Clartébloggen
På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.
- Benny Andersson
Den snabba ekonomiska och politiska utvecklingen under 1700-talet födde en ny historiesyn. Historien uppfattades inte längre som en räcka slumpvisa händelser, utan som en lagbunden process med en bestämd riktning mot en bättre framtid. Liberala ekonomer, historiker och filosofer formulerade teorier där historiens utveckling beskrevs som en nödvändig följd av olika sätt att organisera samhällets ekonomi. James Steuart (1712 – 1780) och Richard Jones (1790 – 1855) sökte förklara Englands snabba utveckling genom en teori om nödvändiga ekonomiska stadier, där England sades ha hunnit längre än kontinentens övriga länder. Fransmannen Henri de Saint-Simon (1760 – 1825) formulerade en stadieteori där de producerande klasserna strider mot parasitära icke-producenter. Marx och Engels var i sin ungdom starkt påverkade av dessa idéer. I ungdomsverket ”Den tyska ideologin” beskrivs historien som en lagbunden följd av stadier, eller produktionssätt. Alla länder är tvungna att genomgå samma stadier, även om det kan ske på olika sätt och med olika hastighet.
- Benny Andersson
Den norra vägen mellan Sundsvall och Östersund brukade en gång kallas för Sveriges vackraste landsväg. Numera breder kalhyggena ut sig på höjderna runt Indalsälvens dalgång. Utvecklingen har sitt pris, sa min gamle kompis skogsmaskinföraren resignerat, när vi körde den vägen i slutet på 1980-talet. Få ord är så vilseledande som ”utveckling” och ”modernisering”. I två inlägg ska jag diskutera några av de politiska idéer som döljer sig bakom den skenbara nödvändighet orden verkar peka på. Det första handlar om den nyliberala drömmen om marknadens allmakt. Det andra om arbetarrörelsens syn på nödvändigheten i historien.
- Ola Bog
Så var vi dér igjen. Det er den tida på året. "Noen historiske hendelser forandrer verdens gang. 9/11 var en slik hendelse," skriver for eksempel samfunnsforsker Olav Elgvin i et tosiders oppslag i dagsavisa Klassekampen 28. august. Vi kommer til å få høre det i alle kanaler fram mot selve dagen og vel så det.
Jeg husker det glassklart. Søndag 9. september 2001 om kvelden ankom ekskjæresten min og jeg den lille, turistfrie, sør-spanske byen Los Alcazares. Det skulle være fjorten rolige dager sammen med våre chilenske venner Lucrecia og Antonio. Men allerede tirsdag smalt det i New York. Midt i siestaen, lokal tid.
Det var da det starta, dette mantraet: "Verden ble en annen 11. september."
- Magnus Nilsson
Det är knappast någon överdrift att säga att migration och brottslighet – och inte minst relationen mellan dem – står högt upp på den politiska dagordningen.
Nu har diskussionen om dessa frågor fått ny energi, med anledning av att Brottsförebyggande rådet (BRÅ) publicerat vad man på kanslisvenska presenterar som en ”beskrivande kartläggning” av ”skillnader i misstänkt brottslighet mellan personer som är 15 år eller äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund”.
- Peter Sundborg
När intellektuella hoppade av från vänstern på 1970- och 80-talen skedde det ofta med buller och bång. En del gick till socialdemokraterna. En del gick till borgerligheten. Det skrevs böcker, till exempel Stig Hansens och Lars Åke Augustssons Maoisterna. Idag är vänsteravhopparna mer blygsamma. Deras motiv för att hoppa av är ibland ganska dunkla. Det framkommer i Svenska Dagbladets pågående artikelserie om vänsteravhoppare. Ta till exempel regissören Stina Oscarson. Hon skriver i sin artikel i SvD att hon hoppar av vänstern för att hon tvivlar på den offentliga finansieringen av kulturen och för att hon en gång inte ville gå i en demonstration mot Sverigedemokraterna. Det är lite tunt. Hon tycker också att det är viktigare att sträva efter sanning och intellektuell hederlighet än att tillhöra en speciell grupp. Även det lite tunt. Det hela förefaller väldigt oklart. Om hon nu är avhoppare, vilket hon ju anser sig vara, vad är det då hon hoppat av ifrån? Att hon numera gärna gästar Bulletins intervjupodd antyder var hon står politiskt idag. Men hennes politiska metamorfos verkar en smula suddig, åtminstone om man ska döma efter hennes artikel i Svenska Dagbladet.
