Clartébloggen
På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
- Mats Parner
Man får ibland höra att den ryske presidenten Vladimir Putin är ”vår tids Hitler”. Jag tror inte att den utsagan innehåller någon djupare sanning. Så länge jag kan minnas har olika potentater med blodiga händer utnämnts till vår tids Hitler utan att nomineringarna gjort oss särskilt mycket klokare.
Det hindrar nu inte att det finns intressanta och tydliga beröringspunkter mellan Tredje rikets kansler och självhärskaren i Kreml.
- Olle Josephson
Peter Emsheimer, ordförande i Svenska Clartéförbundet 1970-73, har avlidit efter en kort tids sjukdom, 78 år gammal.
Peter Emsheimer var ordförande i Clarté under en period då förbundet växte mycket snabbt och samtidigt genomgick en förvandling från en organisation för socialistiskt sinnade intellektuella av olika slag till ett aktivistiskt studentförbund. Många clartéister hade under denna tid en viktig roll i antiimperialistiskt arbete, i studentfackliga sammanhang och i de enhetsfronter som mobiliserade brett i viktiga dagspolitiska kampfrågor. Peter Emsheimer var på den tiden det som kallades maoist: han lät sig gärna vägledas av de kinesiska kommunisternas erfarenheter och Mao Zedongs idéer. På mötena såg man honom ofta med ett väl tummat exemplar av Maos Skrifter i urval, ”den stora röda”, i handen. Men han var ingen dogmatiker. Tvärtom präglades hans ledarstil och politiska tänkande av öppenhet; han var noga med att lyssna till röster från olika håll och med föreningsdemokratin. Han talade gärna om masslinjen: man måste utgå från breda folklagers tänkande, erfarenheter och vilja och lyfta det till politisk medvetenhet och organiserad kamp.
Senare var Peter Emsheimer med och bildade Stockholmspartiet. Under 2000-talet arbetade han mycket med aktionsgruppen Gemensam Välfärd mot privatisering och marknadisering av skola och välfärd. Till yrket var han universitetslektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm.
- Styrelsen
Clartés styrelse har beslutat att uttala förbundets stöd för en internationell kampanj för frihet åt Ahmad Sa'adat, generalsekreterare för Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), och alla palestinska fångar som pågår 14-24 januari 2023.
Clarté har tidigare publicerat en översatt intervju med Ahmad Sa'adat på bloggen.
- Styrelsen
Alliansen mot Nato bjuder in till demonstration den 21 januari 14.00 med start på Norra Bantorget, Stockholm.
Vi gör det till följd av Sveriges ansökan till Nato. Kom med och protestera mot ett svenskt deltagande i krigshetsaralliansen, mot kärnvapen och mot de åtgärder som tvingats på oss av diktatorn och mördaren Erdoğan.
Tillsammans går vi ut på gatorna i Stockholm bakom parollerna:
NEJ TILL NATO
INGEN ALLIANS MED FASCISTER
NEJ TILL UTLÄMNINGAR OCH UTVISNINGAR
NEJ TILL VAPENEXPORT
NEJ TILL KÄRNVAPEN I SVERIGE
När: 21 januari, 14.00
Var: Norra Bantorget, Stockholm
Arrangör: Allians mot Nato - en bred sammanslutning av organisationer som samlas bakom demonstrationens paroller
- Benny Andersson
Erkännandet av stormakternas rätt till intressesfärer ”har gett oss ett slags fred i åttio år”, skriver Sven Andersson i en kommentar till ett inlägg här på bloggen. Därav följer, om jag har förstått tanken, att vi i fredens namn ska acceptera Rysslands rätt till överhöghet över Ukraina och andra länder i dess närhet. USA ”skulle aldrig acceptera en fientlig atombeväpnad allians vid sin gräns (vilket de visade 1962)” , skriver Sven Andersson vidare.
En sanning med modifikationer. USA tvingades i decennier acceptera ett kommunistiskt Kuba, de facto allierat med atomvapenmakten Sovjetunionen, vid sin gräns. Däremot hotade USA med storkrig för att förhindra utplaceringen av kärnvapen på Kuba. Men såvitt jag vet har ingen föreslagit utplacering av atomvapen i Ukraina. NATO har heller inte placerat ut kärnvapen i Baltikum och andra medlemsländer i Östeuropa. NATOs kärnvapen finns i Västeuropa och Turkiet.
