Clartébloggen
På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
- Pål Steigan
Här publiceras del 2 av Pål Steigans svar på Benny Anderssons artikel Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna som publicerades den 24 februari. Debatten kommer att fortsätta med ytterligare artiklar av Pål och Benny. Denna artikel var ursprungligen publicerad på webbplatsen Steigan.no, där också denna debatt publiceras.
Den svenske Clarté-veteranen Benny Andersson har skrevet en artikkel i tidsskriftet Clarté med kritikk av våre og undertegnedes artikler om klassekamp og klima. Den har tittelen: Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna. Første del av mitt svar til Andersson har overskriften Benny Andersson, klima, kapital og klassekamp. Her følger del 2.
- Benny Andersson
Benny Andersson svarar på Pål Steigans artikel Benny Andersson, klima, kapital og klassekamp. Debatten fortsätter inom några dagar med nya artiklar av Pål och Benny, där de fördjupar diskussionen om synen på vetenskapen och hoten mot det nationella oberoendet.
Pål Steigan försäkrar att han håller fast vid sin tidigare syn på klimatkrisen och citerar sig själv: ”Vi mener også at det pågår en så massiv rovdrift på hele ökosystemet at det kan före til sivilisasjonssammenbrud i vårt århundrede. Drivkraften bak dette er kapitalismens systemnödvändige evige vekst...”. Men den politik han föreslår, strider på varje punkt mot denna insikt om klimatkrisens allvar. Klimatkrisen påstås ha ändrat karaktär och tjänar numera främst som en täckmantel, eller ”chockdoktrin”, för det globala storkapitalets försök att undergräva vårt nationella oberoende, demokrati och välfärd. Steigans påståenden undergräver den insikt om klimatkrisens allvar som han inledningsvis försäkrar att han fortfarande tror på. Istället underblåser han klimatkrisförnekarnas åsikt att krisen är överdriven eller påhittad. Den enda ”miljökamp” är han numera verkar vara intresserad av riktar sig mot den vindkraft han anser kommer att förstöra Norges natur.
- Pål Steigan
Pål Steigan svarar på Benny Anderssons artikel Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna som publicerades den 24 februari. Debatten kommer att fortsätta med ytterligare artiklar av Pål och Benny. Denna artikel var ursprungligen publicerad på webbplatsen Steigan.no, där också denna debatt publiceras.
Clartéveteranen Benny Andersson har publisert en artikkel i det svenske tidsskriftet Clarté som vi har bedt om å få publisere her. Den inneholder en kritikk av det man i Clarté-kretser i Sverige har kalt «Steigans klimatåsikter». Den har tittelen Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna. Det er veldig bra at Andersson har tatt seg tid til å skrive denne artikkelen, og det kan kanskje bidra til en interessant diskusjon både i Sverige og Norge.
- Olle Josephson
Nu debatteras den svenska larmberedskapen inför Coronaviruset. Det är säkert en viktig diskussion (även om man kan bli tokig på Kristersson trängtan att dra småskurna dagspolitiska poänger på varenda fråga). För det mesta sägs det att Sverige är välförberett – trots enstaka missar – och att landet är bra på larmberedskap.
Men samtidigt går ett annat larm: Turkiet önskar att en stor del av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet fortsätter till Europa. Erdogan använder dem för att pressa fram stöd från EU och Nato för att annektera delar av nordvästra Syrien.
- Benny Andersson
När FN:s klimatpanel IPCC grundades 1988, med svensken Bert Bolin som ordförande, verkade det som om både den allmänna opinionen och en majoritet av politikerna var beredda att agera mot den alltmer akuta miljökrisen. Mer än 80 procent av oljebolaget Exxons interna rapporter och granskade forskning visade då, innan man lade ner den, att den globala upphettningen var verklig och orsakad av människan. En majoritet av de republikanska senatorerna i USA krävde att den dåvarande presidenten, Ronald Reagan, skulle sluta ett miljöavtal med Sovjetunionen.
