I den osynliga handens grepp Magnus Göransson
Ett annat Europa Charlotte Wiktorsson
Ris och ros av Wahlroos Malena Rydberg
Dags för ett pensionsuppror Kari Parman
Underbara ting Magnus Göransson
En fransk rättegång Malena Rydberg
Fake News i det förgångna Malena Rydberg
Akademien - ett bokslut Olle Josephson
Marx 2019 25-27 oktober Daniel Hedlund
Sven Lindqvist Daniel Cederqvist
I den osynliga handens grepp
I ett berömt direktiv om folkhälsan skrev Mao Zedong 1965: "Säg ministeriet för folkhälsan att de bara arbetar för femton procent av hela landets befolkning och att dessa femton procent framför allt består av herrskap medan de breda bondemassorna inte får någon medicinsk behandling. För det första har de inga läkare, för det andra har de ingen medicin."
Vem hade kunnat ana den profetiska kraften, eller ens att det egentligen handlade om Sverige? För utanför storstäderna är läkare numera allt sällsyntare fåglar, om de inte dyker upp som flyttfåglar, så kallade hyrläkare. Och efter det att den offentliga apoteksverksamheten avvecklades 2009 börjar medicinerna också att bli allt mer sällsynta. Över 360 mediciner är i dagsläget restnoterade. Det betyder att läkemedel som förskrivits på recept inte finns tillgängliga på recept när patienten ska hämta ut dem. Det drabbar redan tiotusentals medborgare, som behöver olika antibiotika, antidepressiva, blodtryckssänkande eller smärtstillande preparat. Som den krasslige Clarté-läsaren säkert redan vet, betyder det att ett preparat inte längre är tillgängligt inom rimligt avstånd. Det kan finnas i grannkommunen eller ännu längre bort.
Bild: Robert Nyberg.
Till det kommer signaler om att sjukhuskliniker allt oftare drabbas av tillfällig brist på läkemedel. Det beror inte på att det brunnit någonstans. De stora läkemedelsföretagen rapporterar att import och försäljning rullar på som vanligt.
Allt tyder på att den osynliga handen är sällsynt illa skickad att dela ut medicin till behövande.
Magnus Göransson
Magnus Göransson
Ett annat Europa
Låt mig få vara lite konspiratorisk så här efter EU-valet! Hur många gick och röstade för att bevara freden i Europa? Rätt många tror jag. Vi har ju ständigt fått höra att EU bildades som ett fredsprojekt: aldrig mera krig! (Att EU ständigt bringar död och elände, i Afghanistan, Libyen, Jemen, Irak, Syrien etc. hör inte hit.)
Men hur var det nu? Europarådet - något helt annat än EU-organet Europeiska Rådet! - bildades redan 1949 just för att förhindra nya krig på den europeiska kontinenten. Siktet var inställt på att få med alla europeiska stater och i dag är man 49 medlemsstater, samtliga europeiska stater. Huvuduppgiften är att slå vakt om de mänskliga rättigheterna, och man vilar på Europakonventionen för desamma.
Men hallå, Kol- och stålunionen då? Just det, den bildades två år senare. Kan det tänkas att det blev för besvärligt för storkapitalet med mänskliga rättigheter och en all-europeisk union? Kallt krig, Nato och Marshallplan passade liksom inte in där. Sen vet vi hur det gick, och i dag är vi inkorporerade i ett EU där det diskreta storkapitalets lagar styr.
Är det därför alla EUs organ till sammanblandning har liknande namn som Europarådets?
Vilka vet att Europadomstolen, som vilar på Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, inte är en del av EU-maskineriet? Nä, inte så många kanske och det är väl därför EU-domstolen har ett liknande namn. Liksom EU-parlamentet, EUs ministerråd etc., alla kolossens delar. Europarådet har sitt säte i Strasbourg - är det därför EU-parlamentet till varje pris ska dit varannan sejour?
Konspirationsteori? Googla Europeiska Unionen respektive Europarådet och döm själv.
