1/21 Kärleken och kapitalet

Man kan knappt handla i en butik eller passera ett café idag utan att mötas av kärleksbetygelser: "we love you", "du är fantastisk" eller "kärlek till frukost". Kärlek är ett outtömligt tema i reklam och populärkultur och framställs ofta som både medel och mål för självförverkligande. Desto mindre sägs om det samhälleliga ramverk som allas våra kärleksrelationer utspelar sig inom. Vilka är de yttre faktorer som påverkar handlingsutrymmet när vi väljer partner eller bildar familj idag? I det här numret av Clarté fokuserar vi på de aspekter av kärleken som ligger bortom mötet mellan de älskande tu. Kampen för reproduktiva rättigheter, för allas rätt till ett drägligt boende, mot exploatering av kvinnors arbete i och utanför hemmet står i fokus när vi vänder blicken mot kärlekens villkor i dagens kapitalistiska samhälle.

Bildtext

Frankrike är under attack. Åtminstone enligt de politiker och opinionsbildare som under vintern har hävdat att en "islamvänster" härjar på landets universitet. Rörelsen sägs bestå av akademiker och intellektuella som splittrar den franska republiken genom att ersätta vetenskaplig forskning med postkolonial teori och religiös fanatism. I mitten av februari hävdade forskningsministern att islamvänstern "får vårt samhälle att ruttna". Hon backades upp av utbildningsministern, som tidigare påstått att rörelsen gjort sig "intellektuellt medskyldig till terrorism".

Bildtext

Familjen betraktas återigen som samhällets fundament. Högutbildade kvinnor rättar sig därefter, skaffar fler barn och satsar på kärnfamiljen. Men arbetarklassens kvinnor föder färre barn och dominerar bland ensamstående mödrar. Kärlekens villkor är klasstyrda. Dags att gå tillbaka till Kollontaj!

Bildtext

En officiös feminism vecklar ut sig över samhället. Men kapitalismen undergräver jämlika kärleksförhållanden. När bokslutet kräver sitt är det svårt att freda kärleken, familjelivet och tillvaron utanför lönearbetet.

Bildtext

Kärlek, omvårdnad, social reproduktion - covid-19 har ställt frågorna på sin spets. Enligt vissa skulle pandemin sätta oss alla i samma båt. Tvärtom har den förstärkt befintliga ojämlikheter. Mai Greitz tar hjälp av idéer om social reproduktion för att undersöka hur det går till. Få trodde att det skulle gå så fort, även om många experter med inblick visste att det skulle kunna ha varit här långt tidigare. Vaccinet. Den heliga graal. Det som skulle ge oss livet tillbaka, åtminstone livet som det tedde sig innan en förmodad fladdermus gjorde entré på en matmarknad i staden Wuhan. Resten är numera historia. Covid-19 var inte den första av farsoter som har svept över världen, men sannerligen inte heller den sista. Vi skördar frukterna av avskogning, djurhållning och exploatering av naturen genom ett ökat antal zoonoser och infektionssjukdomar.

Bildtext

Marx och Engels skrev om familjens upplösning. Den frodas 150 år senare. Arbetarkvinnor krävde kondom och pessar. Privatsak, fnyste partiteoretiker. Erik Bohman tecknar den marxistiska familjehistorien.

Bildtext

Dikten ingår i samlingen

Bildtext

Högerkrafter i Europa och USA kampanjar mot aborträtten. Samtidigt firar feministiska rörelser i Latinamerika en segerrik kamp som fått den argentinska kongressen att legalisera abort.

Bildtext

Bli Gigster!" Uppmaningen på Gignations hemsida är den sista i ett långt led som instruerat mig kring hur jag ska göra för att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Jag ska ladda ner appen, jag ska vara beredd på att få förfrågningar om "uppdrag" via sms eller mejl och jag får inte glömma att "lämna en rating" efter utfört uppdrag.

Bildtext

Tiotusentals migrantarbetare utnyttjas hänsynslöst i Sverige. Hur ska fackföreningsrörelsen rensa i träsket? Emil Boss har förslag.

Bildtext

En stabil organisation kräver att man hela tiden tar konflikter.

Bildtext

Varför är svensk äldrevård så dålig? Den har sänt människor i döden under pandemin. Den uppriktiga Coronakommissionen ger tydliga svar; reformprogram kan utläsas. Här följer anamnes, diagnos och recept.

Bildtext

Johan Jönson i äldrevården, Malin Hedin i skolan, Emil Boss på Systembolaget. I 2000-talets arbetarlitteratur är vi långt från den klassiska traditionen. Men Rasmus Landströms Arbetarlitteraturens återkomst frilägger det stora perspektivet: linjerna bakåt, djupdykningarna i dagens klassamhälle. Ett standardverk, menar Beata Agrell.

Bildtext

En sida ur Derf Backderfs serieroman Kent State - fyra döda i Ohio.