- Peter Sundborg
Bläcket i namnunderskrifterna till Januariavtalet hade knappt hunnit torka förrän protesterna kom. Flera stora fackförbund, bland andra Byggnads och Pappers ställde sig mycket kritiska till hela 73-punktsprogrammet. LO-ordföranden kallade avtalet för ”jävligt omodernt”. Till och med i den socialdemokratiska idétidskriften Tiden publicerar kritiska artiklar. ”Flera reformer i januariöverenskommelsen kommer från nyliberalismens storhetstid för 30 år sedan”, skrev Ulrika Lorentzi. Hon kritiserade inriktning på att lösa nyliberalismens problem med mer nyliberalism. Ledarsidorna på tidningen Arbetet har varit fyllda av kritik mot avtalet.
- Simon Larsson
De åtalade i Allrahärvan (tidigare Svensk fondservice) friades på alla punkter. Det är nämligen inte olagligt att göra ett dåligt jobb och belöna sig själv och sina kompisar rikligt ur en pengamängd man är satt att förvalta (i Allras fall 400 miljarder, åtalet gällde 170 miljoner men i själva verket var pensionsmyndigheten på jakt efter en hel miljard). Skulle det vara olagligt så skulle stora delar av bank- och finanssektorn utgöras av kriminella! Men åtalet var alltså bristfälligt. De lagar som omgärdar åtalspunkterna (mutbrott, grov trolöshet mot huvudman) går inte att applicera. De är inte skrivna för sånt här. Jag tänkte skriva om varför det är på det viset, samt kommentera det lite ytliga och missvisande i medias sätt att rapportera om den här typen av händelser.
- Magnus Nilsson
Strunta i djupsinnet! Det rådet ger Göran Greider till den svenska vänstern i sin ledare i Dagens ETC 5 februari, som antagligen ska läsas som ett försök att illustrera den ”vänsterpopulism” han numera förespråkar.
Greiders text har flera förtjänster. Inte minst är det sympatiskt att han uppmanar vänstern att inte ryckas med i den pågående kulturaliseringen av den ideologiska debatten, och istället insisterar på att kultur alltid finns i ett materiellt sammanhang.
- Olle Josephson
”Antalet asylsökande ska bli rejält många färre” sade Stefan Löfven i Dagens Nyheter den 18 januari. Som åtskilliga påpekat - t.ex. s-riksdagsmannen Magnus Manhammar - måste han med det antingen mena att Sverige ska lämna Génèvekonventionen från 1951 om asylrätt (se Clarté 4/19). Eller uttalar han sig om något han inte råder över – vem vet vilka krig och klimatkatastrofer som jagar folk mot Sverige de närmaste åren?
Däremot vet vi att Löfven med ett sådant uttalande lägger sig nära det tänkande och den retorik om flyktingar som hårdlanserats av SD i tjugo år, och nu står inför sitt verkliga genombrott.
- Olle Josephson
Varför håller arbetarrörelsen på att förlora kampen om kulturarvet och historien till SD och andra mörka krafter? Ett av svaren är den egna, kortsynta politiken. Nu tänker man lägga ned biblioteksdelen av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB).
ARAB låg länge på Upplandsgatan i Stockholm i anslutning till LO-borgen, men sedan ett tiotal år finns det i Huddinge, nära Södertörns högskola. Ledningen har beslutat att minska personalen med åtta tjänster. Hela verksamheten drabbas hårt och allra mest biblioteket där samtliga tre tjänster försvinner. Det ska fortfarande vara möjligt att låna böcker, men alla nyförvärv av böcker och tidskrifter ska upphöra, ingen katalogisering ska ske, ingen personal med bibliotekskompetens som kan hantera bokbeståndet finns kvar.
- Erik Wijk
Jag undrar hur nyfascismförnekarna inbillar sig att det gick till förra gången...
Att det gavs en miljon chanser att hejda utvecklingen? Att tyskarna i januari 1933 fick en enkät hemskickad?