Europeiska rådets parlament arbetar framför allt med mänskliga rättigheter. Medlemmarna är riksdagsmän från medlemsstaterna. En av dessa, svenska Eva-Lena Jansson (S), har på parlamentets uppdrag gjort en utmärkt rapport om situationen i Gaza. Men det visste vi inte.
Charlotte Wiktorsson
Ris och ros av Wahlroos
Den finländske affärsmannen Björn Wahlroos, mest känd för flytten av Nordeas huvudkontor till Finland, anser att det var en stor miss av Finland att införa euron 1999.
"Det har kostat Finland enorma mängder pengar att vi sitter fast i en tysk valuta med en finländsk arbetsmarknad." Han tror att Sverige jämfört med Finland kommer att kunna dra nytta av betydligt större investeringar än Finland tack vare den svaga valutakursen. Naturligtvis är i Wahlroos värld "finsk fackföreningsrörelse omöjlig" och "arbetsmarknaden fullständigt dysfunktionell".
Wahlroos drev alltså på flytten av Nordeas huvudkontor till Finland men själv är han skriven i Sverige. Han vill nämligen slippa förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt. "Alla skatter är alltid för höga." Så talar en sann kapitalist.
Malena Rydberg
Dags för ett pensionsuppror
Ett samhälle som inte tar hand om sina gamla som lagt grunden och bidragit till att bygga upp välfärden är ett samhälle i sönderfall.
Det är många som känner sig kallade när bensinskatt diskuteras, men är inte det där med bensinpriset en struntfråga för de flesta av oss? Det finns ju många betydligt viktigare frågor som berör oss alla. Ta till exempel pensionssystemet.
Bild: Robert Nyberg.
Det är definitivt något fel med pensionssystemet. Oberoende om man varit arbetslös, studerat, arbetat, varit sjuk eller varit hemma med barn så borde vi, i ett av världens rikaste länder, Sverige, kunna betala anständiga pensioner till landets invånare.
Genomsnittligt körs det 1 200-1 300 mil per bil och år i Sverige. Låt oss säga 1 300 mil. Om vi utgår ifrån att bilen drar 0,7 per mil och att bensinskatten höjs 1 krona per liter, så skulle kostnadsökningen i genomsnitt bli 1300x0,7/12 = 76 kronor per bil och månad i genomsnitt.
Hur mycket bil vi kör kan vi påverka i en stor utsträckning själva, men de flesta av oss blir pensionärer förr eller senare. De som är födda på 1950-talet beräknas få drygt 66 procent av sin slutlön i pension. Samma grupp född på 1980-talet kan i stället förvänta sig att få 55 procent om de går i pension vid 65 års ålder. Fast många med tunga och monotona yrken går i pension mycket tidigare och får då en ännu lägre pension.
Bensinupproret 1.0 och 2.0 i all ära, men vore det inte bättre med anständiga pensioner så att även pensionärerna har råd att köpa bensin? Dags för ett pensionsuppror nu.
Kari Parman
Klimatmanifest
EU-parlamentets vänster, gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, publicerade ett klimatmanifest i 34 punkter i slutet av april. Det är viktig läsning om man vill sätta sig in i en vänsterreformistisk klimatpolitik med relativt bred uppslutning i dag. Orden socialism eller ekosocialism nämns inte, men manifestförfattama kräver "strukturella hållbarhetsreformer som påverkar hela samhället". Det är utsiktslöst, menar man, att eftersträva en "grönare kapitalism" och avvisar en liberal politik som lägger över ansvaret på enskilda aktörer. Exempelvis vill man omedelbart stoppa handeln med utsläppsrätter och kräver snabb övergång till hållbart jordbruk och fiske med tonvikt på lokal självförsörjning.
Olle Josephson
Underbara ting
Tre ting äro mig för underbara,
ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:
örnens väg under himmelen,
ormens väg över klippan,
skeppets väg mitt i havet
och en borgerlig riksdagsmans väg till nattlig vila.