- Mats Parner
När det Londonbaserade laget Chelsea mötte Birmingham på Stamford Bridge i Premier League 2010, så hade gästerna ett enda skott på mål mot Chelseas 25. Ändå vann Birmingham med 1–0. Just sådan är fotbollen anmärkningsvärt ofta. Många skulle troligtvis säga att också livet är sådant. Det är i så fall ett påstående som jag inte utan vidare kan gendriva.
Jag kan tänka mig att Chelseaspelarna i vredesmod knöt nävarna i sina icke-existerande byxfickor och förbannade det ogunstiga ödet, men de accepterade självfallet slutresultatet (0–1). Så gör man alltid, eftersom fotboll i en rad olika avseenden är tillämpad demokrati. Omedelbart efter VM-kvartsfinalen mellan Brasilien och Ungern (2–4) i Bern onsdagen den 30 juni 1954 startade visserligen ”de choklad-färgade bollvirtuoserna från kaffelandet” (som Putte Kock antagligen skulle ha sagt) ett jätteslagsmål i omklädningsrummet efter full tid och skadade ett par av sönerna från Pustan efter en blek insats av domaren. Men det är drygt 67 år sedan, samtliga inblandade är nu döda, och resultatet ändrades inte heller den gången – lyckligtvis.
- Mats Parner
Klockan 17:21 fredagen den 22 juli 2011 blev Monica Bösei, vanligtvis kallad ”Mor Utøya”, den första som sköts ihjäl av Anders Behring Breivik. Noga räknat 74 minuter därefter belades attentatsmannen med handfängsel av norsk polis. Då hade ytterligare 68 människor dödats, de flesta socialdemokrater i ungdomsförbundet AUF, och ett betydande antal skadats mer eller mindre allvarligt. Den bomb som detonerade i centrala Oslo tidigare på dagen hade redan krävt åtta liv.
- Peter Sundborg
Ett upprop mot ett nytt kallt krig mot Kina sprids nu bland intellektuella och politiker i världen. Tusentals har hittills skrivit under, bland andra författaren John Pilger, ekonomen Yanis Varoufakis, den sydafrikanska fackföreningsledaren Irvin Jim, förre försvarsministern i Brasilien, Celson Amorim, Diane Abbott i Labours skuggregering, Heike Hänsel från Die Linke, filmregissören Ken Loach, Adolfo Pérez Esquivel, nobelpristagare i Argentina och den tidigare amerikanska översten Ann Wright.
- Hans Isaksson
Alles, was entsteht, ist wert, dass es zu Grunde geht. (Gråt inte över spilld mjölk.) J.W. Goethe, östtyskt Geheimeråd
Ich bin ein Berliner. (Ordagrant: Jag är en syltmunk.) John F. Kennedy övar sin tyska på Västberlinarna 1961
Tyskland hade gjort gott och väl sin del för att kasta ut Europa i två världskrig på 25 år när Jaltakonferensen på Krim mellan USA, Sovjet och Storbritanniens ledare hölls en februarivecka 1945. Hitler skulle snart självmördas, sovjettrupperna stod redan vid Oder, medan västmaktsarméerna ännu inte nått Rhen. Arbetarrörelsen i Europa var visserligen fysiskt och numerärt försvagad av kriget, men andligen stark. Alla med politiskt omdöme betraktade, om än med skilda känslor, socialismens seger på kontinenten som nära förestående.
- Hans Isaksson
Under senare år har jag ägnat en hel del fritid över att meditera över de så kallade eviga frågorna, i synnerhet inom politiken.
Alla som har försökt vet att detta ingalunda är någon sinekur, utan kräver såväl tankeskärpa som andlig disciplin och ideologisk medvetenhet för att inte mynna ut i ett intet. Som det till exempel sker då man dyker i havet djup i syfte att fånga dess blåa färg för att vid återvändandet till ytan besviket konstatera att det enda man fann var några ynka, stundom förorenade, bleka vattendroppar som snart förflyktigas på de skrynkliga fingertopparna.