- Henrik Skrak
Detta nådens år 2023 kommer Malmös skollunch att bestå av en mindre andel kött och grönsaker. Så möter stadens socialdemokratiska styre den tjugosjuprocentiga ökningen av inköpspriserna. Malmös föräldrar kommer knappast kunna kompensera sina barn med tanke på att även de drabbats av de ökade kostnaderna.
Mot bakgrund av detta är LO:s lönekrav på 4,4 procent närmast ett hån (4,5 pep Transport). TCO och SACO är värre ändå i sitt tillbakahållande. Och egentligen är det ju inga lönekrav de riktar mot arbetsgivarna, nej, det är krav på kraftiga reallönesänkningar riktade mot de egna medlemmarna.
- Peter Sundborg
I svensk massmedia framställs Putin som en hårt trängd looser. Men det är felaktigt. Putin har haft många viktiga framgångar under de senaste åren. I Centralasien har Ryssland stärkt sin position både militärt och ekonomiskt, samtidigt som USA:s och Europas inflytande minskat. När ryska trupper gick in i Kazakstan och effektivt slog ner det pågående upproret var det ett bevis på just den starka ryska positionen. Det militära samarbetet med Kina har ökat under det senaste decenniet och man har allt fler gemensamma militärövningar.
Vid en stor gemensam militärövning i Centralasien på hösten 2021 sade den ryska försvarsministern att en ren militärallians mellan de två länder inte var långt borta. De starka banden mellan de två länderna innebär att Ryssland inte behöver binda truppstyrkor längs den östra gränsen. Det intima samarbetet konfirmerades så sent som den 25 december av den kinesiske utrikesministern. Vapenhandeln mellan länderna har också ökat. Ryssland kan lita på Kinas vapenleveranser om behov skulle uppstå.
- Lars Borgersrud
Ukraina är historiskt sett en nation, och kriget med Ryssland kan inte ses som ett "ställföreträdande krig" mellan Ryssland och Nato. Den ryska statsledningens ideologi anknyter närmast till den tsaristiska imperialismen, fullständigt från fjärran från socialism eller leninistiskt tänkande. Det hävdar den norske historikern Lars Borgersrud i den artikel vi publicerar här med författarens tillstånd. Han diskuterar också Ukrainas blodiga 1900-talshistoria, det eventuella nazistiska inslaget i Ukrainas armé, det nuvarande militärstrategiska läget och frågan om vapenhjälp till Ukraina. Argumentationen byggs under med jämförelser med nazimotståndet under andra världskriget, Tjeckoslovakien 1968 och andra exempel från 1800- och 1900-talets europeiska historia.
Lars Borgersrud är en välkänd marxistisk historiker i Norge som framför allt forskat om norsk försvars- och krigshistoria, arbetarrörelsehistoria och andra världskriget. Texten återgår på ett föredrag han höll i Bergen den 11 oktober 20232, alltså före de intensifierade ryska terrorbombningarna mot Ukraina.
- Mats Parner
Nästan alla vet att ryska styrkor invaderade Ukraina den 24 februari i år. Mindre känd är den till synes odramatiska händelse som ägde rum exakt 102 år tidigare – den 24 februari 1920. Det var då som det tyska arbetarpartiet DAP kompletterade sitt namn med två nya bokstäver och i fortsättningen kallade sig NSDAP: Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet.
Samma dag presenterade det nydöpta partiet ett 25-punktersprogram. Det hade utarbetats av herrar Gottfried Feder och Adolf Hitler och kom att gälla i oförändrad form ända till krigsslutet 1945.
NSDAP:s extrema nationalism är höjd över alla rimliga tvivel, men av vilken anledning kallade man sig national-SOCIALISTER? Helt enkelt för att kommunistiska och socialistiska idéer hade en mycket stark ställning i det begynnande 1920-talets Tyskland efter Versailles-freden. I likhet med andra skator lade man beslag på allt som glittrade och glimmade enbart för att attrahera potentiella anhängare. I 1920-talets Tyskland samarbetade nazister och kommunister tämligen ohämmat på lokalplanet, om än inte på riksnivå.