"Ingen ska leva på bidrag", ekar riksdagens borgerliga ledamöter. Ändå höjs RUT-bidragen. Och ändå avslöjas under våren åtta borgerliga riksdagsmän med att ha skrivit sig utanför Stockholm trots att de haft familj eller egen bostad i stan, för att maximera sina egna bidragsuttag från det offentliga. Det är minsann skillnad på skit och pannkaka.
Magnus Göransson
En fransk rättegång
Mellan 2008 och 2009 skulle France Telecom, i dag namnbytt till Orange, göra sig av med 22 000 anställda, flytta om 10 000 internt samt göra 6 000 nyförvärv. Det franska statliga företaget hade privatiserats några år tidigare och kravet på lönsamhet hade ökat.
Omstruktureringen och nedskärningarna ledde till att 35 anställda begick självmord. Facket gick till domstol. Enligt åklagaren drev företaget och den dåvarande chefen, Didier Lombard, en strategi som gick ut på att anställda skulle känna sig så olyckliga på jobbet att de sa upp sig. Lombard har medgett att han sagt saker som att "självmord har blivit en modefluga i företaget". 2006 gjorde han sig ökänd för kommentaren "jag ska få folk att lämna företaget på ena eller andra sättet, antingen genom fönstret eller genom dörren". Lombard tvingades avgå 2010.
Enligt åtalet försökte alltså företagsledningen destabilisera de anställda och skapa ett outhärdligt arbetsklimat. Lombard med flera har ställts inför skranket.
Fallet anses unikt av två skäl: det är första gången som ett väletablerat franskt börsföretag ställs inför rätta för moraliska trakasserier och för att det anses ha varit "institutionella trakasserier", och aldrig tidigare har ett åtal gällt ett företag som använt som strategi ett slags socialt våld organiserat från högsta ledningen.
Rättegången följs noga av den fackliga rörelsen i en tid då allt hårdare press på arbetsplatserna leder till ökad stress och utbrändhet.
Malena Rydberg
Fake News i det förgångna
En artikel i Le Monde diplomatiques aprilnummer påminner oss om att fake news inte är ett nytt fenomen.
I mars 1999 började tretton medlemmar av Nato bomba Jugoslavien. Kriget varade i 78 dagar. I västmedier spreds rykten om att serberna begick folkmord; de "spelade fotboll med avhuggna huvuden ... drog ut foster ur dödade gravida kvinnor och grillade dem". En av de värre fake news-spridarna var dåvarande tyske socialdemokratiske försvarsministern Rudolf Scharping: serberna "har dödat mellan 100Â 000 och 500Â 000 människor", ett uttalande som spreds i internationell press.
De största desinformatörerna i Jugoslavienkriget var Nato, västvärldens regeringar och västmedier. En annan aktiv desinformatör var Tysklands gröne utrikesminister Joschka Fischer, en gång militant vänsteraktivist: "Belgradregeringen bedriver etnisk rensning i Kosovo ..."
En del fake news under detta krig kom från den bulgariska säkerhetstjänsten. Bulgarien var ett land som ville ansluta sig till Nato.
Jugoslavienkriget var det första öppna kriget i Europa efter det andra världskriget. Mönstret från detta krig upprepades i USAs invasion av Irak 2003. 2008 proklamerade Kosovo sin självständighet och därmed bröts internationell rätts förbud mot att ändra gränser med våld. I dag hyser Kosovo en stor amerikansk militärbas.
Väst anklagar ständigt Ryssland för annekteringen av Krim, vilket var ett brott mot internationell rätt, men döljer omsorgsfullt sina egna brott mot samma rätt.
Malena Rydberg
Akademien - ett bokslut
Svenska Akademien tycks ha tagit sig ur sin kris. Horace Engdahls och Katarina Frostensons försvarsskrifter räckte inte för att tutta eld på brasan igen. Dags alltså att summera.
Facit är ganska gott. För det första har Svenska Akademien förlorat rejält i status. Borta är stjärnkulten, odödligheten, omgivningens kryperi. Kvar är en grupp experter på svenska språket och på litteratur som ägnar sig klassikerutgivning, ordboksföretag, datoriserade litteraturbanker och stipendier till yngre författare. Vettiga uppgifter, samtidigt som inflytandet över svenskt kulturliv och svensk litteratur har reducerats ordentligt. Utmärkt!