- Anders Björnsson
I huvudstadspressen har nyligen uppmärksammats, i anledning av en bok, Renegater, som författats av en medelålders Lundahistoriker, Johan Stenfeldt, att två svenska politiker på ytterkanten, båda utan särdeles inflytande i mellankrigstidens Sverige, sedermera bytte fot men inte ståndpunkt: kommunisten Nils Flyg som blev nazistiskt tyskvänlig under andra världskriget och nationalsocialisten Sven-Olof Lindholm som som under kalla kriget vände sig åt VPK och demonstrerade mot USA:s brutala krig i Vietnam. Både Per Svensson i Dagens Nyheter och Kaj Scheuler i Svenska Dagbladet har tolkat detta så att de båda ytterkantsfigurerna visserligen växlade partilojaliteter men samtidigt behöll sin totalitaristiska grundåskådning: den var, enligt dessa båda publicister, hela tiden antiliberal, antivästlig, antidemokratisk, eventuellt också antisemitisk.
Detta är en parodi på historiska analogier. De flesta ”renegater” betedde sig nämligen inte alls på det viset.
![Magnus Bäck [Public domain], via Wikimedia Commons](/images/blog/800px-Lunds_universitets_huvudbyggnad_juli_2008.jpg)
- Magnus Nilsson
I Lunds universitets studentkårers tidning Lundagård nummer 8 2019 oroar sig den utbildningspolitiske krönikören Fredrik Banke över framtiden. Ministern för högre utbildning och forskning har nämligen förespråkat satsningar på distansutbildning för att göra det lättare för folk att studera vid högskola oavsett var i landet de bor.
För de flesta av oss låter förslaget säkert bra. Men enligt Banke är det jättedåligt. Han tänker att ”snart kommer varenda en förväntas ha en universitetsutbildning” och undrar hur det kommer att ”påverka hur utbildningar värderas av arbetsmarknaden”. ”Vi vill inte ha en situation där värdet av utbildning urgröps på grund av överflöd”, jämrar sig Banke.
- Dan Israel
Det borgerligt ledda Region Stockholm (f.d. Stockholms läns landsting) sade under hösten upp runt 300 läkare och över 400 undersköterskor. Man upphandlar nu hyrläkare från privata företag till en summa om upp till 648 miljoner, varje stafettläkare kostar dubbelt så mycket per timme. Dessutom upphandlar man sjuksköterskor för upp till 770 miljoner och undersköterskor för 3,4 miljoner (Källa). Uppenbarligen räcker inte de anställda man har kvar efter avskeden.
- Åsa Andersson
Nätläkaren Kry fortsätter sin aggressiva marknadsföring. Kry har integrerat det privata nätapoteket Meds i sin digitala tjänst vilket innebär att en person som fått läkemedel utskrivet via Kry omedelbart kan klicka beställ på Kry appen och läkemedlet skickas hem via Meds.
I reklamen för detta koncept skickade Kry ett gratis ”akut-kit” med bland annat Alvedon och nässpray till olika influencers, vilket är olagligt. Gratisprover av läkemedel, även receptfria, är enbart tillåtet till farmaceupter, apotek och personer som får skriva ut läkemedel. När detta uppdagades så tvår Kry sina händer och skyller på ett misstag.
Är det någon som fortfarande tror att samägande eller partnerskap mellan privata digitala vårdtjänster och apotek inte leder till överförskrivning av läkemedel?
- Per Olof Larsson
Samtidshistorikern Kjell Östberg diskuterar vad om hände under 1960 och 1970 talen i sin ”1968 när allting var i rörelse” (2018). Det var en omvälvande tid och vi som var med kan med fog säga att det har påverkat våra liv.
Man har nog olika minne från den tiden, för en del var det de nya revolutionära organisationerna som växte fram, för andra var det musiken och festerna, för andra var det kampen mot kolonialismen, för andra var det kvinnornas frigörelse eller kampen mot atombomben.
