien två år senare blir självständigt”. En minst sagt förvånande historieskrivning! Ryssland gick i krig 1877-78 mot osmanerna/turkarna som stöd för den bulgariska självständighetsrörelsen! I fredsförhandlingarna efteråt drev Ryssland igenom att Bulgarien blev självständigt! Vilket hyllats i Bulgarien sedan dess.
Sture Källberg
Ovanstående rättelse skickades till Dagens Nyheter, men blev inte publicerad.
- Fred Torssander
Marknadens aktörer satsade stort på att naturkatastrofernas tid numera skulle vara förbi. Från mitten av 1970-talet drev de här i Sverige fram en politik som minskade statens beredskap både när det gäller lager, personal, planering och verksamheter.
Genom skattelättnader som medfört allvarliga försämringar av den verksamhet som fortfarande drivs i det allmännas regi och privatiseringar vilka även dessa ska finansieras genom de minskade skattemedlen har sedan de svenska privatkapitalisternas ägande restaurerats till en omfattning som inte har förekommit sedan före 1:a världskriget. Eller kanske mera relevant; före den Ryska revolutionen.
- Daniel Cederqvist
Idag är första maj, normalt en dag då många av oss går i demonstrationståg. Demonstrationståg fyllda av paroller om jämlikhet och rättvisa. I år blir det på grund av pandemin inte så.
Pandemin har fått kapitalismen att kastas in i en akut kris. Tendenser till nedgång fanns redan innan. Nu är krisen här. Staterna satsar miljarder i stimulanspaket för att rädda företagen, miljarder som nyss inte fanns när vi krävde satsningar på välfärd och miljö. Återigen visar det att den ekonomiska politiken inte är en fråga om naturlagar, utan om politisk vilja och styrkeförhållandena i klasskampen.
- Peter Sundborg
Nu är det samhällsreformatorernas tid. Den ekonomiska krisen har utlöst en formlig explosion av debattinlägg. Precis som under finanskrisen 2008/2009 har den gamle John Maynard Keynes återigen dykt upp. En debattör som förespråkar keynesianismen är Torsten Kjellgren i en artikel i Dagens Arena (2020-04-19). Kjellgren tror att vi befinner oss i ett paradigmskifte där nyliberalismen och idealet om en hårt nedbantad stat överges och där istället jämlikhet och gemensam välfärd på nytt kommer att sättas högt. Den här trosvissheten baserar han på de historiska framgångarna för keynesianismen. Bland annat menar han att keynesianismen spelade en central roll för uppbyggandet av det svenska välfärdssamhället under 1950- och 60-talen.
- Jan Wiklund
När väl de kinesiska myndigheterna hade vaknat gick bekämpningen av coronaviruset snabbt. Efter en månad slutade folk praktiskt taget att dö i sjukdomen. Nå, en diktatur kan kanske kosta på sig drastiska metoder, säger kanske den korttänkte. Men i Taiwan, Sydkorea och Japan var man faktiskt ännu effektivare. Man reagerade snabbare, man kom fort igång med begränsning av smittspridningen och man tog hand om de insjuknade. I Sydkorea dog 229 personer, i Japan 136 och på Taiwan 6 personer[1].
- Peter Sundborg
Tidigt på morgonen den 9 april 1940 gick tyska trupper över gränsen till Danmark. Den danska gränsmilitären hade lagt märke till trupprörelser på den tyska sidan under natten. När tyskarna kom öppnade danskarna eld och det uppstod regelrätta strider. Men det dröjde inte länge förrän den danska gränsstyrkan fick order uppifrån att inte göra motstånd. Detta var inledningen till den långa tyska ockupationen av Danmark. Min morbror Karl gick så småningom med i motståndsrörelsen, troligen KOPA eftersom han tillhörde arbetarklassen. Han smugglade vapen och illegala tidningar. I en av sina böcker har min morfar skildrat när Karl höll på att bli tagen av Gestapo. Sent en kväll kom Karl hem och berättade att nästan hela hans motståndsgrupp hade blivit tagna av tyskarna. Inte långt därefter bankade det på dörren. Karl smet ut genom köksingången och försvann. Morfar öppnade och möttes av en grupp Gestapomän som steg in i lägenheten och började undersöka den. Då de inte kunde hitta Karl tog de med sig min andra morbror Paul istället. Därefter lämnade de lägenheten. Karl hade glömt sin jacka som hängde över en köksstol. I jackfickan låg en pistol. Som tur var undersökte tyskarna inte jackan. Paul satt fängslad i Gestapos högkvarter i två veckor. Sedan släppte de honom eftersom inga bevis fanns på att han var motståndsman. I själva verket hade även Paul spridit illegala tidningar, precis som min mamma.
