En valförättares dag och andra berättelser
Ett hav i mäktig rörelse om de semitiska språken
Transformations of trade unionism
En valförättares dag och andra berättelser
Italo Calvino
Översättning: Johanna Hedenberg, Karin Alin
Natur och Kultur. 2019
ITALO CALVINO (1923-1985) intog under sin levnad en central plats bland efterkrigstidens europeiska författare och intellektuella. I dag tillhör hans litterära gärning världslitteraturen. Som ett mästerverk brukar den experimentella metaromanen Om en vinternatt en resande ofta nämnas, men de fantasieggande, allegoriskt laddade romanerna i hans övriga produktion, som Klätterbaronen, Den tudelade viskonten, Den obefintlige riddaren och Kosmokomik, är nog så viktiga verk.
En valförrättares dag har tidigare översatts och getts ut på svenska. I den volym som Natur & Kultur nu utgivit tillkommer tre av hans mindre kända berättelser som tidigare inte funnits i svensk översättning.
Samtliga av volymens fyra berättelser är skrivna i en mer realistisk stil än författarens mer kända verk. Samtidigt vilar det likväl något tydligt Calvinoeskt över dem. Det är något med hur de frimodigt bjuder in till en tolkning som aldrig riktigt kan fångas in, och den stilistiska skickligheten som bjuds på lever kvar länge efter läsning och retar fantasin.
Även om de tre övriga berättelserna inte enbart bör ses som kuriosa i Calvinos litterära produktion vilar den litterära tyngdpunkten ändå på En valförrättares dag. I ett Italien i efterkrigstid får vi i följa Armegio Ormea, valförrättare och inskriven i det italienska kommunistpartiet, under en dags valarbete inför det italienska valet. Berättelsen är en lågmäld men inte desto mindre farsartad skildring av småborgerlig falskhet och korruption i ett samhälle där man alltid kan köpslå med välfärd och demokrati. Solidariteten med de över allt förfördelade i det av fascismen härjade Italien lyser starkt igenom i hela texten.
Recensent: Tommy Gunnarsson
Ett hav i mäktig rörelse om de semitiska språken
Ola Wikander
Norstedts. 2019
"I Sverige talar vi svenska", sa Kristersson. Det var ju en halvsanning, milt talat. Folk i ledande positioner - forskare, näringslivstoppar, it-specialister - talar engelska; ibland kan de inte svenska. Vanligt folk talar svenska, men också finska, arabiska, serbokroatiska, persiska eller något annat av cirka 200 svenska språk.
Man kan inte begära av ledande politiker att de ska kunna alla språken, men man kan begära, av dem liksom av andra, elementär språklig allmänbildning om vad som i dag är ett svenskt kulturarv. Wikanders bok är utmärkt för ändamålet. Här kan man läsa exempelvis att arabiska, arameiska och hebreiska alla hör till den centralsemitiska språkgruppen, medan tigrinja och amhariska hör till den sydsemitiska. Man får snabbkurser om de semitiska språkens ljudlära och grammatik, till exempel trekonsonantrötterna som är basen för så mycket ordbildning. Och farmför allt ger boken med sin tyngdpunkt på fornspråk en inblick i de språk- och litteraturvärldar som är grunden för judendom, kristendom och islam. Rekommenderas inte bara till Kristersson!
Recensent: Olle Josephson
Push
EN DOKUMENTÄRFILM
Manus och regi: Fredrik Gertten
2019
DOKUMENTÄRFILMEN Push tar oss med på en ruggig resa runt jordklotet: Toronto, Valparaiso, London, Uppsala, Berlin, Milano, Barcelona, Seoul - städer som härjas av det glupska finanskapital som nu äter sig in på bostadsmarknaden. En FN-rapportör från Kanada är den som för dokumentären framåt, hon intervjuar, funderar, förfasar sig över vad som händer med människors boende. En bostad är enligt artikel 25 i FN:s deklaration en social rättighet. Finanskapitalet köper upp hela bostadsområden, renoverar och höjer hyrorna. En hyresgäst i Harlem uppger att den höjda hyran kommer att sluka 90 procent av hans inkomst!
Vilka ska bo i städerna? Var ska människor ta vägen när de inte kan betala den nya hyran? Frågorna ställs genom hela filmen. Riskkapitalister köper inte upp bostäder för att tillfredsställa människors boendebehov. Bostäder har blivit en finansiell produkt och en finansiell säkerhet. Huskomplex i London har tömts på boende, gatorna ligger tysta, butikerna har slagit igen. Ett höghus i Grenfell, nära det chica Notting Hill, kläddes med ett billigt lättantändligt fasadmaterial - den "kreativa klassen" i Notting Hill vill inte titta på fula byggnader - och där dog 72 människor i en stor brand. Fortfarande saknar 225 överlevare bostad.
Dokumentären pekar särskilt ut riskkapitalbolaget Blackstone, ett bolag i vilket många av världens pensionsfonder placerar stora summor. En löntagares pension kan alltså vara placerad i Blackstone som lyxrenoverar bostadsområden så att vanliga löntagare inte kan bo kvar.
I Milano intervjuas författaren Roberto Saviano som förklarar hur legal och illegal kapitalism möts i skatteparadisen där fastigheter ingår i ett sinnrikt system för att tvätta svarta pengar vita.
