Clartébloggen

På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.

I Dagens Nyheter, på avdelningen Namn och Nytt, påstås under rubriken Dagens datum 20 april att protesterna i Europa och USA mot osmanska arméns brutala behandling av de bulgariska upprorsmännen 1876 ”gör att Bulgarien två år senare blir självständigt”. En minst sagt förvånande historieskrivning! Ryssland gick i krig 1877-78 mot osmanerna/turkarna som stöd för den bulgariska självständighetsrörelsen! I fredsförhandlingarna efteråt drev Ryssland igenom att Bulgarien blev självständigt! Vilket hyllats i Bulgarien sedan dess.

Sture Källberg

Ovanstående rättelse skickades till Dagens Nyheter, men blev inte publicerad.

Marknadens aktörer satsade stort på att naturkatastrofernas tid numera skulle vara förbi. Från mitten av 1970-talet drev de här i Sverige fram en politik som minskade statens beredskap både när det gäller lager, personal, planering och verksamheter.

Genom skattelättnader som medfört allvarliga försämringar av den verksamhet som fortfarande drivs i det allmännas regi och privatiseringar vilka även dessa ska finansieras genom de minskade skattemedlen har sedan de svenska privatkapitalisternas ägande restaurerats till en omfattning som inte har förekommit sedan före 1:a världskriget. Eller kanske mera relevant; före den Ryska revolutionen.

Foto: Tompa / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)

Idag är första maj, normalt en dag då många av oss går i demonstrationståg. Demonstrationståg fyllda av paroller om jämlikhet och rättvisa. I år blir det på grund av pandemin inte så.

Pandemin har fått kapitalismen att kastas in i en akut kris. Tendenser till nedgång fanns redan innan. Nu är krisen här. Staterna satsar miljarder i stimulanspaket för att rädda företagen, miljarder som nyss inte fanns när vi krävde satsningar på välfärd och miljö. Återigen visar det att den ekonomiska politiken inte är en fråga om naturlagar, utan om politisk vilja och styrkeförhållandena i klasskampen.

Till vänster: John Maynard Keynes (från Wikipedia) Till höger: Kanslihuset i Stockholm  (foto: Arild Vågen, från Wikimedia Commons).

Nu är det samhällsreformatorernas tid. Den ekonomiska krisen har utlöst en formlig explosion av debattinlägg. Precis som under finanskrisen 2008/2009 har den gamle John Maynard Keynes återigen dykt upp. En debattör som förespråkar keynesianismen är Torsten Kjellgren i en artikel i Dagens Arena (2020-04-19). Kjellgren tror att vi befinner oss i ett paradigmskifte där nyliberalismen och idealet om en hårt nedbantad stat överges och där istället jämlikhet och gemensam välfärd på nytt kommer att sättas högt. Den här trosvissheten baserar han på de historiska framgångarna för keynesianismen. Bland annat menar han att keynesianismen spelade en central roll för uppbyggandet av det svenska välfärdssamhället under 1950- och 60-talen.

Foto: Ryan Lawler / Public domain

När väl de kinesiska myndigheterna hade vaknat gick bekämpningen av coronaviruset snabbt. Efter en månad slutade folk praktiskt taget att dö i sjukdomen. Nå, en diktatur kan kanske kosta på sig drastiska metoder, säger kanske den korttänkte. Men i Taiwan, Sydkorea och Japan var man faktiskt ännu effektivare.  Man reagerade snabbare, man kom fort igång med begränsning av smittspridningen och man tog hand om de insjuknade. I Sydkorea dog 229 personer, i Japan 136 och på Taiwan 6 personer[1].

Danska soldater vid gränsen mot Tyskland 9 april 1940. (Foto Wikimedia Commons)

Tidigt på morgonen den 9 april 1940 gick tyska trupper över gränsen till Danmark. Den danska gränsmilitären hade lagt märke till trupprörelser på den tyska sidan under natten. När tyskarna kom öppnade danskarna eld och det uppstod regelrätta strider. Men det dröjde inte länge förrän den danska gränsstyrkan fick order uppifrån att inte göra motstånd. Detta var inledningen till den långa tyska ockupationen av Danmark. Min morbror Karl gick så småningom med i motståndsrörelsen, troligen KOPA eftersom han tillhörde arbetarklassen. Han smugglade vapen och illegala tidningar. I en av sina böcker har min morfar skildrat när Karl höll på att bli tagen av Gestapo. Sent en kväll kom Karl hem och berättade att nästan hela hans motståndsgrupp hade blivit tagna av tyskarna. Inte långt därefter bankade det på dörren. Karl smet ut genom köksingången och försvann. Morfar öppnade och möttes av en grupp Gestapomän som steg in i lägenheten och började undersöka den. Då de inte kunde hitta Karl tog de med sig min andra morbror Paul istället. Därefter lämnade de lägenheten. Karl hade glömt sin jacka som hängde över en köksstol. I jackfickan låg en pistol. Som tur var undersökte tyskarna inte jackan. Paul satt fängslad i Gestapos högkvarter i två veckor. Sedan släppte de honom eftersom inga bevis fanns på att han var motståndsman. I själva verket hade även Paul spridit illegala tidningar, precis som min mamma.

Europa har blivit centrum för coronakrisen. Men EU spelar knappast någon roll i krishanteringen. Krisen visar att de viktigaste politiska, finansiella, juridiska och kulturella resurserna för statligt handlande fortfarande ligger hos nationalstaterna.

Det fanns 149 186 bekräftade coronainfektioner och 8 265 dödsfall i EU när denna artikel avslutades på kvällen den 22 mars [1], och det värsta är ännu framför oss. Det är redan klart att siffrorna kommer att bli mycket högre till slut - också mycket högre än i Kina, som nu verkar ha sjukdomen under kontroll.

Foto: Francis Clarke, Birmingham, United Kingdom (Wikimedia Commons).

Mycket tyder på att de åtgärdspaket regeringen och Riksbanken inledningsvis kom med till stora delar var väl förberedda. Att Riksbanken hostade upp 500 miljarder till bankerna efter några dagars börsfall fick nog många ekonomijournalister att sätta eftermiddagskaffet i vrångstrupen. Men riksbankens åtgärd grundar sig antagligen på erfarenheterna från krisen 2008/2009. Då uppstod nämligen en svår likviditetskris i och med att bankerna inte längre vågade låna ut pengar till varandra. Denna låneverksamhet är själva grunden för banksystemet. De svenska bankerna lånade, och lånar, väldigt mycket på den amerikanska finansmarknaden och när denna inte längre fungerade blev det kris också i Sverige. Det tog ett bra tag under krisen 2008/2009 innan statsmakterna började skjuta till pengar.