- Jonas Sjölander
”Education later – liberation now!” – Så löd ett av slagorden från Soweto-upproret 1976 i Sydafrika då en hel generation svarta sydafrikanska ungdomar satte ner foten och vägrade låta sig hunsas i det bisarra rasåtskillnadssystemet. I Soweto och på många andra platser i landet var skolorna överbefolkade av elever. De fåtal lärare som hade att hantera utbildningen var ofta inkompetenta och betraktades inte sällan som apartheidregimens nyttiga idioter. Lärare av det motsatta slaget fanns, men de var sällsynta och de blev inte kvar länge i tjänst. Ett av de mer provocerande inslagen i apartheidregimens skolpolitik var att göra den vita boerminoritetens språk – afrikaans, till undervisningsspråk. Afrikaans var intimt förknippad med konservativ afrikaaner-nationalism och den institutionaliserade rasismen. Den kom framför allt till uttryck i apartheidssystemets formalisering 1948 då Nationalistpartiet hade tagit makten i landet och som det behöll fram till 1994 när ANC vann en jordskredsseger i de första fria valen i landets historia.
![Demonstration för president Morales. Bild: Agencia de Noticias Redacción [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)]](/images/blog/Bolivia.jpg)
- Daniel Cederqvist
Vad som skett i Bolivia är en militärkupp. Evo Morales har med stor framgång bekämpat fattigdomen i Bolivia och sett till så att breda lager fått det bättre. Till slut fann de besuttna i Bolivia för gott att avsätta Morales och ersätta honom med en öppen rasist och religiös fanatiker vid namn Jeanine Anez Chavez. På twitter har hon skrivit: ” Jag drömmer om ett Bolivia fritt från urinvånarnas sataniska riter, våra städer är inte för indianer, de kan försvinna till höglandet El Chaco”.
- Britta Ring
Lars Åberg är författare till några böcker om invandring och integration, utgivna av vänsterförlaget Karneval. Han ger sig ut för att vara den saklige opartiske analytikern med rötter i vänstern, som försöker bringa ordning i röran av alla känslomässiga argument i invandrings- och flyktingdebatten. Han är av allt att döma mycket populär bland läsare på vänsterkanten. Men när jag själv för en tid sen kom att höra honom tala i ämnet blev jag först förvånad, sen besviken och slutligen ganska upprörd. Har inte läst någon av hans böcker men ett antal av hans debattartiklar och de har tyvärr stärkt mitt första intryck.
- Per Olof Larsson
Varför kan inte kapitalismen ställa om till ett hållbart samhälle? Hur bryter vi med kapitalismens ständiga tillväxt? Hur skall vi rädda planeten? Detta är frågor som de nio författarna till antologin ”Ställ om! För en ekologisk socialism” utgiven av Bokförläggarna Röda Rummet, ställer sig.
”Ställ om!” ställer det invanda på ända. Hur skulle det vara om IKEA tillverkade hållbara möbler som höll en livstid och sedan kunde gå i arv eller om Volvo tillverkade en bil som gick att laga för envar och som rullade hela livet? Om H&M:s kläder höll mer än några tvättar och var tidlösa i sin design?
- Kari Parman
Shame on me som törs sticka ut hakan och vara tacksam för att få bo och verka i detta vackra land, ett av värdens bästa länder. Efter en kortare utlandsvistelse tillät jag mig, på sociala medier vid återkomsten hem, uttrycka mig i positiva ordalag om det svenska folkhemmet. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att reaktionerna skulle bli så kraftiga och omfattande. Allt från att jag ljög, hur jag nu kunde göra det när jag enbart ställde en fråga, till att jag anklagades för att vara en relativist som man inte kan visa någon tilltro till och att allt elände är sossarnas fel som monterat ner hela landet. Jag trodde mig ha hört och sett det mesta men överrumplades ändå av detta intensiva hat. Det kom som en överraskning för mig att den svenska självbilden är så snedvriden hos stora grupper och att självkänslan är så i botten att man på allvar tror att vårt demokratiska välfärdssamhälle håller på att kollapsa. Man kallade Sverige till och med för ett muslimland.