- Hans Isaksson
Jag kom rusande in på ICA i sista minuten för att lämna in tipset då en knodd med ett sadistiskt uttryck i ansiktet bara stängde dörren framför näsan på mig. Allting blev svart, eller rättare sagt, blev inte alls. Det var då jag måste ha dött.
Jag vaknade av att det försiggick ett förskräckligt oväsen omkring mig. Till en början reagerade jag inte så mycket på det. I jordelivet hade jag haft bullersamma grannar. Det hade också någon gång hänt att jag vaknat upp med minnesluckor för kvällen innan. Då jag till slut slog upp ögonen fann jag emellertid att jag befann mig i en stor lokal, som inte så litet påminde om lobbyn i Hotel Royal Viking. Mitt i rummet stod Malmö Brassensemble och blåste i basuner. Åtminstone tror jag att det var de, ty de talade skånska sinsemellan.
- Hans Isaksson
När jag var mycket liten var Indien ett land vars fattigdom och elände orsakades av att flockar av vita, puckelryggiga och framför allt heliga kor strök omkring i horder på gatorna och åt upp allt ätbart.
Jag vet inte exakt hur jag på den tiden nådde denna uppfattning om fattigdomens djupare orsaker. Kanske genom att titta på bilderna i ett gammalt nummer från Life, som en överklassdam från Stockholm lämnat kvar på vinden då hon varit evakuerad till småländska landsbygden under kriget. Det var vid denna tid som Indien höll på att frigöra sig från England, och i Västvärlden var man, säkert med rätta, bekymrad över att ett folk som lät sig hunsas av nötkreatur nu skulle styra en hel subkontinent.
- Hans Isaksson
Hon stod allena,
behagfullt lutad
stod hon allena
klockan två på eftermiddagen
Klockan två på eftermiddagen,
just när Antonia
tagit till orda
och vi alla gladdes
att skönhet, snille och
rikedom
ej alltid går hand i hand
såg jag henne.
- Hans Isaksson
Stig Erik Leopold ”Stikkan” Anderson föddes utom varje äktenskap den 25 januari 1931. Genom att dagligen konsumera en flaska Long John och trettio cigaretter dog han onödigt tidigt 1997. Stikkan var bondkomiker, folkskollärare i Aspudden, textförfattare, kompositör, musikförläggare, manager, storkapitalist, politisk reaktionär, grundare av Polar Music och instiftare av Polarpriset. Stikkan hade växt upp i Hova, Västergötland, där han påbörjade sin entreprenöriella karriär genom att i 13-årsåldern köpa in godis från Ica-handlaren och sälja det något dyrare på idrottsplatsen.
- Hans Isaksson
Först är allt mest ett töcken, fast inte helt obehagligt. Skuggor kommer och går som i blåst, när molnen vandrar fram och tillbaka framför solen.
Vissa av skuggorna återkommer, tar form. Ibland är allt eländigt och då skriker någon och sedan blir det varmt och behagligt och det löser sig på något sätt.
Och det blir ljust och det blir mörkt. Mest är det varmt, fast ibland är det blött och sedan blir det kallt, det märker jag. Så jag försöker låta bli, för det tas illa upp, det förnimmer jag.
- Peter Sundborg
Inför NATO-mötet den 14 juni genomfördes seminarier ibland annat London och Bryssel. I Belgiens huvudstad hölls dessutom en demonstration. Mycket intressant är att organisationen No to War – No to NATOs seminarier och demonstration sker i samarbete med de två vänstergrupperingarna i EU-parlamentet, The Left in the European Parliament och European Left. I den första organisationen ingår bland annat Pondemos, Syriza, Die Linke, Enhedslisten och svenska Vänsterpartiet. I den andra organisation ingår en rad socialistiska och kommunistiska partier. Det här är vad jag vet första gången den samlade europeiska vänstern ställer sig bakom en text som så tydligt pekar ut NATO som krigsförberedande och som uppmanar till demonstration.
