Vad är e-prenumeration?

Clartébloggen

På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.

Trots sin storlek och ekonomiska, religiösa, regionala och historiska betydelse - världens fjärde största land innehållande världens största muslimska befolkning, G-20-medlem med pågående militära konflikter med gerillor som gränsar till inbördeskrig och pålitlig amerikansk samarbetspartner i det allt hetare kalla kriget mot Kina – brukar nyheter från Indonesien sällan få genomslag i svensk press (en förklaring därtill ligger nog just i det sistnämnda exemplet).

När Indonesiens parlament den 7 december klubbade igenom nya lagar som bland annat gör det förbjudet att ha sex utanför äktenskapet eller förolämpa presidenten har det dock för en gångs skulle rapporterats riktigt friskt om saken. Och då är det inte som om det funnits någon brist på repressiva manövrar från den indonesiska statsapparaten genom historien.

På danska snabbmatskedjor kostar ketchupen mellan 3 och 5 kroner per förpackning. Ketchup är alltså, enligt dansk klassificering, jämställd med en sås eller dipp likt mayonnaise eller remoulade.

I Sverige är däremot ketchup klassad som en basvara, likt salt och peppar, som man får ta hur mycket man vill av utan extra kostnad. En kvarbliven rest av de borttynande folkliga rättigheterna som återstår från klassamarbetets dagar. ”Visst får ni äga produktionsmedlen, men arbetarna ska i alla fall ha ketchup”, som Ernst Wigforss lär ha formulerat det.

Det danska folket, som sedan tidernas begynnelse levt under diverse jylländska grisbönders flottiga tummar, har däremot snällt fått punga ut sina surt förvärvade ihåliga mynt om de önskat ha något att doppa sina stegte kartofler i.

Alla svenskar som besökt Danmark känner igen dessa små materiella - som även förklarar de till synes avgrundsdjupa kulturella - skillnaderna brödrafolken emellan. Danskens okuvliga prioritering av känsla över förnuft, yta över innehåll, visar sig på historiens och vardagens alla plan.

Remissvar Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24)

Sammanfattning

Svenska Clartéförbundet motsätter sig förslaget att Sverige ska ansluta sig till den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Förbundet anser inte att de grundläggande förutsättningarna för den traditionella svenska alliansfriheten i grunden har ändrats, trots det ryska angreppskriget mot Ukraina. Promemorian bygger på en ensidig verklighetsbeskrivning som bortser från de folkrättsbrott som begåtts av västmakterna och NATO. Förbundet motsätter sig även att ge Natoaktörer utökad immunitet och privilegier i Sverige. Vi anser vidare att ett beslut om att ansluta Sverige till NATO, på grund av beslutsprocessen, saknar verklig demokratisk legitimitet. I det fall Riksdagen beslutar om att gå vidare med anslutningen kräver Svenska Clartéförbundet att man gör undantag för stationering av kärnvapen och utländsk trupp i Sverige.

Bara en gång har jag träffat författaren Erik Wijk. Det lär ha varit 2006 eller 2007, då han i Bokcaféets regi föreläste om demokrati, yttrandefrihet och rätten (eller vikten av) att göra motstånd i en värld av krig. Evenemanget ägde rum i Karlstad. Efteråt samlades föredragshållaren, jag själv samt en handfull åhörare i filosofilektorn Åke Löfgrens lägenhet på Glasberget i Herrhagen och resonerade vidare. Mitt bestämda intryck från den sittningen är att Wijk inte mådde speciellt bra. Av för mig okänd anledning föreföll han dämpad, lågmäld och svårmodig.

Jag kan livligt föreställa mig att han i dag, trots allt politiskt elände nationellt och globalt, har avsevärt bättre kontroll på livsandarna så här på 15 års distans från Glasberget. Dels är han nygift, och dels har Ljus i mörkret – Ett försök att närma sig jämlikhet (Celanders förlag) äntligen börjat spridas hela sju år efter Erik W:s näst senaste utgåva.

Denna ljusskapelse är ett i flera avseenden både förunderligt och beundransvärt stycke text. Rimligen kan jag inte göra boken full rättvisa, men jag tänker ändå försöka.

Ibland är det klokt att tänka: Tvärtom! Jag lyssnade nyligen på Vetenskapsradions intervju med den nya utbildningsministern. Han lade ut texten om den kommande borgerliga forskningspolitiken. En våg av positivt laddade ord mötte radiolyssnaren redan under intervjuns första minuter. Den framtida forskningen i Sverige ska präglas av spets, excellens, internationell konkurrens och Sverige ska bli en ledande forskningsnation.