Vi har alla lärt oss att den nationalsocialistiska världsåskådningen – nazismen – är antiparlamentarisk, antidemokratisk, antiliberal, rasistisk, våldsbefrämjande, irrationell (blod och jord…), expansiv, mytisk och logiskt osammanhängande etc. Allt detta må vara korrekt. Men grundritningen, fundamentet om vi så vill, är långt enklare än så och går att sammanfatta i ett fåtal poster, som ofta benämns ”klassisk nazism”.
- Erik Haking
Trots sin storlek och ekonomiska, religiösa, regionala och historiska betydelse - världens fjärde största land innehållande världens största muslimska befolkning, G-20-medlem med pågående militära konflikter med gerillor som gränsar till inbördeskrig och pålitlig amerikansk samarbetspartner i det allt hetare kalla kriget mot Kina – brukar nyheter från Indonesien sällan få genomslag i svensk press (en förklaring därtill ligger nog just i det sistnämnda exemplet).
När Indonesiens parlament den 7 december klubbade igenom nya lagar som bland annat gör det förbjudet att ha sex utanför äktenskapet eller förolämpa presidenten har det dock för en gångs skulle rapporterats riktigt friskt om saken. Och då är det inte som om det funnits någon brist på repressiva manövrar från den indonesiska statsapparaten genom historien.
- Erik Haking
På danska snabbmatskedjor kostar ketchupen mellan 3 och 5 kroner per förpackning. Ketchup är alltså, enligt dansk klassificering, jämställd med en sås eller dipp likt mayonnaise eller remoulade.
I Sverige är däremot ketchup klassad som en basvara, likt salt och peppar, som man får ta hur mycket man vill av utan extra kostnad. En kvarbliven rest av de borttynande folkliga rättigheterna som återstår från klassamarbetets dagar. ”Visst får ni äga produktionsmedlen, men arbetarna ska i alla fall ha ketchup”, som Ernst Wigforss lär ha formulerat det.
Det danska folket, som sedan tidernas begynnelse levt under diverse jylländska grisbönders flottiga tummar, har däremot snällt fått punga ut sina surt förvärvade ihåliga mynt om de önskat ha något att doppa sina stegte kartofler i.
Alla svenskar som besökt Danmark känner igen dessa små materiella - som även förklarar de till synes avgrundsdjupa kulturella - skillnaderna brödrafolken emellan. Danskens okuvliga prioritering av känsla över förnuft, yta över innehåll, visar sig på historiens och vardagens alla plan.
- Styrelsen
Remissvar Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24)
Sammanfattning
Svenska Clartéförbundet motsätter sig förslaget att Sverige ska ansluta sig till den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Förbundet anser inte att de grundläggande förutsättningarna för den traditionella svenska alliansfriheten i grunden har ändrats, trots det ryska angreppskriget mot Ukraina. Promemorian bygger på en ensidig verklighetsbeskrivning som bortser från de folkrättsbrott som begåtts av västmakterna och NATO. Förbundet motsätter sig även att ge Natoaktörer utökad immunitet och privilegier i Sverige. Vi anser vidare att ett beslut om att ansluta Sverige till NATO, på grund av beslutsprocessen, saknar verklig demokratisk legitimitet. I det fall Riksdagen beslutar om att gå vidare med anslutningen kräver Svenska Clartéförbundet att man gör undantag för stationering av kärnvapen och utländsk trupp i Sverige.
- Mats Parner
Bara en gång har jag träffat författaren Erik Wijk. Det lär ha varit 2006 eller 2007, då han i Bokcaféets regi föreläste om demokrati, yttrandefrihet och rätten (eller vikten av) att göra motstånd i en värld av krig. Evenemanget ägde rum i Karlstad. Efteråt samlades föredragshållaren, jag själv samt en handfull åhörare i filosofilektorn Åke Löfgrens lägenhet på Glasberget i Herrhagen och resonerade vidare. Mitt bestämda intryck från den sittningen är att Wijk inte mådde speciellt bra. Av för mig okänd anledning föreföll han dämpad, lågmäld och svårmodig.