För det andra har makten minskat betydligt för den litteratursyn som Göran Greider beskrivit som "Akademien på toppen, [författarskolan] Biskops-Arnö snett ner till vänster och DN:s kultursida snett ner till höger" (Svenska Dagbladet 29 april 2018). Den kan också, mycket grovt, karaktäriseras som postmodernism och socialkonstruktivism i olika tappningar. Katarina Frostenson, Horace Engdahl, Sara Stridsberg, Lotta Lotass, Sara Danius (den sistnämnda med en marxistiskt anstruken variant, Fredric Jameson!) är sinsemellan olika - och håller i flera fall hög klass - men likväl hör de till samma gruppering. De nyinvalda är en mycket mer heterogen skara, såsom Ellen Mattsson med psykologiska romaner från Bohuslän, poeten Jill Mossaid, melodramförfattaren Anne Swärd, upplysningsfilosofen Åsa Wikforss, eller sekreteraren, Mats Malm, med gedigna kunskaper om götiskt arv och 1600-talslitteraturen. Också det lovar ett friare litteraturklimat och en försvagad Akademidominans.
Tack #metoo!
Olle Josephson
Semestertips
Den sextonde augusti 1869 utbröt en strejk vid Persbergs gruvfält i västra Bergslagen. Det var lågkonjunktur, och gruvbolaget försökte tvinga på arbetarna nya anställningskontrakt med försämrad anställningstrygghet, lägre löner och slopade förmåner. 400 gruvarbetare klättrade upp ur gruvorna, vägrade stiga ner, lade undan sina verktyg. I nio dagar var det bara pumparna som arbetade.
I Filipstad, Värmland, uppmärksammas strejkens 150-årsjubileum med en stor sommarutställning på Muséet Kvarnen. Linnea Garli och Jan Kruse har samlat fotografier, föremål och texter om livet i och kring gruvan från 1700-talet till våra dagar. Utställningen pågår till den 25 augusti, och är väl värd ett besök för den som vill veta mer om gruvarbete och den tidigaste svenska arbetarrörelsen.
Erik Bohman
Marx 2019 25-27 oktober
Skriv gärna in 25-27 oktober i almanackan! Då äger konferensen Marx 2019 rum på ABF-huset i Stockholm. Huvudtema är Klimathotet och kapitalismens död. Det blir den tredje konferensen av sitt slag efter de tidigare Marx 2013 och Marx 2016.
Clarté, som är en av arrangörerna, har särskilt bjudit in tre talare: Costas Lapavitsas, Kajsa Ekis Ekman och Lars Ekdahl. Costas Lapavitsas, som intervjuades i Clarté 4/2018, är professor i nationalekonomi i London, specialist på moderna finansmarknadssystem, EU-kritiker och har djupa erfarenheter av den grekiska skuldkrisen. Journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman har också skrivit om Greklandskrisen, men minst lika mycket om frågor om surrogatmödraskap och prostitution, den politiska utvecklingen i Venezuela och klimatfrågan. Historieprofessorn Lars Ekdahl har forskat om arbetarhistoria, fackföreningsrörelsens utveckling, Rehn-Meidner-modellen, löntagarfonder och klimaträttvisa.
Daniel Hedlund
Sven Lindqvist
Sven Lindqvist har avlidit 87 år gammal. Därmed sattes punkt för ett stort och betydelsefullt svenskt författarskap. Tillsammans med Jan Myrdal var han en av de som på allvar förde in frågor om tredje världen och imperialism i svensk debatt, i Lindqvists fall från ett radikalt socialdemokratiskt perspektiv. När många av hans generationskamrater vände kappan efter vinden fortsatte han att kritiskt granska västerländsk imperialism och rasism. Böckerna Utrota varenda jävel och Nu dog du kom att översättas till flera språk och få klassikerstatus, samt bli utskällda av Per Ahlmark. Det får betraktas som ett gott dagsverke av en radikal intellektuell.
Daniel Cederqvist