- Tord Björk och Joel Holmdahl
Kan en bonde från det västafrikanska land Burkina Faso storma fossilkapitalets vinterpalats? Den frågan ställde du på ett seminarium i London 2016 med fackföreningar om klimatet. Du sökte efter svaret på frågan vem som är den historiska kraft som kan genomföra en revolution som räddar klimatet, en fråga lika aktuell idag som då.
Svaret blev att det inte är bonden. Visserligen ligger medvetenheten om klimatnödläget på topp i Burkina Faso i studier som jämför olika länder. Landet är drabbat av både förlust av regn och sandstormar samt ökad temperatur. En temperaturhöjning som drabbar kropparna för de som arbetar utomhus i detta jordbruksland och skapar ohälsa eller gör det omöjligt att odla och sköta boskap. Men bonden i Burkina Faso befinner sig för långt bort från maktens boningar sa du till de fackliga aktivisterna i London.
- Mikael Nyberg
1 november 2004 publicerar Dagens Nyheter en märkvärdig artikel. Peter Löfgren berättar hur han våren 1999 sändes av Sveriges Television till gränsen mellan Kosovo och Montenegro:
"Jag gjorde analysbefriade, känslomässiga skildringar av flyktingarnas helvete. Det kallas bra teve - och bidrar till fördumningen, eftersom ondskan framstår som obegriplig."
Han rekommenderar läsning av två nyöversatta böcker om krigen på Balkan. Det märkvärdiga är att en av dem nästan på dagen ett år tidigare skandaliserats i samma spalter som något jämförbart med förnekelse av nazisternas förintelse av judarna. Under rubriken "Ordfront förnekar folkmord på Balkan" angrep Maciej Zaremba Ordfront Magasin för en intervju med författaren, Diana Johnstone.
- Zoltan Tiroler
I förra veckan publicerades i flera svenska tidningar en TT-artikel om att kubanen Manuel Cuesta kommit till Sverige för att förmå Sveriges Riksdag att inte godkänna det avtal som Kuba och EU upprättat. Avtalet skulle göra slut på den negativa särbehandling som Kuba utstått från EU. Sverige är en av tre länder i EU som ännu inte godkänt detta.
Cuesta vill alltså att diskrimineringen av hans eget land ska fortsätta.
Vem är då denna Cuesta? Han leder en av de grupper i Kuba som med ekonomiskt stöd från USA och även EU (tidigare också från SIDA) arbetar för att störta Kubas regering.
Han är en mycket privilegierad oppositionspolitiker.
- Olle Josephson
Dagliga strider om välfärd, jämlikhet och arbetandes rättigheter gentemot kapitalet. Klimatkatastrofen. Flyktingar och folkvandringar. Imperialism.
Snart är 2020-talet här. På ett allmänt plan är det enkelt att som ovan peka ut de fyra avgörande politiska vattendelarna – nära förbundna - under hela årtiondet. En rörelse som siktar mot socialismen kommer inte undan någon av dem; det ena kan inte växlas ut mot det andra. Man kan inte som (icke-socialisten) Macron sikta högt i klimatfrågor och utradera jämlikheten. Eller som Danmarks socialdemokrater också ha höga klimatmål och sälja ut flyktingarna.
- Kari Parman
Många kommuner dras med stora underskott. Både utbildnings- och socialförvaltningar redovisar stora underskott och mången enig kommunstyrelse har beslutat att dra i nödbromsen. Ofta tar man till inköps- och anställningsstopp som en paniklösning när man saknar långsiktiga lösningar.
Men den som arbetat inom kommunal verksamhet eller engagerat sig politiskt några år har varit med om allehanda besparingar liksom otaliga inköps- och anställningsstopp som, inte alltför sällan, resulterat i sämre arbetssituation för de anställda och i bästa fall medfört marginella besparingar men ibland bara skjutit kostnaderna framför sig till nästkommande år.