Det blev också tydligt att den excellenta spetsforskningen kommer att centreras till de större universiteten, och att högskolorna gärna får syssla med utbildning men att de inte är betrodda med forskning. Värdeladdade ord är välbekanta för oss som till dagligdags sysslar med forskning. I forskningsansökningar försöker förstås vi framställa den forskning som vi ämnar bedriva i  mer eller mindre storslagna termer. Det ligger exempelvis i ansökningsgenren att skriva fram sin forskning som internationellt framstående och i framkant vad gäller teori- och metodutveckling. Och vår forskning är förstås nästan alltid nydanande. Men låt oss dröja vid ministerns ord för en stund.

11. november 1922 blei Kurt Vonnegut født i Indianapolis i delstaten Indiana, USA. Han skreiv fjorten romaner, tre novellesamlinger, fem skuespill samt en mengde essays før han døde i New York City 11. april 2007.

Han er kanskje mest kjent som forfatter av science fiction. En sjanger som Jon Bing & Tor Åge Bringsværd seint sekstitall forklarte for den norske steinrøysas lesende mennesker at ikke var såkalt kiosklitteratur men faktisk kvalitetslitteratur.

Og ikke bare kvalitetslitteratur men samfunnskritisk, politisk kvalitetslitteratur. Stikkord: Gyldendals serie Lanterne Science Fiction.

Aller mest kjent både i Norge og ellers er han nok for romanen Slaughterhouse-5 (1969), den kom i Lanterne-serien i 1975 (Slaktehus-5), oversatt av Torstein Bugge Høverstad. Den har en tittel så lang at den går Dag Solstads gymnaslærere en høy gang:

Egentligen hade jag ju inte behövt svara Benny Andersson. Var och en som läst min text kan ju se att Benny Anderssons referat av vad jag skrivit är djupt missvisande. Men när nu Benny Andersson öppnar en ny tråd för sina angrepp och när Clartébloggens redaktion släpper igenom detta, som så uppenbart bryter mot bloggens grundläggande regler, blir jag ju tvungen.

Vi skulle verkligen behöva en diskussion om Rysslands krig mot Ukraina men en sådan diskussion tycks vara tabu i Clarté, åtminstone i papperstidningen. Tag Benny Anderssons text om Ukraina i förra numret och lägg den bredvid Mikael Nybergs text i senaste utgåvan. De går inte ihop. De är icke-kompatibla. Här borde finnas en grund för ett meningsutbyte som skulle kunna föra framåt men det kommer inte till stånd eftersom de båda herrarna väljer att uppträda som vore de professorer på Historiska institutionen i Lund. Där tycker den ena professorn si och den andra professorn så. Men de bemöter aldrig varandra.

"The Birth of the Monroe Doctrine" - målning från 1912 av Clyde O. DeLand

Aldrig trodde jag att en gammal vänsteraktivist som Henrik Skrak skulle omfamna krigsförbrytaren Henry Kissinger. Men i sina försök att underbygga John Mearsheimers analys av kriget i Ukraina och förgylla den politiska realismen är det i armkrok med Kissinger Skrak har hamnat. Låt oss se hur det kunde gå så illa!

I en artikel i Clarté 2/2022 hävdar jag att en aggressiv och revanschistisk agenda var huvudmotivet för Rysslands överfall på Ukraina. Henrik Skrak (HS) invänder: skulden bör läggas på USA, Ryssland agerade defensivt och försökte bara förhindra ett ukrainskt medlemskap i NATO. I sitt angrepp på min artikel bortser Skrak från allt som tyder på att Putinregimens krigsmål inte begränsades till att förhindra uppkomsten av en NATO-ansluten grannstat.  De uttalanden jag anförde (från Putin, RIA Novosti, Dimitrij Medvedev och Sergej Karaganov) avfärdas med det enda argumentet att de antyds vara ”ryckta ur sitt sammanhang”.

  1. Vill du skriva?
  2. Alla bloggare

getswish qr Clarte 500

Du kan bestämma vad ditt bidrag ska gå till genom att skriva "stöd" eller ett ändamål som meddelande i Swish:

 

Om du inte kan eller vill använda Swish, kan du alltid använda vårt plusgiro 251780-3 för bidrag till vår verksamhet.

banner3.jpg

Betala medlemsavgiften

Medlemsavgiften 150 kronor per år betalas direkt till Clartés plusgiro 251780-3 eller via Swish 1236203517. Skriv "medlem" som information. Du kan bli medlem genom att använda vår blankett för ansökan.