Kerstin Eldh - 

8 november 2020

I en notis* i det senaste numret av Clarté refereras till Walden Bello som tonar ner CIA:s och USA:s roll i kuppen mot Allende. Det var medelklassen som var motorn i revolten, menar han.

Och visst hade medelklassen en roll. De protesterade högljutt mot bristen på bröd, ris, tvål och annat, som orsakades av det brutala ekonomiska krig mot landet som USA och den chilenska eliten förde. Det betydde bland annat långa köer som var en viktig del i propagandan inför militärkuppen. Allendes motståndare skyllde bristen på regeringens ekonomiska politik.

Stig Söderlind - 

1 november 2020

"Til tross for at det går an å reise svært mange tunge faglige innvendinger mot generell bruk av munnbind, insisterer myndighetene verden over på at de skal brukes. I motsatt fall kan du få straff. I Italia er straffen for ikke å bruke munnbind på gata en bot på 400 euro ved første gangs forseelse. Det er absurd. Munnbindet har blitt både et symbol for den nye fascismen som sniker seg inn over oss og et av dens viktigste verktøy.

Munnbindet er det synlige tegnet på underkastelse og et verktøy for å opprettholde frykten, ødelegge de sosiale relasjonene mellom folk, oppløse det menneskelige kollektivet og gjøre oss til zombier som lyder vær minste ordre fra øvrigheta.

Stiller man spørsmål ved munnbindet, har man begynt å undergrave troverdigheten til de totalitæres maktmisbruk. Derfor reagerer Høie så sterkt."

Så skriver Pål Steigan den 29 oktober 2020 i en artikel i steigan.no som handlar om en konfronation i TV mellan NRK-journalisten Fredrik Solvang och Norges hälsominister Bent Høie. Med anledning av den ökade spridningen av covid-19 har det alltså i Oslo beslutats om obligatoriskt munskydd/ansiktsmask i kollektivtrafik och inomhus på offentliga platser om man inte kan hålla en meters avstånd till andra människor.

Olle Josephson - 

30 oktober 2020

Jan Myrdal avled på Varbergs sjukhus på förmiddagen den 30 oktober. Hans författarskap var ett av de allra viktigaste i svensk litteratur och debatt under 1900-talets andra hälft,  och fick stor betydelse för ett par generationer svensk vänster. Som kanske ingen annan gjorde han tredje världen synlig och företrädde en konsekvent antiimperialistisk hållning, till exempel i böcker som Kulturers korsväg (1960, återutgiven 1966 som Resa i Afghanistan), Rapport från kinesisk by (1963) och Indien väntar (1980). Genomgående i Myrdals författarskap är också kravet på intellektuella att ta sitt ansvar och gå till politisk handling, såsom i Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell (1964). Jag-romanerna Barndom (1982), En annan värld (1984) och Tolv på det trettonde (1989) hör till de stora barndomsskildringarna. Från 1940-tal till 2010-tal medverkade Jan Myrdal då och då i tidskriften Clarté.

Olle Josephson
Clartéredaktör

Benny Andersson - 

30 oktober 2020

Zoltan Tiroler ställer två frågor till mig på Clartés blogg: Måste demokrati inskränkas till att betyda parlamentarism och flerpartisystem? Och är inte det han kallar Kubas deltagardemokrati också en form av folkstyre, ja kanske till och med en högre och bättre form av demokrati än parlamentarism och flerpartisystem? Det sista skriver Zoltan Tiroler inte rakt ut, men det är vad förespråkare av direktdemokrati och deltagardemokrati brukar hävda.

Zoltan Tiroler - 

28 oktober 2020

Jag bläddrar i senaste Clarté. Fastnar direkt för Benny Anderssons notis om Kuba. Jag instämmer i det mesta. Men det som väcker min reaktion är "Det är sant att Kuba inte är någon demokrati." Påståendet återkommer flera gånger. Det slår han fast lika kategoriskt som vilken borgerlig skribent som helst. Ett påstående rakt ut som jag inte förväntat mig läsa i Clarté. Är det så självklart att Kuba skulle vara odemokratiskt? Accepterar vi helt okritiskt det etablerade tolkningsföreträdet? Är det inte just det, att Kuba är en diktatur, som Arena, Jennishe & Co. slår fast gång på gång på gång?

Benny Andersson - 

13 oktober 2020

Tankesmedjan Arena och Erik Jannische från Civil Right´s Defenders har publicerat en rapport om Kuba. Rapporten beskriver hur kapsejsad handel med Venezuela, USA:s blockad och pandemin har skärpt Kubas ekonomiska kris och föreslår att EU:s bistånd ska dras in om inte landet inför ett demokratiskt system där individuella fri- och rättigheter garanteras. Förutom det etiskt diskutabla i en åtgärd som skulle slå hårt mot befolkningen i en akut kris, innehåller rapporten en hårt vinklad beskrivning av Kuba. Batistadiktaturen beskrivs i rosiga termer. Vi får veta att analfabetismen var ”bara” 22 procent och att barnadödligheten inte var så förskräckligt hög. Men vi får inte veta vad som hänt med dessa saker sedan revolutionen 1959. Däremot påstår rapporten att Kubas avancerade och avgiftsfria utbildningssystem och sjukvård är en myt som fabricerats av Kubas regering. Det hela blir lite märkligt, eftersom man också skriver att läkarexporten – som naturligtvis beskrivs som ”slavarbete” - utgör Kubas främsta källa till utländsk valuta. Varifrån kommer dessa mängder av välutbildade kubanska läkare? Och är det så konstigt att de får arbeta några år utomlands för låga löner som tack för den kostnadsfria utbildning de har fått?

Webbredaktionen - 

9 september 2020

De palestinska flyktingarnas rop: “Vi glömmer inte – vi har rättigheter och vi kommer att återvända!”

I åminnelse av massakrerna i Sabra och Shatila kallar Samidoun Göteborg till globala aktioner för palestinska flyktingars rätt till återvändo och för Palestinas befrielse 18-26 september 2020. Dessa aktionsdagar syftar till att försvara palestinska flyktingars rätt att återvända till sina hem i Palestina genom kamp, med enat och folkligt deltagande, i konfrontation med normalisering och alla försök att utplåna den palestinska saken.

Läs mera på Samidoun Göteborgs hemsida!

Peter Sundborg - 

1 augusti 2020

Clarté har startat en debatt om kulturkamp och kulturarv. Vad handlar den om? Olle Josephson skriver i en artikel i tidningen att vänstern måste göra sin egen definition om vad som menas med svenskt kulturarv. Vänstern kan inte överlämna åt Sverigedemokraterna att göra definitionerna. Hans artikel tar upp hur svårfångat kulturarvsbegreppet är och vilka strider som stått om kulturarvet. Magnus Nilsson menar att själva idén om kulturarv är reaktionär. Han är inne på att högern, och kanske också Sverigedemokraterna, redan lagt beslag på begreppet kulturarv och lagt in så mycket innehåll i det att det är lönlöst och slöseri med tid för vänstern att göra någonting åt det. Liknande idéer har Benny Andersson. Han menar att begreppet kulturarv inte kan skiljas från grumliga, reaktionära föreställningar om folksjäl. Vänstern och Wallenberg kan inte ha gemensamma kulturarv, det är en omöjlighet på grund av motsättningarna under kapitalismen.