Jag kan livligt föreställa mig att han i dag, trots allt politiskt elände nationellt och globalt, har avsevärt bättre kontroll på livsandarna så här på 15 års distans från Glasberget. Dels är han nygift, och dels har Ljus i mörkret – Ett försök att närma sig jämlikhet (Celanders förlag) äntligen börjat spridas hela sju år efter Erik W:s näst senaste utgåva.
Denna ljusskapelse är ett i flera avseenden både förunderligt och beundransvärt stycke text. Rimligen kan jag inte göra boken full rättvisa, men jag tänker ändå försöka.
- Johan Wickström
Ibland är det klokt att tänka: Tvärtom! Jag lyssnade nyligen på Vetenskapsradions intervju med den nya utbildningsministern. Han lade ut texten om den kommande borgerliga forskningspolitiken. En våg av positivt laddade ord mötte radiolyssnaren redan under intervjuns första minuter. Den framtida forskningen i Sverige ska präglas av spets, excellens, internationell konkurrens och Sverige ska bli en ledande forskningsnation.
Det blev också tydligt att den excellenta spetsforskningen kommer att centreras till de större universiteten, och att högskolorna gärna får syssla med utbildning men att de inte är betrodda med forskning. Värdeladdade ord är välbekanta för oss som till dagligdags sysslar med forskning. I forskningsansökningar försöker förstås vi framställa den forskning som vi ämnar bedriva i mer eller mindre storslagna termer. Det ligger exempelvis i ansökningsgenren att skriva fram sin forskning som internationellt framstående och i framkant vad gäller teori- och metodutveckling. Och vår forskning är förstås nästan alltid nydanande. Men låt oss dröja vid ministerns ord för en stund.
- Ola Bog
11. november 1922 blei Kurt Vonnegut født i Indianapolis i delstaten Indiana, USA. Han skreiv fjorten romaner, tre novellesamlinger, fem skuespill samt en mengde essays før han døde i New York City 11. april 2007.
Han er kanskje mest kjent som forfatter av science fiction. En sjanger som Jon Bing & Tor Åge Bringsværd seint sekstitall forklarte for den norske steinrøysas lesende mennesker at ikke var såkalt kiosklitteratur men faktisk kvalitetslitteratur.
Og ikke bare kvalitetslitteratur men samfunnskritisk, politisk kvalitetslitteratur. Stikkord: Gyldendals serie Lanterne Science Fiction.
Aller mest kjent både i Norge og ellers er han nok for romanen Slaughterhouse-5 (1969), den kom i Lanterne-serien i 1975 (Slaktehus-5), oversatt av Torstein Bugge Høverstad. Den har en tittel så lang at den går Dag Solstads gymnaslærere en høy gang:
- Henrik Skrak
Egentligen hade jag ju inte behövt svara Benny Andersson. Var och en som läst min text kan ju se att Benny Anderssons referat av vad jag skrivit är djupt missvisande. Men när nu Benny Andersson öppnar en ny tråd för sina angrepp och när Clartébloggens redaktion släpper igenom detta, som så uppenbart bryter mot bloggens grundläggande regler, blir jag ju tvungen.
Vi skulle verkligen behöva en diskussion om Rysslands krig mot Ukraina men en sådan diskussion tycks vara tabu i Clarté, åtminstone i papperstidningen. Tag Benny Anderssons text om Ukraina i förra numret och lägg den bredvid Mikael Nybergs text i senaste utgåvan. De går inte ihop. De är icke-kompatibla. Här borde finnas en grund för ett meningsutbyte som skulle kunna föra framåt men det kommer inte till stånd eftersom de båda herrarna väljer att uppträda som vore de professorer på Historiska institutionen i Lund. Där tycker den ena professorn si och den andra professorn så. Men de bemöter aldrig varandra.
- Benny Andersson
Aldrig trodde jag att en gammal vänsteraktivist som Henrik Skrak skulle omfamna krigsförbrytaren Henry Kissinger. Men i sina försök att underbygga John Mearsheimers analys av kriget i Ukraina och förgylla den politiska realismen är det i armkrok med Kissinger Skrak har hamnat. Låt oss se hur det kunde gå så illa!
