Clartébloggen
På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.

- Erik Bohman
Onsdagen den 23 januari gick hamnarbetare ut i punktstrejker över hela landet. Det var de första strejkerna av flera under de kommande dagarna. Hamnarbetarna strejkar för rätten att själva välja vilken fackförening som ska företräda och teckna kollektivavtal för dem. Det är en ovanlig strejk. Inte för löner och villkor, utan för rätten att fungera som fackförbund.
Samma dag inleddes arbetsgivarnas "spegellockouter" (en märklig spegelbild: flera timmar längre och med långt större konsekvenser för hamnföretagens kunder!). Smakar det så kostar det, och de som äger våra svenska hamnar verkar vara beredda att låta konflikten kosta på. De har i alla fall inte varit särskilt intresserade av att hitta lösningar vid förhandlingsbordet. Sveriges Hamnar försöker egentligen inte ens förhandla: Istället erbjuder de ett avtal som ställer Hamnarbetarförbundet utanför lokala förhandlingar och förvägrar dem rätt att driva avtalsbrott i Arbetsdomstolen. Sen knäpper de med fingrarna som den drygaste gubben på krogen och ropar åt politikerna: Snabba på lite med strejklagen, tack! (För den som vill läsa mer om den kommande antistrejklagen, se Kurt Junesjös artikel i Clarte 3/18.
Sveriges Hamnars agerande är enligt en nygammal svensk modell: Arbetsgivare som istället för att vända sig till sin motpart ropar efter nya klasslagar. Chefer som gör som de vill på jobbet. Sköter arbetsmiljöarbete med vänster eller ingen hand alls. Avslutar anställningen för den bråkige eller långsamme. En svensk modell som gäller på många arbetsplatser idag.
Bättre då med en annan modell, en där vi lär chefer och ägare att det kostar mer än det smakar att bråka med sina arbetare. Det är det hamnarbetarna försöker göra. Låt oss göra vad vi kan för att stödja dem i försöket.
MER INFO
Håll er uppdaterade om konflikten på hamn.nu eller https://www.facebook.com/hamnarbetarna/
Peppa en strejkvakt – här finns en lista med strejk- och lockoutvarsel över hela landet: https://francesblogg.wordpress.com/2019/01/23/strejker-och-lockouter-i-hamnarna/
Om du bor i Göteborg – delta i Hamnfyrans demonstration söndagen den 27 januari: https://www.facebook.com/events/286422192022754/
Här finns material för den som vill stötta de strejkande praktiskt eller ekonomiskt: http://hamn.nu/article/2675/For-dig-som-vill-stotta-Hamnarbetarforbundet.html?fbclid=IwAR2eycg4FnZiJL5a2K1TaIBOGkya7iXSQ_adwZCKUp_Qn976PORymURHq-Y
(Clarté har tidigare antagit ett uttalande för Hamnarbetarna i deras föreningsrättsstrid.)
![(c) Frauemacht [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], från Wikimedia Commons](/images/blog/L-L_Demo_2016.jpg)
- Benny Andersson
Jag var i Berlin för att tala om Rosa Luxemburg för en grupp nedresta svenskar. Idag tenderar många inom vänstern att måla upp Rosa Luxemburg som den som stod för ett helgjutet alternativ till Lenin och bolsjevismen och som dagens vänster bara har att bygga vidare på. Jag delar inte den bedömningen, även om hennes kritik av den ryska revolutionens alltmer odemokratiska inslag har stora poänger och hennes analys av imperialismens brutalitet och nödvändighet för kapitalismen är föredömlig. Min bild av Rosa Luxemburg som teoretiker är blandad. Det hon framför allt förtjänar vår aktning för är sitt motstånd mot den socialdemokratiska underkastelsepolitik som ledde den tyska arbetarklassen rakt in i första världskrigets brodermord.

