Bli Gigster!" Uppmaningen på Gignations hemsida är den sista i ett långt led som instruerat mig kring hur jag ska göra för att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Jag ska ladda ner appen, jag ska vara beredd på att få förfrågningar om "uppdrag" via sms eller mejl och jag får inte glömma att "lämna en rating" efter utfört uppdrag.

Nej, jag ska inte Foodora-cykla ut Pad thai-lådor till hemmasittande medelklass, och jag ska inte heller TippTapp-köra bort medelklassens gamla sängstommar till återvinningscentralen.

Jag har utbildat mig till gymnasielärare, tagit min examen och fått min legitimation. Nu hade jag tänkt kliva ut och jobba som gymnasielärare i den akuta lärarbristens Sverige, där jag fått berättat för mig att tiotusentals lärare saknas i klassrummen. Men det enda som finns att hitta på Platsbanken under vissa veckor är alltså en blålänk till en gigapp.

Jag har ännu inte hängt på mig lärar-gig-ryggsäcken (jag tänker mig en fylld med pennvässare och radergummin i stället för poké bowls och ostburgare) utan hoppas fortfarande på att få vara något så omodernt och tråkigt som en vanlig och riktig lärare, på något så utdaterat som en enda skola.

Men i egenskap av just riktig lärare kan jag slå fast detta: det finns ingen riktig lärarbrist.

118608_01.jpgErik Löfgren är tidigare journalist som har sadlat om till lärare. Han skriver om sport- och utbildningsfrågor på bloggen pirkt.se

I de aktiebolagsdrivna friskolorna försvinner lärarbristen för att hela deras affärsidé är att tjäna pengar på varje grupp med elever i varje klassrum - och det enda sättet att göra det på en storskalig nivå är att skära ner på såväl lärartätheten som lärarbehörigheten. Men även i den kommunala skolan trollas den verkliga lärarbristen bort, i och med att de årliga "effektiviseringskraven" i skolbudgeten inte tillåter skolorna att ens försökaanställa behöriga lärare. De har helt enkelt inte råd med mig eller någon annan som skulle kunna fylla behörighetshålen och täppa till lärarbristen.

Det finns en lärarbrist när det kommer till alla elevers rätt till en god utbildning, men det finns ingen lärarbrist i de underfinansierade kommunernas skolbudgetar och definitivt inte i aktiebolagsjättarnas tilltagna vinstkalkyler. Och det är dessa som räknas.

Som ett led i att vi satt vår svenska skola på en världsunikt riskkapitaldriven svältdiet har vi snart lyckas hänga appknutna ryggsäckar även över medelklassens högskoleutbildade ryggar.

Det här ska förstås inte tolkas som att det värre att någon appcyklar runt med ryggsäcken full av whiteboardpennor än av pizzakartonger. Det är bara en varning om att snart alla kan vara intvingade i denna våta nyliberala sanndröm.

Erik Löfgren är tidigare journalist som har sadlat om till lärare. Han skriver om sport- och utbildningsfrågor på bloggen pirkt.se