I en artikel i Clarté 2/2022 hävdar jag att en aggressiv och revanschistisk agenda var huvudmotivet för Rysslands överfall på Ukraina. Henrik Skrak (HS) invänder: skulden bör läggas på USA, Ryssland agerade defensivt och försökte bara förhindra ett ukrainskt medlemskap i NATO. I sitt angrepp på min artikel bortser Skrak från allt som tyder på att Putinregimens krigsmål inte begränsades till att förhindra uppkomsten av en NATO-ansluten grannstat. De uttalanden jag anförde (från Putin, RIA Novosti, Dimitrij Medvedev och Sergej Karaganov) avfärdas med det enda argumentet att de antyds vara ”ryckta ur sitt sammanhang”.
- Erik Haking
Sveriges Radios rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren lade nyligen ut en bild i sociala medier på en trafikstockad landsväg i ökenlandskap som hon menade föreställde flyende ryssar på väg till Mongoliet för att undkomma krigsmobilisering. Problemet var bara att bilden i verkligheten visade en karavan av hippies på väg till Burning man i Nevada, USA.
En annan distingerad rysslandskännare lade ut en bild på en militärparad i Moskva som bevis för att ryska värnpliktiga utrustas med uniformer och musköter från första världskriget. Problemet var bara att bilden i verkligheten kom från en teateruppsättning.
- Erik Haking
Hösten 2009 stod Venezuela inför en energikris och svenska journalister rapporterade, med illa dold skadeglädje, om hur den dåvarande presidenten Hugo Chávez uppmanade folket att skära ned på förbrukningen. Vissa medier gick till och med så långt som att ljuga ihop att presidenten ”förbjudit befolkningen från att sjunga i duschen”.
Nu haglar energispartipsen in om hur svensken ska hålla, ”elbristen”, Uffe-priserna och Putin stången när rysskylan drar in. Till skillnad från Chavéz gratisråd återfinns de dock i regel bakom betalvägg alltmedan marknaden blomstrar för energirådgivare. ”Vi lever inte i jacuzzins tid”, som Chavéz formulerade det för ett drygt årtionde sedan. Tyvärr hade han väl fel på det planet.
- Henrik Skrak
Benny Andersson skriver i förra numret av Clarté under rubriken “Invasionens ideologi”. Men det visar sig att Andersson har större pretentioner än att beskriva en ideologi. Han anser sig ringa in huvudorsaken till Rysslands aggression mot Ukraina. Två tredjedelar av artikeln ägnas åt att referera den reaktionära litteratur som det ryska ledarskiktet enligt Andersson hämtar sina idéer från. Ett “Ukraina som frivilligt vänder sig västerut vore en levande dementi av den ryska ledningens världsbild.” Det är, förklarar han, huvudorsaken till Rysslands aggression. Visserligen handlar konflikten också om Ukrainas naturtillgångar, får vi veta, och “ett verkligt eller upplevt militärt hot från Väst [spelar] en roll”. Men det är sekundärt. För Benny Andersson är det ryska anfallet “i första hand en del av en längre planerad offensiv från en aggressiv och revanschistisk imperialistmakt".
- Peter Sundborg
I Tidöavtalet framträder de borgerliga partiernas nya inställning till staten. Reinfeldt-regeringen betraktade staten närmast som ett problem. Den hade blivit för stor, för stark och för byråkratisk. Den skulle tuktas, effektiviseras och skäras ner. Statlig verksamhet skulle privatiseras och marknadsanpassas.
I Tidöavtalet är inställningen en helt annan. Inom tunga områden som brottsbekämpning, sjukvård, skola och migration ska staten stärkas. Staten ska få ökade juridiska och administrativa resurser. Det är nästan uteslutande frågan om auktoritära resurser. Hårdare straff, större kontroll, satsning på maktens utövare. Inom till exempel sjukvården ska IVO och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys få nya gransknings- och kontrolluppgifter. Granskningen av skolan ska stärkas. Den borgerliga regeringen vill också öka kontrollen över Vattenfall och Svenska kraftnät. Varför litar man inte längre på marknadskrafterna? Förklaringen är att de borgerliga partierna nu, liksom Socialdemokraterna, också börjat tro på den ”starka staten”.