Det finns ett begynnande motstånd: filmen visar hur hyresgäster i Toronto börjar en hyresstrejk mot oskäliga hyreshöjningar och hur borgmästare från Berlin, New York och Barcelona träffas för att diskutera strategier mot riskkapitalisternas bostadsköp. Ett kommunalråd i Uppsala, där riskkapitalister köpt ett helt bostadsområde, intervjuas. FN-rapportören undrar vart den berömda sociala bostadspolitiken i Sverige tagit vägen.
Kommunalrådet mumlar uppgivet. En berättigad fråga och en dagsaktuell bild av Sverige.
Recensent: Malena Rydberg
W
Steve Sem-Sandberg
Bonniers. 2019
NÄR GEORGE BUCHNER dog år 1837 blott 23 år fyllda var hans teaterstycke Woyzeck ofullbordat. Verket skulle dock sent omsider från och med uruppförandet 1913 på Residenztheather i Munchen komma att bli hans mest berömda. Pjäsen, fragmentartad i sin originaltext, om perukmakaren och kvinnomördaren Woyzeck från Leipzig, har fått otaliga tolkningar inte bara genom teateruppsättningar utan också konstutställningar, filmer, musikstycken och skönlitterära verk. Internationellt mest berömd är Werner Herzogs filmatisering från 1979.
I sin senaste roman Wsållar sig Steve Sem-Sandberg till traditionen av Woyzeck-skildrare - och uttolkare. Man kan förstå den möjliga lockelsen. Det vilar nämligen något djupt allmänmänskligt och civilisationskritiskt över historien om Woyzeck.
Woyzeck är trasproletären, den lilla människan, som för att undslippa fattigdomens yttre och inre påfrestningar tar värvning i armén där hans lojalitet, plikttrogenhet, moral och goda vilja utnyttjas godtyckligt, amoraliskt och perverst av institutioner och överordnade. I det samhälle Woyzeck lever i är individuellt människovärde underordnat pengar och status. Moralen är i mångt och mycket bara social fernissa, och har ingen riktig egentlig bäring, knappt ens privat mellanmänskligt, och civilisationen är en tunn kuliss bakom vilken barbariet hela tiden lurar. Woyzeck drivs till slut själv över en moralisk gräns där han besatt av svartsjuka mördar sin älskade Christiane.
Sem-Sandberg leder i W på ett sinnrikt berättat sätt läsaren in i det utsatta människoöde som är Woyzecks. Romanen lyckas med att ge detta öde en både oroande och vackert allmänmänsklig resonansbotten som ligger troget och intimt nära Büchners egen andemening med pjäsen Woyzeck. Samtidigt gör inte Sem-Sandberg avkall på den egna friheten att både konstnärligt och biografiskt gestalta Woyzecks historia, vilken baseras på en verklig händelse.
En ny roman av Sem-Sandberg är vid det här laget en stor litterär händelse. I W, precis som i hans andra senaste romaner, krävs ganska mycket koncentration av läsaren att ta sig an den till synes närmast formlösa prosan. Den som låter sig sugas in i och dras med av de fordrande textmassorna blir dock väl belönad med en gripande läsupplevelse.
Recensent: Tommy Gunnarsson
Red star over the third world
Vijay Prashad
Pluto press. 2019.
VIJAY PRASHAD som tidigare skrivit böcker som När bojorna brast, historien om tredje världens segrar och nederlag (2008) och The poorer nations, a possible history of the Third world (2012), redogör i denna bok för hur den ryska oktoberrevolutionen 1917 tände ett hopp om en bättre värld för de förtryckta långt utanför Sovjetunionens gränser. För om arbetare, bönder och krigströtta soldater från fattiga hem kunde störta världens största autokrati, det ryska tsarväldet - varför skulle inte det vara möjligt att åstadkomma även på andra håll och vara ett exempel värt att följa? Författarens avsikt är att beskriva en revolutions förmåga att inspirera ideologiskt likasinnade i alla länder att förena sig. Att läsa Prashads verk är understundom som att läsa ett dussin fristående essäer, om än med Oktoberrevolutionen som den röda tråden. Kapitlet "The ungs of Russia" handlar exempelvis huvudsakligen om hur en lyckad revolution inte bara omstöper samhället utan även dess kultur.
Recensent: Hans Larsson
Transformations of trade unionism
Comparative and transnational perspectives on workers organizing in Europe and the United States, eighteenth to twentyfirst centuries
Ad Knotter
Amsterdam University Press, 2019, 310 s.
UNDER 1900-talet växte den fackliga rörelsen fram som en effektiv kollektiv rörelse och formerade sig på ett globalt plan. Detta som ett svar på och en reaktion mot att allt fler arbetare sögs in i det kapitalistiska exploateringssystemet. I ett antal historiska fallstudier visar författaren på olika fackliga och kollektiva strategier för att skapa, kämpa för och försvara arbetarklassens rättigheter och skapa bättre livsvillkor. Fallstudierna utgår från holländska exempel men kopplas samman med ett större internationellt perspektiv. Författaren betonar att denna utveckling inte går att kopiera, men att det går att dra lärdomar av den.
Recensent: Hans Larsson