- Webbredaktionen
Du har väl inte missat Zoltan Tirolers artiklar om Kuba? I fem artiklar har han här på Clartébloggen gett sin syn på Kubas väg. Vi har samlat alla artiklar så att du enkelt kan läsa dem från början till slut.
Zoltan Tiroler: "Artiklarna skrevs som ett litet bidrag för att balansera den fullkomligt förvridna Kubarapportering vi matas och hjärntvättas med. Raul Castro sammanfattade budskapet jag vill ha fram på årsdagen, 1 januari, av revolutionen: 'Efter 60 år av kamp, uppoffringar och segrar är Kuba ett självständigt land, herrar över sitt eget öde.' Jag vill också understryka Kubas stora betydelse för såväl de reaktionära som de progressiva krafterna. Kuba är en vattendelare. Anser man sig vara vänster är stödet till Kuba nödvändigt."
Läs artiklarna:
- Vart går Kuba? - Del 1: Förutsättningar och en kort bakgrund
- Vart går Kuba? - Del 2: Utvecklingen i Latinamerika under de senaste två årtiondena
- Vart går Kuba? - Del 3: Negativa och positiva faktorer för utvecklingen
- Vart går Kuba? - Del 4: Det som händer nu avgör landets framtid
- Vart går Kuba? - Del 5: Kuba behöver oss och vi behöver Kuba

- Zoltan Tiroler
1 januari 2019 var det 60 år sedan diktatorn Batista tog statskassan och flydde. Revolutionen hade segrat. En avgörande händelse i Latinamerikas historia med ett enormt avtryck i regionen. Nyss hemkommen från Kuba rapporterar Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler i en artikelserie om hur det ser ut 60 år senare. Här följer den femte och sista del i hans artikelserie.

- Olle Josephson
Nu har vi den regering vi har. Det känns inte så meningsfullt att fortsätta en diskussion om V gjorde rätt eller ej, om hur regeringsalternativ skulle kunna te sig, om hur länge den nuvarande regeringen sitter etc. Bättre då att börja granska den nya regeringens politik. I detta inlägg granskar jag integrationspolitiken, särskilt språktestfrågan.
- Anders Axelsson
Så blev det till sist Stefan Löfven som får bilda regering. En S-MP-regering med stöd av C och L med målet att driva en nyliberal reformpolitik baserad på de 73 punkterna i januariavtalet. För att regeringen skulle kunna komma till stånd krävdes stöd från Vänsterpartiet vilket man till sist också fått. Att Vänsterpartiet valt att släppa fram Löfven som statsminister men samtidigt lovar att föra kraftfull opposition mot den samma har utlöst en intensiv debatt inom den bredare vänstern. Å ena sidan finns det de som anser att en S-regering baserad på januariavtalet är ett mindre ont än en Moderatledd regering med stöd av SD. Å andra sidan finns de som anser att konsekvensen av att V släpper fram en mittenregering blir att det kommer vara mycket svårt att i praktiken bedriva vänsteropposition vilket kommer desillusionera många väljare och bana väg för att SD kommer framstå som det enda verkliga oppositionspartiet.
![© Fibonacci Blue [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons](/images/blog/Strike_and_a_protest_march_for_a_15_minimum_wage_in_Dinkytown.jpg)
- Peter Sundborg
Den nya regeringens 73 punkter innebär en reaktionär offensiv. Det viktiga motståndet mot den kommer inte inifrån riksdagshuset, utan avgörande är breda folkliga protester, kamp på arbetsplatser, strejker och protestaktioner. Det är mot dem vi ska vända blicken om vi vill ha förändring. Då är det betydelsefullt att se att 2018 har varit ett stort strejkår - motståndet mot kapitalismen tilltar världen över! Peter Sundborg har gjort en viktig sammanställning.
- Zoltan Tiroler
1 januari 2019 var det 60 år sedan diktatorn Batista tog statskassan och flydde. Revolutionen hade segrat. En avgörande händelse i Latinamerikas historia med ett enormt avtryck i regionen. Nyss hemkommen från Kuba rapporterar Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler i en artikelserie om hur det ser ut 60 år senare. Här följer del 4 i hans artikelserie.
![(c) Europaportalen.se [CC BY 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons](/images/blog/640px-Vansterpartiets_ordforande_Jonas_Sjostedt_och_statsminister_Stefan_Lofven_S._15981976381.jpg)
- Kerstin Stigsson
Jag är besviken på Vänsterpartiet trots att jag inte är medlem eller röstade på dem i höstens val. Jag trodde att de hade ett större kurage än vad de hade och röstat emot den här arbetarfientliga politiken. Så jag kan nog förstå att besvikelsen måste vara stor inom och utom partiet.
När Vänsterpartiet väljer att stödja Stefan Löfven väljer de även att stödja den nyliberala politiken. Jonas Sjöberg gav som orsak i pressträffen den 16 januari att Vänsterpartiet ville välja det minst onda. Han sade att om de inte valt att stödja Lövfen, hade det blivit en värre högerpolitik än den S, C, Mp och L förhandlat om och att det dessutom skulle bli en rasistisk politik.