- Fredrik Lindblå
Den 30 september i år avsattes överstelöjtnant och kuppmakaren Paul-Henri Sandaogo Damiba i ännu en kupp utförd av andra, yngre delar av samma organisation, MPSR (Le mouvement patriotique pour la sauvegarde et la restauration). Denna kupp leddes av en kapten vid namn Ibrahim Traoré. Damibas självpåtagna uppgift hade varit att komma till rätta med det islamistiska våld som tagit nära halva landet i anspråk och som den tidigare regeringen under Marc Christian Kaboré enligt honom hade misslyckats med. I stället ökade våldet med 23% under Damibas korta tid vid makten och en koalition av fackföreningar kallad L’Unité d’Action Syndicale (UAS) varnar samtidigt för en allmän ideologisk degenerering inom militären, som visar sig i de höga löner som kuppledarna drar in.
- Peter Sundborg
Det finns många orsaker till Sverigedemokraternas framgångar. Partiet har kommit in i värmen. Det är inte bara näringslivet och Timbro som öppnat sina armar. Ganska snart efter förra valet visade Moderaterna och Kristdemokraterna att deras strategi var att normalisera SD och samarbeta med dem inför en kommande regeringsbildning. Även massmedia har bidragit till att normaliseringen. Under valrörelsen fanns det tre möjligheter för media att fördjupa analysen av partiet; efter publiceringen av partiets vitbok, efter avslöjandet av mordplanering på Annie Lööf och efter ETC artikel om Åkessons hemliga trollarmé. Ingen av dessa möjligheter utnyttjades.
Sverigedemokraterna har gynnats av nyliberalismens starka ställning i Sverige. De nyliberala lösningarna på samhällsproblemen tenderar att urholka demokratin. Det är ingen hemlighet att nyliberalismens andliga fäder förespråkade marknadslösningar på bekostnad av lösningar genom den offentliga sektorn. Ju fler privatiseringar som drivs igenom och ju fler avregleringar som görs, ju mindre blir de demokratiska organens möjligheter att påverka samhällets utveckling. Bara privatiseringen av skolan har skapat ett kaos som kommunerna har svårt att hantera. Människor tappar tron på kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag. Det gynnar ett till synes starkt oppositionsparti som SD.
- Olle Josephson
Äldre clartéister har i dag anledning att minnas Johan Söderberg som avled natten till söndagen den 21 augusti, 72 år gammal, efter att i många år varit drabbad av Parkinsons sjukdom. Johan var professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet med breda forskningsfält, och verksam i Clarté på 1970-talet. Bland annat företrädde han Clarté i Stockholms universitets studentkårs fullmäktige 1971–72.
- Mats Parner
Om man frågar ett representativt urval av vårt lands befolkning vilka idéer som detta urval anser vara de mest karakteristiska för nationalsocialismen – dvs för nazismen – så förmodar jag att svaren skulle bli mångfasetterade och variera en hel del.
Det starka judehatet skulle givetvis nämnas. Likaså förintelsen med dess ca sex miljoner judiska offer. Strävan efter expansion österut på de slaviska folkens bekostnad. Vidare föraktet för parlamentarism och demokrati. Ambitionen att behärska världen genom anfallskrig. Synen på arierna som det utvalda herrefolket. Anti-intellektualism, oförnuft, sentimentalitet, vetenskapsskepsis. Kvinnan som hemhjälp och barnaföderska men därutöver platt intet. Vitglödgat hat mot ”jude-bolsjevismen”. Blod och jord.
- Tord Björk
I debatten om Ukrainakriget har vänsterkritik från Östeuropa mot vänstern i väst fått stor spridning. I ETC har Bohdan Kukharsky, Anastassia Fedyk, Yuriy Gorodnichenko och Ilona Sologoub fått sitt angrepp på Noam Chomsky och likasinnade publicerat 4 juni. De menade att Chomskys åsikter legitimerade den ryska krigsmaskinen och i stor utsträckning liknade den ryska propagandan. De sade sig också var öppna för diskussion. Det blev som ofta i svenska offentligheten en monolog. Chomsky har svarat på kritiken men den tycks inte ETC vara intresserade av. I slutet av juni återkom ETC med en artikel denna gång av slovenen Slavoj Žižek som också kritiserade Chomsky. Den ska bilda utgångspunkt för en artikelserie där 10 vänsterröster svarar på den. På framsidan slås upp att pacifismen inte har någon plats i diskussionen om Ukrainakriget. Det som oroar Žižek särskilt är att väljare i EU och USA ska tröttna när sanktionerna mot Ryssland leder till skyhöga elpriser och ökad inflation. Då uppnår Ryssland vad de vill med kriget, att rasera den europeiska enigheten.