- Ingemar Folke
För två år sedan gick regeringen på pumpen i Lagrådet, när man genom en vanlig lag ville straffbelägga ”deltagande” i en terroristorganisation. De höga juristerna i lagrådet ansåg att förslaget var oförenligt med föreningsfriheten i regeringsformen (RF).
Vad betyder det då att en lag eller ett lagförslag är ”oförenligt” med RF, som är en grundlag? Om en grundlag som RF garanterar exempelvis att medborgarna ska ha en viss rättighet eller att det inte får förekomma dödsstraff, så får inte en vanlig lag innehålla något som strider mot det. Ifall riksdagen trots det stiftar en sådan lag, så får domstolarna ändå inte tillämpa den. Det beror på att grundlagen har, som man säger, högre konstitutionell valör än vanlig lag. För att ändra grundlag krävs två riksdagsbeslut med mellanliggande val.
- Tord Björk
1998 splittrades de svenska folkrörelsernas antirasism. Den i svensk folkrörelsetradition vedertagna enheten mellan kamp mot vardagsrasism och statsrasism, mellan att söka leva som man lär och samtidigt ändra samhället bröts. Det är nu dags att ena folkrörelserna igen mot statsrasismen. Det behövs mer än någonsin en enande politik mot den rasistiska världsordning som EU, Sverige och många andra länder står för. En rasistisk världsordning som måste bekämpas om vi ska kunna rädda klimatet, stoppa förtryck och militarisering samt driva en ekonomisk politik som ger alla på landet och i staden möjlighet att leva ett gott liv. EU:s rasistiska politik som vägrar släppa patenträttigheterna på Covid19 vaccin trots att till och med USA ser det som nödvändigt visar hur den europeiska imperialismen går över lik idag som igår.
- Benny Andersson
Bidens ekonomiska vänstersväng överraskade många. De flesta hade väntat sig en fortsättning på den nyliberala politik som alla amerikanska presidenter sedan Reagan fört och som inte heller Obama vågade avvika från. Men under 2000-talet har det blivit alltmer tydligt att den politiken utgör en återvändsgränd som försvagar ekonomin och hotar att slita isär samhället. Under Trumps regim och särskilt efter pandemin blev detta uppenbart. Bidens vänstersväng har också en annan bakgrund, nämligen de ökande svårigheterna att mobilisera det amerikanska folket bakom en offensiv, imperialistisk utrikespolitik. För en antiimperialistisk vänster är uppgiften att se med båda ögonen. Det vill säga, att kämpa för progressiva ekonomiska reformer, samtidigt som man utvecklar en opinion mot försöken att utnyttja dem för att mobilisera kring en imperialistisk offensiv. Men det har jag behandlat i ett annat inlägg här på bloggen.
- Peter Sundborg
Kampen mot marknadshyror trappas nu upp. En bred front har bildats för att samla till massprotester mot det första steg mot marknadshyror som regeringen vill ta. Kampanjen Nej till marknadshyra stöds av 80 organisationer. I en artikel i Dagens Arena (2021-06-03) skriver man: ”Tillsammans kommer vi bygga en rörelse som försvarar den fundamentala solidariska och humanistiska principen om allas rätt att bo bra.” Artikeln är undertecknad av representanter från bland annat Feministiskt initiativ, flera av Vänsterpartiets lokalavdelningar, 18 aprilkommittén, Nätverket Rädda Hyresrätterna, Alla ska kunna bo kvar, Ort till Ort, Norra Järva Stadsdelsråd, SSU Skåne, Rättvisepartiet Socialisterna, Kommunistiska Partiet, Ung Vänster, RKU, Vänsterns studentförening och Unga socialister. Undertecknarna vill sätta stopp för marknadshyror och menar att det finns stora möjligheter att se till så att förslaget hamnar i papperskorgen. De enda som gynnas av marknadshyror är fastighetsägarna, som redan gör enorma vinster. Hela artikel finns här: https://www.dagensarena.se/opinion/vi-ska-stoppa-marknadshyror/
- Benny Andersson
”Tack Bernie för allt du gjorde för Joe!” Så jublar Göran Greider i Etc den 16 maj. Där skriver han om hur glad och överraskad han är över att ”USA har fått en president som i sin reformiver leder tankarna till 60-talets progressiva reformagenda...”. Greider tror att förtjänsten ytterst är Bernie Sanders och den vänsterrörelse som bar fram honom. Jag är lika glad som Greider över reformerna. Bidens vänstersväng i den ekonomiska politiken utgör ett kraftigt brott med den hittills rådande nyliberala ortodoxin. Och vänsterns frammarsch har antagligen en del av förtjänsten. Men man gör ett misstag om man blundar för den andra sidan av den nye presidentens politik. Allt som Biden hittills har gjort tyder på att han förbereder en återupptagen imperialistisk offensiv, efter Obamas vinglande och de fyra förlorade åren under Trump. De radikala ekonomiska reformerna är inte bara en eftergift för den inhemska vänstern, de har också som syfte att än en gång mobilisera det krigströtta amerikanska folket bakom en imperialistisk och hegemonisk utrikespolitik.