- Zoltan Tiroler
1 januari 2019 var det 60 år sedan diktatorn Batista tog statskassan och flydde. Revolutionen hade segrat. En avgörande händelse i Latinamerikas historia med ett enormt avtryck i regionen. Nyss hemkommen från Kuba rapporterar Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler i en artikelserie om hur det ser ut 60 år senare. Här följer del 3 i hans artikelserie.
- Margareta Zetterström
Det verkligt problematiska med den pågående klimatförändringen är snabbheten i förloppet. Det är ju så förtvivlat bråttom att vidta de åtgärder som är nödvändiga om planeten skall kunna räddas, så bråttom att många människor idag känner sig vanmäktiga och modlösa. Eller väljer att rentav förneka problemets existens. Som till exempel alla de nätmobbare som, för att avleda uppmärksamheten från själva sakfrågan, kastat sig över den unga klimataktivisten Greta Thunberg och med hjälp av en rad insinuanta och lögnaktiga påståenden ifrågasatt hennes engagemang.
- Samidoun Göteborg
Den 15:e januari 2002 arresterade Palestinska myndigheten Ahmad Sa’adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse. 2006 kidnappades han av Israels ockupationsstyrkor och avtjänar nu ett 30-årigt straff på israeliskt fängelse. I november publicerade den italienska tidningen Il Manifesto en intervju med Sa'adat. Intervjun har nu översatts av medlemmar i Samidoun Göteborg, en fristående lokalgrupp i det internationella nätverket Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network.
Nätverkets fokus är på palestinska fångar, men arbetar också med andra delar av det palestinska solidaritetsarbetet, liksom i aktiviteter som knyter an till frågor som imperialism, kolonialism och internationell solidaritet. Samidoun motiveras av ett radikalt antiimperialistiskt perspektiv som betraktar Palestina som en i dagsläget viktig internationell front för kampen mot förtryck och exploatering. Se https://samidoun.net/sweden/ för mer information om nätverket och dess arbete.
- Olle Josephson
Sociala medier översvämmas just nu av synpunkter på regeringsbildning. Jag kan inte låta bli att sälla mig till skaran.
Då är det är lätt att konstatera att överenskommelsen mellan S, Mp, L och C rymmer reaktionära och folkfientliga ställningstaganden: skattesänkningar för höginkomsttagare, tredubblat rut-avdrag, sänkta arbetsgivaravgifter, lönedumpande etableringsjobb också i bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal, mer undantag från turordningsregler, privatisering av arbetsförmedlingens uppgifter, större spelrum för marknadshyror och för privatskolor och privatsjukvård, språktest för medborgarskap m.m. - you name it.
![(c) Gregorio Sánchez Martínez [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], Wikimedia Commons](/images/blog/Cumbre_de_la_Unidad_de_América_Latina_y_el_Caribe._Quintana_Roo.jpg)
- Zoltan Tiroler
1 januari 2019 var det 60 år sedan diktatorn Batista tog statskassan och flydde. Revolutionen hade segrat. En avgörande händelse i Latinamerikas historia med ett enormt avtryck i regionen. Nyss hemkommen från Kuba rapporterar Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler i en artikelserie om hur det ser ut 60 år senare. Här följer del 2 i hans artikelserie.