- Peter Wahl
Europa har blivit centrum för coronakrisen. Men EU spelar knappast någon roll i krishanteringen. Krisen visar att de viktigaste politiska, finansiella, juridiska och kulturella resurserna för statligt handlande fortfarande ligger hos nationalstaterna.
Det fanns 149 186 bekräftade coronainfektioner och 8 265 dödsfall i EU när denna artikel avslutades på kvällen den 22 mars [1], och det värsta är ännu framför oss. Det är redan klart att siffrorna kommer att bli mycket högre till slut - också mycket högre än i Kina, som nu verkar ha sjukdomen under kontroll.
- Peter Sundborg
Mycket tyder på att de åtgärdspaket regeringen och Riksbanken inledningsvis kom med till stora delar var väl förberedda. Att Riksbanken hostade upp 500 miljarder till bankerna efter några dagars börsfall fick nog många ekonomijournalister att sätta eftermiddagskaffet i vrångstrupen. Men riksbankens åtgärd grundar sig antagligen på erfarenheterna från krisen 2008/2009. Då uppstod nämligen en svår likviditetskris i och med att bankerna inte längre vågade låna ut pengar till varandra. Denna låneverksamhet är själva grunden för banksystemet. De svenska bankerna lånade, och lånar, väldigt mycket på den amerikanska finansmarknaden och när denna inte längre fungerade blev det kris också i Sverige. Det tog ett bra tag under krisen 2008/2009 innan statsmakterna började skjuta till pengar.
- Daniel Cederqvist
En pandemi går över jorden. Många kommer att bli sjuka, en del av dessa kommer att bli svårt sjuka och en del att dö. Reaktionen världen över har blivit att stänga gränser, försöka sätta städer, regioner och länder i karantän. Detta kan i vissa fall vara nödvändigt, experterna får tvista om vilka åtgärder som skall genomföras när, men konsekvenserna kommer att bli svåra. En redan ansträngd världsekonomi riskerar att kastas in i en kraftig depression, därför ser vi redan nu försök att med generösa krediter stimulera ekonomin. Problemet med detta är bara att någon kommer att få betala för lånen som nu sker, sannolikt blir det inte företag och banker utan en än mer urholkad välfärd som blir priset. Dessutom införs nu undantagslagar av olika sorter i stora delar av världen, frestelsen kommer vara stor för många regeringar att bibehålla dessa lagar när det folkliga missnöjet sprider sig i den ekonomiska kris som verkar alltmer ofrånkomlig.
- Benny Andersson
Benny Andersson svarar på Pål Steigans artikel Benny Andersson – klima, forskning, og kampen for nasjonal sjølråderett. Benny fördjupar diskussionen om synen på vetenskapen och hoten mot det nationella oberoendet.
Pål Steigan försöker använda falsifikationskriteriet i vetenskapsfilosofin som skäl för att man bör stödja alla som står i opposition till den rådande vetenskapliga teorin. Men kriteriets fader, filosofen Karl Popper, avsåg seriösa vetenskapsmän, inte skojare eller sådana som bedriver köpt ”forskning”. Och den första fråga vi bör ställa oss är om de som motsätter sig IPCCs teser om klimatkrisen idag är att betrakta som seriösa? Eller anser Steigan på fullt allvar att staten borde ha gett forskningsresurser till de så kallade forskare som i det längsta motsatte sig sambandet mellan rökning och cancer? I likhet med tobaksbolagen öser fossilindustrin pengar över de som ansluter sig till förnekelsemaskineriet. Det är knappast av brist på resurser som klimatkrisförnekarna har misslyckats med att övertyga det vetenskapliga samfundet. Om Steigans förslag skulle förverkligas skulle det dränera den seriösa klimatforskningen på välbehövliga medel. Vi har knappast råd att lägga krutet på att fortsätta diskutera om det över huvudtaget finns ett hot mot klimatet, framför att diskutera hur vi ska möta det.