- Olle Josephson
I dag, den 5 juni, är det Danmarks nationaldag, Grundlovsdagen. I förrgår, den 3 juni, antog det danska Folketinget en lag som ska omöjliggöra asylinvandring. Den flykting som söker asyl i Danmark ska hänvisas till ett mottagandecenter utanför Europa; Rwanda har särskilt nämnts. Beviljas asyl gäller den mottagandecentrets land. Talespersoner för den danska regeringen framhåller att de flyktingpolitiska resurserna ska läggas på bistånd till flyktingar i mottagningsläger eller andra läger utanför Europa.
- Daniel Cederqvist
Nu regnar bomberna åter över världens största utomhusfängelse, Gaza. Samtidigt tvångsvräks de palestinska invånarna i bostadsområdet Sheik Jarrah och de som vill fira Ramadan i Al Aqsa-moskén möts av tårgas och gummikulor. När det började brinna i närheten av moskén började tusentals israeler, som hade samlats för att fira minnet av segern i sexdagarskriget, att jubla vilt och sjunga om att utrota palestinier.
Allt detta handlar om att tvinga palestinierna på knä. I praktiken är Israel är en kolonial apartheidstat, där palestinierna har fördrivits från sina hemorter till fattiga bantustans. Förutom terrorbombningarna finns en mer vardaglig förnedring bestående av rivningar av hus, ständiga kroppsvisiteringar, vägspärrar, bristande tillgång på förnödenheter.
- Hans Isaksson
I dagarna är det 90 år sedan svensk militär i Ådalen med gevär och kulsprutor dödligt besköt ett demonstationståg med 3-4000 obeväpnade medborgare.
I Nationalencyklopedin, vårt sista (?) svenska lexikon kan dagens medborgare läsa om det som gäller för objektiv sanning om de så kallade:
Ӂdalskravallerna.
Sammanstötning 1931 i mellan militär och demonstrerande arbetare. Vid en arbetskonflikt vid Graningekoncernen i Ångermanland tillkallade arbetsgivaren ett sextiotal frivilliga stuveriarbetare för att utföra ekonomiskt viktiga lossnings- och lastningsarbeten. I samband med ett demonstrationståg till det närbelägna Sandviken 13 maj utsattes några av strejkbrytarna för misshandel från kommunistiskt håll och länsstyrelsen rekvirerade polisförstärkning och militär trupp.... .utsattes för stenkastning. Den befälhavande officeren kommenderade då eld mot de framryckande, varvid genom direktskott, vådaskott och rikoschetter fem personer dödades (däribland en ung icke demonstrerande kvinna) och fem sårades. ...
Händelserna väckte en våldsam upphetsning i riksdag och press....
En följd av det inträffade blev upprättandet av en statlig poliskår (Statspolisen).”
- Olle Josephson
Sverigedemokraternas förlag att endast svenska medborgare skulle vara berättigade till vissa bidrag som bostadsbidrag eller barnbidrag har med all rätt fördömts. Kombinerar man det med samma partis förslag att det ska bli svårare att bli svensk medborgare ser man följderna: ett utfattigt, halvt rättslöst, etniskt definierat underproletariat som lever i en skuggtillvaro i misär. Mycket lätta offer för människohandel, rekrytering till kriminella gäng och terroristnätverk (de blir ju de enda att erbjuda någon materiell trygghet). Raka spåret till Apartheidsverige.