- Zoltan Tiroler
1 januari 2019 var det 60 år sedan diktatorn Batista tog statskassan och flydde. Revolutionen hade segrat. En avgörande händelse i Latinamerikas historia med ett enormt avtryck i regionen. Nyss hemkommen från Kuba rapporterar Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler i en artikelserie om hur det ser ut 60 år senare.
- Fred Torssander
Maria Ripenberg har i en ledarkrönika i Upsala Nya Tidning, ”Ungerns hemlösa har blivit fredlösa”, faktiskt haft djärvheten kritisera skapandet av EU-tiggarna i stället för att instämma i KD:s tidigare i UNT publicerade förslag i frågan. KD har föreslagit att EU-tiggarna i Uppsala skall förbjudas att tigga på sådana platser där de kan tänkas vara till besvär för köpmännen.

- Antonios Antoniadis
Står Italien, ett av de riktigt stora EU-länderna, på tur för nästa kris? Bryssel har vägrat godkänna den italienska regeringens budget. Vågar Italien trotsa EU, eller kommer landet att gå samma väg som Grekland och finna sig i gigantiska sparprogrambudget? Italien har redan drabbats hårt av finans- och eurokrisen. Ett land vars ekonomi en gång blomstrade lider idag av fattigdom, arbetslöshet och omfattande samhällsproblem. Clarté har fått en reportageartikel om Italien i dag från Antonios Antonides, Uppsalastudent som under hösten studerar vid universitetet i Milano.
- Margret Stab
...skulle slutet på EU:s handelsimperium äntligen komma inom synhåll. För Storbritannien betyder det att landet slipper tvångströjan och kan förhandla egna frihandelsavtal med t.ex. länder i östra och sydöstra Asien där tillväxten är högre än i EU och där avtal kunde vara ekonomiskt fördelaktigare för landets globalt orienterade kapital.
- Thomas Thomasson
I alla samhällen och tider har man haft sina sätt att formulera ”frihet”. I vårt samhälle så har det kommit att förknippas med möjligheten att göra olika slags val. Den som är fri har möjlighet att välja och ju fler valmöjligheter vi har desto lyckligare och friare blir vi, lär oss nyliberalerna. Hur dessa alla våra val och valmöjligheter är relaterat till frihet förklaras inte utan tas på något sätt för givet. En sak är dock säker: vi har blivit väljande människor på heltid.

- Tord Björk
Liberalerna på Gotland med dess ordförande Mats-Ola Rödén i spetsen vägrade att delta i en manifestation mot antisemitism på Kristallnatten. Sveriges Radio Gotland citerar Liberalernas pressmeddelande. Där motiverades ställningstagandet med att ”det gemensamma uttalande som skall läsas upp helt bortser från 1930-talets stora brott mot mänskligheten som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen, då åtskilliga miljoner oliktänkande mördades, och ännu fler fängslades, deporterades och torterades”.

