Efter tjugo år av krig drog sig de USA-ledda styrkorna ut ur Afghanistan under sommaren 2021. Bara några veckor senare satt talibanerna åter vid makten i Kabul. Operation Enduring Freedom, som insatsen kallades, hade visserligen varit varaktig men knappast resulterat i någon frihet värd namnet för den hårt prövade afghanska befolkningen. Många svenskar har sin bakgrund i Afghanistan, och svenska trupper har deltagit i kriget, en insats vars effekter sammanfattas i en statlig utredning från 2017: "De svenska militära insatserna har inte lyckats bidra till hållbar säkerhet. Insatserna har dock haft en positiv inverkan på Försvarsmaktens utveckling." Militären fick öva sig på att strida tillsammans med USA och Nato.
Bild: Eva Wernlid
I det här numret av Clarté vill vi belysa den svenska närvaron i Afghanistan men också den afghanska närvaron i Sverige. Vi vill ge en bakgrund till utvecklingen i landet bortom de gängse föreställningarna om Afghanistan som ett underutvecklat och passivt offer för stormakternas spel. Afghanistan har också en historia, där politiska kamper präglats av konfliktlinjerna mellan tradition och modernitet, stad och landsbygd, det universella och det partikulära.
Under tiden som vi arbetat med detta nummer har Ryssland invaderat Ukraina, vilket aktualiserat den sovjetiska ockupationen av Afghanistan 1979-89. Det finns kanske inget tydligare exempel än Afghanistan på de långsiktiga skadeverkningarna av att invadera ett land och det omöjliga i att behärska ett land mot befolkningens vilja. Kriget i Ukraina måste få ett snabbt slut. För Afghanistan gäller det nu att omvärlden inte vänder bort blicken, när stormakterna väl dragit sig undan.
