När public service-tv låter sig styras av trender på nätet går det illa. I Christian Catomeris Människovärdet friläggs invandrarhetsens väg till finrummet. Mai Greitz introducerar.
FORTFARANDE TROR MÅNGA, inklusive journalister, att det som syns i sociala medier speglar den allmänna opinionen. I ett slags kvardröjande naivitet skannar de traditionella medierna av sociala medier för att få uppslag och ledning i arbetet. Problemet är såklart att sociala medier inte är en neutral arena utan en arena där det går att manipulera stämningar och ämnesval. Där affärsmodeller och algoritmer, botar och betalda konton avgör vilket innehåll som får inflytande. Med tillräckligt många konton som uppmärksammar något kan det trenda.
JOURNALISTER BEHÖVER navigera i ett landskap där sociala medier manipuleras av olika aktörer, blir en spelplats för propaganda och där köpta kampanjer kan manipulera opinionen. Snarare än att okritiskt återspegla det som sägs på Facebook, Twitter och Instagram.
Christian Catomeris (född 1956). Journalist och dokumentärfilmsproducent. Foto: JOEL NILSSON/BOKFÖRLAGET POLARIS
Detta är en av poängerna i journalisten Christian Catomeris bok Människovärdet från 2022. Efter att ha arbetat inom public service i över 40 år säger Catomeris upp sig från SVT:s Agenda på hösten 2020. Det var kulmen på en process där han blivit alltmer kritisk till hur programmet skildrar invandring och minoriteter. Trots upprepade försök att argumentera med fakta och statistik, väljer redaktionen ändå att sprida missvisande och svartvita bilder av invandring och invandrare. Droppen blir en debatt om kriminalitet där redaktionen väljer det fiktiva namnet "Hassan" som exempel på en ung person i kriminella kretsar.
I Människovärdet HAR Catomeris sammanställt texter om journalistik, migration och rasism. Nedan följer ett utdrag ur det första kapitlet, som handlar om Catomeris tid på Agenda och det han upplever som en anpassning till rasistiska och främlingsfientliga strömningar, bland annat på sociala medier.
"ETT STÄNDIGT ÅTERKOMMANDE ämne i Agenda är invandringen, och det är sällan eller aldrig invandrarnas egna perspektiv som intresserar, utan den politiska frågeställningen: invandringen som ett problem. Redaktionens instinktiva vilja och självklara impuls att kasta sig över ämnet varje gång en sådan politisk debatt blossar upp (och det är ofta!) får mig att undra varför man är så besatt av frågan.
(...)
De grumliga, godtyckliga premisserna för inslag om invandring återkommer gång på gång. Hösten 2020 har Agenda bokat in en statsministerintervju. Vinkeln man bestämt sig för är invandringen: invandringen som problem. I ledarstick, på Twitter och på andra håll kopplar högerpolitiker ihop ökad invandring med ökad gängbrottslighet. (...)
Foto: ARTUR SZANDROWSKI
Min dåliga relation med Agendas manlige programledare kulminerar i samband med ännu en studiodebatt om, förstås, invandrare och brottslighet. Denna gång är det ett utdraget, tortyrliknande rån av en infödd svensk pojke utfört av ett par förortsungdomar som väckt stor uppmärksamhet i media och under någon vecka fått tonläget kring påstått etniskt präglade »förnedringsrån« att skruvas upp i medierna. Ett ämne som Agenda med den manlige programledaren som engagerad pådrivare hakar på under den braskande rubriken: "Ungdomsrånen ökar kraftigt". (...)
I en hel vecka har media, inklusive SVT Nyheter och Agenda, ägnat stora rubriker åt "förnedringsrånen". Och i sociala medier har hetsen mot invandrare tagit ny fart. Med hjälp av Agenda har en del av denna publik liksom uppenbarligen även redaktionella chefer fått sin världsbild - eller sina "killgissningar" - bekräftade: om rånens etniska karaktär. (...)
"Projektledaren har en tongivande roll på redaktionen, kommer ofta med invändningar som bygger på det han uppfattar som strömningar i tiden som vi inte får missa. Dessa strömningar hämtar han ofta på sociala medier. Nästan alltid handlar det om kritik av Agenda från höger- eller högerextremt håll. Även den kvinnliga ansvariga utgivaren sneglar ängsligt på dessa yttringar i de sociala medierna och påminner oss ständigt om att uppmärksamma dessa perspektiv på politiken. Kanske för att hon blivit uthängd i samma medier när hon bett en programledare att ta avstånd från ett uttalande av SD:s Jimmie Åkesson med hänvisning till SVT:s demokratiparagraf. En paragraf som bland annat säger att programverksamheten ska präglas av principen om alla människors lika värde.
Jag blir förvånad över vilken vikt redaktionen lägger vid dessa åsikter, man ägnar dem nästan större uppmärksamhet än de partipolitiska utspel som förekommer i riksdag och i traditionella medier. Som om man genom att ständigt följa sociala medier tror sig befinna sig i framkant när det gäller att lyssna av de politiska opinionerna i landet. Projektledaren är en man som ger intryck av att flyta ovanpå allting. I hans värld framstår politiken som ett spel: allt kan avfärdas med en ironisk replik, allt går att relativisera. Finns det ett 'å ena sidan' finns det alltid ett 'å andra sidan'. Detta å andra sidan" är inte sällan åsikter hämtade från högerextremismens värld och är sådana som i opartiskhetens namn enligt honom bör beaktas precis som vilka opinioner som helst.
(...)
Människovärdet(2022) Carlsson bokförlag.
Journalistiken har sina sidor. I den ingår ett visst mått av opportunism; att sätta upp ett vått finger för att känna vart vinden blåser. På Agenda och tidigare på Aktuellt upplevde jag att opportunismen gick för långt. Demokratiska värden som till exempel människorätten, den om alla människors lika värde, tenderade att marginaliseras och närmast betraktas som en politiskt belastad fråga. Där fick jag ofta vara med om att minoritetsperspektivet raderades ut när minoriteterna skulle avhandlas i media. När det sker i ett av våra mest inflytelserika program finns det anledning att reagera."