- Margareta Zetterström
Jag läser ett reportage om Gula västarna i franska Libération. Det är hittills nära 300 000 personer som, iklädda självlysande varselvästar, blockerat vägar och bensinstationer i protest mot regeringens skattehöjningar på bensin och diesel. Och som vanligt i Frankrike leder protesterna till bråk och till tårgas från polisens sida. Hittills har en person dött och 528 sårats (varav 17 allvarligt), däribland flera poliser och brandmän.
- Kerstin Stigsson
Under det kalla kriget fanns inte begreppet ”humanitär intervention”, men idag finns detta: ”...en humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Alla suveräna stater förväntas svara för invånarnas säkerhet. Men vad händer om en stat inte kan klara av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas detta för intervention.”
- Olle Josephson
Valresultatet kunde möjligen ha varit ännu sämre, men det är illa nog. Jämfört med föregående val har framför allt KD och SD, riksdagens två mest reaktionära partier gått framåt. V har haft viss framgång, men SAP och Miljöpartiet har backat. Även om Moderaterna glädjande nog gått tillbaka, har de inte förlorat röster i första hand till Centerpartiet och Liberalerna, de två borgerliga partier som förespråkat en åtminstone minimalt anständig flyktingpolitik och markerat starkt avstånd från SD. Men det har inte gått hem hos flertalet borgerliga väljare. Vi verkar gå mot ett Sverige där den politiska debatten inte ställer skilda klassintressen mot varandra, utan skilda etniciteter. Eller rättare sagt: klasskonflikter förkläs till etniska konflikter, vilket splittrar arbetarklassen och folket efter etniska skiljelinjer. Ett kliv i den rasistiska utförsbacken med andra ord.
- Lars Borghem
Vad handlar kriget mellan Donald Trump och de amerikanska medierna om? Den 16 augusti 2018 deltog ca 350 amerikanska tidningar i en gemensam aktion, initierad av Boston Globe, i ett upprop mot presidentens upprepade attacker på nyhetsmedier.
Svenska Dagladet har haft några grundläggande artiklar om ett politiskt klimat av förfalskade nyheter och alternativa fakta: ”Föraktet för fakta mer skrämmande än bomber”, Martin Gustafsson, 29 oktober 2017 och ”Sanningen byggs från grunden”, Salman Rushdie, 12 maj 2018.
- Stig Söderlind
Har ni tänkt på hur frånvarande utrikes- och försvarspolitiska frågor är på årets valaffischer och i valdebatterna? Inte för att jag vill ställa vård, omsorg och skola mot utrikes- och försvarspolitik men de påverkar ju varandra på olika sätt. När Sverige väljer att satsa X miljarder kronor på amerikanska Patriot-missiler betyder det att andra behov får stå tillbaka. När Sverige 2011 medverkade till att i grunden rasera det libyiska samhället bidrog vi samtidigt till flyktingvågen över Medelhavet, något som vi vet ger avtryck i det svenska samhället på många sätt (inte minst inom vård, omsorg och skola).
- Benny Andersson
Hemkommen från 43 dagar i Santiago de Cuba sätter jag mig för att läsa lite av allt jag missat under min frånvaro. Och fastnar i Flammans sommarläsning – utdraget ur Didier Eribons hyllade självbiografiska essäbok ”Tillbaka till Reims”, som bland mycket annat diskuterar orsakerna till högerpopulismens framgångar bland arbetarklassväljare i Frankrike. (”Från klass till ras”, Flamman 12 juli 2018). Att högerpopulismen i Europa och USA skulle ha nämnvärt stöd bland arbetare är något som många inom vänstern helst vill blunda för. Man drar fram den ena efter den andra undersökningen som visar att LePen, Trump, Åkesson och deras gelikar också har ett betydande stöd bland företagare och småföretagare. Vilket visserligen stämmer. Men det ena utesluter inte det andra. Diskussionen liknar den som länge förts om stödet för nazismen på 1930-talet.
- John Scott
De senaste veckornas rapportering från det stora landet i Väst har varit tämligen intressant. Särskilt för den som råkar ha en prenumeration på DN. I ett antal artiklar i tidningen sammanstrålar en uppsättning föreställningar kring journalistik, USA:s roll i världen och Trump (naturligtvis), som är värda att belysa. Den röda tråden i samtliga artiklar är glömska och ett avslappnat förhållande till amerikansk imperialism.
- Fred Torssander
Invandringen och staten inte två olika frågor. Staten är om man får tro Marx och Lenin en apparat för klassherravälde och det är ingen tvekan om att det är den svenska staten tillsammans med överstatliga organisationer, främst EU, som reglerar invandringen till Sverige. Detta oberoende av invandrarnas härkomst och om de tilldelas flyktingstatus eller ej.

- Webbredaktionen
Du har väl inte missat Benny Anderssons resebrev från Kuba? I fem artiklar har han berättat om sina erfarenheter, intryck och tankar under den resa han genomför i sommar på den ö i Västindien som i snart 60 år försökt gå sin egen väg i slagskuggan av supermakten USA.
Benny Andersson: "Jag skriver den här serien resebrev från Kuba av två skäl. Jag vill bidra till att öka intresset för Kubas försök att hitta en egen väg till utveckling och socialism. Och jag vill bidra till att öka intresset för att besöka Santiago – enligt min mening en av Kubas intressantaste städer."
Läs artiklarna:
- Resebrev från Kuba (6 aug)
- Resebrev från Kuba: Turistbilder (9 aug)
- Resebrev från Kuba: Svar på kritik (11/8)
- Resebrev från Kuba: Vardagsliv, historia, musik (13/8)
- Resebrev från Kuba: Teori (16/8)
- Webbredaktionen
Ekonomen Samir Amin avled måndagen den 13 augusti, nära 88 år gammal. På sin webbplats beskriver Monthly Review hans insatser.