- Webbredaktionen
Kurder är människor. inte spelbrickor. En demonstration för stöd till den kurdiska frihetskampen samt för att kräva att Sverige inte ska göra några eftergifter för den turkiska diktaturen.
Tal av Ali Esbati den 9:e juli 2022 på Norra Bantorget:
Vänner, jag står här idag, på vägnar av Vänsterpartiet, för att uttrycka vår bestörtning över den svenska regeringens skamliga köpslående med den auktoritära Erdogan-regimen i Turkiet. Vi ser hur den svenska, socialdemokratiska regeringen – för tillfället applåderad också av högern – har gjort ett avtal med denna auktoritära regim. Ett avtal där det kurdiska folkets kamp mot förtryck och för frihet, hastigt säljs ut. Det är skamligt, det är oacceptabelt, det är inte värdigt Sverige.
- Agne Sandberg
…kommer att gå till historien som ett av de pinsammaste hafsverken någonsin i den svenska offentligheten. Och detta har i stort sett negligerats i mediebevakningen. Man har nöjt sig med att rapportera och återge – inte kritiskt granska detta som borde varit ett tungt, nyanserat underlag för den kanske största omorienteringen av svensk utrikes- och säkerhetspolitik någonsin.
Fredagen den 13:e maj såg vi arbetsgruppens resultat efter en tvåmånaders insats. Ett sekretariat om 7 personer, huvudsakligen från Regeringskansliet, ledde arbetet och under resans gång har man haft sex möten med de nio representanterna från de politiska partierna i riksdagen.
- Styrelsen
Regeringen har lämnat in en ansökan om svenskt medlemskap i Nato, vilken med all sannolikhet kommer att beviljas. Därmed försämras Sveriges säkerhetspolitiska läge allvarligt. Risken ökar att Sverige dras in i en väpnad stormaktskonflikt och att svenskt territorium blir platsen för militär konfrontation. Sverige blir en del i en imperialistisk militärallians som vilar på kärnvapen och som i årtionden deltagit i anfallskrig i strid med internationell rätt. Clarté anser att kravet ska resas att Sverige återtar sin ansökan, eller i ett senare skede utträder ur Nato. Samtidigt tvingas vi konstatera att kampen för fred och säkerhet nu måste föras under delvis nya villkor. Också ett Sverige som ingår i Nato måste kräva att utländsk trupp inte stationeras i Sverige, att inga kärnvapen placeras i landet och att Sverige inte deltar i militära insatser utanför Natostaternas territorium.
- Mats Parner
”Björnen anhåller inte om någons tillåtelse. Han betraktas som tajgans suveräna härskare, och jag vet med säkerhet att han avvisar alla planer på att flytta. Aldrig ger han upp tajgan till någon annan.”
Dessa meningar skrevs ner i oktober år 2014 och är den ryske presidenten Vladimir Putins. De vittnar om omedgörlighet och om en stark tilltro till den egna regelboken. Sju månader tidigare, i mars 2014, hade Krim annekterats, eftersom ”vi nu” – enligt Putins försäkran den 4 mars – ”bevittnar en framfart av reaktionära element, nynazister, antisemitiska krafter och nationalister i olika delar av Ukraina och även i centralorten Kiev”. Införlivandet av Krim skedde det oaktat i uppenbar strid med internationell rätt, och de nyss citerade tillvitelserna har de senaste åren repriserats till förbannelse.
För att ge Krim-aktionen ett mått av legitimitet arrangerade man hastigt en folkomröstning söndagen den 16 mars. Där fick halvöns valmanskår ta ställning till två alternativ som bägge indikerade att Krim skulle förenas med Ryssland igen. Möjligheten att Krim skulle fortbestå som okränkbar del av Ukraina erbjöds inte. Man tillät inte heller opartiska valobservatörer. Det hette sedan att valdeltagandet hade uppgått till 83 procent och att 95,5 procent av dessa satsat på rätt häst (eller snarare på rätt björn).