Så långt går inte andra partier. Men några steg på den vägen tar de – eller låter sig ledas in på den av starka krafter de inte kan så emot. Jag lägger ihop tre nyheter från de senaste veckorna.
- Gösta Hultén
Den 14 april dödades Sköld Peter Matthis tragiskt nära sitt hem när han blev påkörd av en lastbil. Han blev 83 år.
Vi bör minnas honom främst för hans insats för demonstrationsrätten.
Den 14 juni 1965 skulle bli en vändpunkt i Sveriges moderna historia. Då hade två läkarstudenter, Sköld Peter Matthis och Åsa Hallström, bestämt sig för att dela ut flygblad mot USAs Vietnamkrig.
Så här berättar Åsa Hallström i min bok Svenska hjältar:
-Vi var upprörda över övergreppen i Vietnam och tystnaden i Sverige. Därför hade vi börjat demonstrera vid USAs ambassad. Men polisen respekterade inte vår rätt att demonstrera. De gick väldigt hårt fram och många blev rädda.
- Hans Isaksson och Karin Hedbrant
Sköld Peter Matthis har omkommit i en trafikolycka, 83 år gammal. Han var ordförande för Clarté 1962–64 och är känd som en av grundarna av solidaritetsrörelsen med Vietnam och FNL.
Sköld Peter Matthis rycktes onödigt tidigt bort, om än vid 83 års ålder. Han förkroppsligade och var en av dem som drev fram mycket av uppsvinget och radikaliseringen av den svenska vänstern, och delvis svensk politik över huvud taget, i mitten av sextiotalet. USA:s Vietnamkrig var här liksom i andra länder en utlösande faktor.
- Britta Ring
Nya numret av Clarté (nr 1 2021) är intressant som alltid. Den röda tråden är ämnet ”Kärleken och kapitalet”, om kvinnoförtryckets olika former och den borgerliga familjens roll i det kapitalistiska samhället. En diskussion som är välbekant för oss deltagare i 70-talets vitala kvinnorörelse. Men jag saknar ett begrepp som borde vara självklart att ha med i det här sammanhanget, ordet patriarkat.
Kvinnoförtrycket uppstod inte med kapitalismen. Det är mycket äldre än så. Det är ett förtryck som hänger ihop med uppkomsten av det patriarkalt styrda samhället, som bland andra Friedrich Engels kopplar samman med familjens, privategendomens och statens ursprung (se hans bok med samma namn). Men det är fortfarande ganska outforskat.
- Peter Sundborg
Redan under Occupy-rörelsen 2011 uppstod en flora av affischer som kunde laddas ner från olika hemsidor och användas fritt. Det var hög klass på affischerna och de var uttryck för en sprudlande kreativitet. Affischer har sedan producerats vid en rad strejk- och upprorsrörelsen i USA; som snabbmatsstrejken 2012, lärarstrejkerna 2018, Amazon-strejken och BLM-rörelsen. Idag finns det flera konstnärsgrupper som arbetar för fackföreningar och strejk- och upprorsrörelser. En är Justseeds artistkooperativ med 41 medlemmar verksamma i Kanada, USA och Mexiko. De har sin bas i Pittsburgh. En annan grupp är Art Build Workers som består av sex konstnärer. De framställer inte bara egen konst utan åker också runt och hjälper fackföreningar och massrörelser att utforma sina budskap på banderoller, plakat och affischer. ”Vårt motto är att före en demonstration och före en strejk så måste det skapas masskonst.”
- Erik Haking
Efter visst tissel och tasslande gick tolv av Europas största, och framför allt rikaste, fotbollsklubbar ut med en avsiktsförklaring om att bilda en ”superliga”, som komplement till - men i verkligheten, konkurrent till – de internationella cupspel och nationella fotbollsserier de till deltar i till vardags i England, Spanien och Italien. Den nya ligan skulle vara nästintill stängd för mindre klubbar, och i stället garantera stående medlemskap åt de resursstarkaste för att säkerställa att eventuella sportsliga dalar inte äventyrar ekonomiska, vilket såklart sätter hela idrottens grundprincip om tävlan på lika villkor ur spel även officiellt.
