Hur ska vi förhålla oss till det digitala landskapet av lervälling och låtsasfakta?

Några av världshistoriens största och mäktigaste företag äger våra sociala medier. Denna enorma politiska och ekonomiska makt angår oss alla. Sociala medier har blivit en självklar del av vårt liv och digitala lösningar förbättrar vardagen för många. Men den kod som styr de program vi nyttjar är utformad med vissa mål i åtanke. Din uppmärksamhet riktas mot innehåll som ska få dig så engagerad som möjligt, eftersom det är vi - och vårt beteende - som är själva varan man tjänar pengar på.

I begynnelsen sågs sociala medier som en frälsande teknik. Den arabiska våren representerade den frigörande potentialen. Men tekniken som kunde användas i kamp för frihet och demokrati visade sig passa lika bra i händerna på diktatorer och fascister, och som redskap för repression, övervakning och censur.

Idén om total frihet på nätet är på väg mot en stilla död. En total yttrandefrihet ger sociala kostnader som vi inte är villiga att betala. Men navigationen mellan självreglering, reglering och censur är inte enkel.

Texterna i det här numret tar sig an digitala medier ur olika vinklar. Joel Gordon Hultsjö skriver om teknikjättarnas övervakning och behovet att reglera den. Staffan Dahllöf varnar å sin sida för risken med statlig censur.

Utdrag ur Christian Catomeris senaste bok visar hur snedvridna diskussioner på sociala medier letat sig in i det redaktionella arbetet på våra public serviceföretag.

Clartéistens Filippa VillVaNym skriver om att tvingas presentera sig själv på alla olika plattformar, och vad det gör med jaget.

Författaren Liza AlexandrovaZorina och vänsterpartisten Ali Esbati svarar på frågor om repression respektive rasism på nätet.

119401_01.jpgIllustration: NILS-PETTER EKWALL

Så hur ska vi förhålla oss till detta landskap av lervälling och låtsasfakta?

I en dialog som tar avstamp i Zeynep Tufekcis bok Twitter and Tear Gas blir svaret att vi behöver förstå vad det egentligen är vi slåss om, och mot. Zeynep Tufekci är en av världens ledande tänkare kring sociala rörelser och internet. Hon pekar på hur auktoritära krafter, i brist på kontroll över vad som kan spridas på internet, i stället bryter länken mellan information och kunskap. Det sker genom att sprida alternativa fakta och ifrågasätta avsändare, så att vi översvämmas av olika versioner av sanningar. Det har blivit en kamp om uppmärksamhet, om vad som står ut i det digitala överflöd av text och bild som vi lever i.

ARBETARRÖRELSEN bröt i början av 1900-talet borgerlighetens dominans över det allmänna medvetandet med egna tidningar, tidskrifter och förlag. En alternativ offentlighet växte fram i symbios med de folkliga rörelserna. Publikationerna hade sin bas i starka, självständiga organisationer.

Går det att genomföra en liknande vändning i dag? Hur omvandlar man uppmärksamheten till politisk förändring? Det återstår för oss att ta reda på!

ERIK LINDMAN MATA och MAI GREITZ

Mest läst av skribenten

getswish qr Clarte 500

Du kan bestämma vad ditt bidrag ska gå till genom att skriva "stöd" eller ett ändamål som meddelande i Swish:

 

Om du inte kan eller vill använda Swish, kan du alltid använda vårt plusgiro 251780-3 för bidrag till vår verksamhet.