När jurister ska redogöra för arbetsrättens utveckling i Sverige framhåller de gärna den så kallade Legostadgan, ett regelverk som band tjänstefolk till herrar på ett sätt som idag får de flesta liberalt sinnade människor att känna obehag.

"Afviker tjenstehjon ut tjenst förr, än tjenstid ute är, eller det redo för sig gjort, hafve husbonde våld att hemta det åter".

Tjänstefolket fick inte byta arbetsgivare förutom en gång om året och heller inte låta bli att arbeta. Människor tvingades söka anställning hos (och stanna hos) husbönder som utnyttjade sitt maktövertag. Den som vill leva sig in i innebörden av legostadgan i dess slutfas kan lära känna den genom Ivar Lo-Johansson och de tidigare arbetarförfattarna.

Alla kan nog enas om att legostadgan inte hör hemma i ett modernt samhälle. Men hur mycket bättre är egentligen reglerna kring arbetskraftsinvandring? Jag hoppas och tror att framtida jurister indignerat kommer att berätta om våra nuvarande krav kring arbetstillstånd och framhålla deras historiska avskaffande som ett exempel på arbetsrättens framsteg.

Emil Boss är för fattare och orga niserar arbets kraftsinvandrare fackligt. Skriver också i Arbeta ren och Klasse kampen.

En arbetskraftsinvandrare i Sverige måste arbeta. Annars kastas han eller hon (och familjen) ut, oftast tillbaka till något av jordens fattigaste länder. En arbetskraftsinvandrare i Sverige måste lyda sin arbetsgivare, för den som får sparken har nämligen bara tre månader på sig att hitta en ny husbonde, förlåt, arbetsgivare, annars blir det också utvisning. Den som städslats till tjänst med ett arbetstillstånd i Sverige får inte byta arbetsgivare förrän efter ett års tjänstgöring, också detta med hot om utvisning.

En gång i tiden kunde tjänstefolk hamna i fängelse för olydnad. Jag ska påbörja en undersökning. Jag ska fråga ett hundra arbetskraftsinvandrare vad de skulle föredra: Trettio dagars fängelse eller att oplanerat utvisas. Vi får väl se vad de svarar, men hade jag hade tagit hit mina barn från Bangladesh för att lyfta dem ut fattigdom, om de börjat i skolan här och fått vänner här, tja då skulle jag nog hellre välja fängelse. Legostadgan är ökänd idag för att den gav alldeles för mycket makt till husbönderna. Makt korrumperar. Ur det förflutnas dimmor stiger otaliga berättelser om drömmar och pigors förnedring, underkastelse och sorg. Korrumperar makt mindre idag?

Jag har träffat arbetare som jobbat mitt i city på företag med kollektivavtal, som kysst sin arbetsgivares skor. Jag har träffat arbetare som gjort armhävningar inför hela arbetslaget som straff, en armhävning per misstag i arbetet. Jag har träffat arbetare som agerat obetalda privatchaufförer åt chefen, som renoverat chefens villa gratis på helgerna, som serverat på chefens hemmafester. Ha inga illusioner - paternalismen lever och frodas. Nästa gång någon pratar om legostadgan, fråga vilken de menar: Den gamla varianten från 1833 eller regeringen Reinfeldts avreglering av arbetskraftsinvandringen 2008.

Emil Boss: "Jag har träffat arbetare som gjort armhävningar inför hela arbetslaget som straff, en armhävning per misstag."