- Fred Torssander
Den historiska parallellen med skattehöjningarna i slutet av den långa depressionen – till upprustning inför första världskriget – har inte undgått SvD:s Birgitta Forsberg https://www.svd.se/striden-kring-bankskatten-har-bara-borjat
Däremot kopplar hon till skillnad från undertecknad inte vidare till det omfattande svenska bankengagemanget i Baltikum och till behovet av stabilitet och lojalitet med de svenska långivarna. Som det mycket försiktigt noteras i presentationen på DN debatt ”… Sveriges militärstrategiska läge i en allt mer viktig Östersjöregion …”: https://www.dn.se/debatt/forsvaret-far-5-miljarder-extra-ar-2022/
- Peter Sundborg
Detta inlägg refuserades av ETC efter Göran Greiders och mitt meningsutbyte. Tråkigt, eftersom det vänstern behöver just nu är en debatt. Här är länken till ETC-diskussionen:
Jag tror Göran Greider gör ett stort misstag när han räknar ut nyliberalismen. Han menar att nyliberalismen idag varken väcker någon entusiasm bland vanligt folk eller bland eliterna, och att den ideologiskt har kroknat. Det finns grovt sett två förklaringar till nyliberalismens uppkomst och utveckling; den ekonomiska och den ideologiska. Den ideologiska förklaringen går ut på att nyliberalismen växte fram med Thatcherismen och Reaganismen, och sedan tog hjälp av några ekonomiska teoretiker från 1900-talet för att utveckla ideologin. Från 1980-talet och framåt valde många politiker att genomföra nyliberala reformer därför att de trodde på idén om valfrihet och marknadens sunda påverkan.
- Benny Andersson
”Leta upp Sankt Franciskus kyrkan”, förklarade mannen för mig, ”där kan du fråga igen, kontoret ligger bredvid kyrkan”. Jag skulle till civilregistret för att förnya ett dokument. När jag till slut knackade på den väldiga dörren, stack en man ut huvudet genom ett fönster och förklarade att kontoret var stängt den här veckan på grund av karnevalen.
Julidagarna är olidligt heta. Människorna rör sig långsamt och söker skuggan. I husen sitter man framför surrande fläktar. Om man har råd och när det finns elektricitet. För att spara energi stängs strömmen av några timmar då och då i olika delar av staden. Men på nätterna lever staden upp. Karnevalen överskuggar allt. Jag läste i en guidebok att karnevalen i Santiago är en av världens två häftigaste. Svårt att kontrollera, men det skulle inte förvåna mig.
- Benny Andersson
Samma hetta, samma myller av människor och ilsket knattrande motorcyklar. Men också förändrat. Det är ännu mer ont om mat nu, än vad det var i februari när jag senast var här. Och det som finns i affärerna har stigit i pris. För de fattigaste blir det allt svårare. Häromdagen köade folk för att få köpa en liten förpackning fryst kyckling. Vårt ris tog slut förra veckan och i affärerna gapade hyllorna tomma. Några telefonsamtal och på kvällen knackade en bekant på dörren med två säckar ris. Importerat från Vietnam. Innan Brasilien anslöt sig till den amerikanska blockaden av Kuba efter Bolsonaros valseger, importerade man billigt ris och billig kyckling därifrån. Nu tvingas man köpa på andra håll. Med dyrare transporter och priser som följd. Matolja är en annan bristvara och en dag kunde vi inte få tag på salt. Gatuhandeln blomstrar i ett oöverskådligt nät av försäljare och kontakter. För den som har råd. Men inte ens där kan man få tag på allt. Turisterna brukar inte märka av matbristen. Men häromdagen satt vi på en paladar, när kocken kom ut och förklarade att man tyvärr inte kunde servera ris till räkorna vi beställt. Man hade inte lyckats köpa något.
