2/20 Kulturkampen

Tema: Kulturkampen

Här följer fem artiklar från frontavsnitt i kulturkampen.
Rasmus Landström överblickar svensk arbetarlitteratur i dag. Den skiljer sig från 1900-talets, men har kanske en starkare ställning än någonsin.
Karin Hedbrant beskriver hur investeringsobjektet "samtidskonst" dominerar en konstvärld där den folkrörelsebaserade bildkonsten trängts undan.
Olle Josephson skriver om Sverigedemokraternas kulturpolitik. Vänstern måste ta striden om det svenska kulturarvet.
Magnus Nilsson har motsatt ståndpunkt. Begreppet svenskt kulturarv är lika vilseledande som begreppet mångkultur.
Joel Gordon Hultsjö granskar statlig kulturpolitik från 1974 till i dag: från antikommersialism till entreprenörskap.

Bildtext

På S:t Knuts vårdhem i Vellinge som drivs av Vardaga (före detta Carema, vinst 154 miljoner förra kvartalet) har kommunen begärt att alla större måltider ska fotograferas, eftersom de gamla ofta fått gå hungriga. Två burkar Findus köttsoppa skulle räcka till en avdelning på nio personer. "De gamla fick inte ens varsin slev soppa", berättade en anställd för Sydsvenskan den 6 april.

Bildtext

Kulturkampen står i historieböckerna för något mycket speciellt: Bismarcks kamp mot katolska kyrkan i 1870-talets Tyskland. Men kulturkampen är evig. Viktigast är det ständiga arbetet att utveckla litteratur, musik, bildkonst, teater, film och mycket annat så att arbetarklass och folk kan växa i styrka, kunskap och mod. Hur lyckas det i dag?

Bildtext

Svensk arbetarlitteratur har fått en formidabel renässans på 2010-talet. Men det är ingen 30-talsrepris. Kvinnoyrkenas dominans i arbetarklassen, prekariat och arbetarkollektivets fragmentering ger nya förutsättningar. Och det är en arbetslitteratur. Det skriver Rasmus Landström i en överblick över den samtidslitteratur där arbetarklassen är synligare än någonsin.

Bildtext

Att bli en del av "samtidskonsten" kan göra en konstnär till mångmiljonär. Folkrörelsernas konstmarknad trängs undan. De finansiella spekulationerna tar över.

Bildtext

Punkt nummer ett i Sverigedemokraternas kulturpolitiska program är att Bevara det svenska kulturarvet. Vad menar dom? Inte det vi bör mena med kulturarvet. Här väntar hegemonistrider vänstern inte kan dra sig undan.

Bildtext

Kulturarvsidén är reaktionär, oavsett om den förs fram av högernationalister eller vänsterakademiker som svärmar för mångkultur. Magnus Nilsson har invändningar mot Olle Josephsons artikel. Kan vi inte skita i debatten om svenskt kulturarv?" frågar sig Olle Josephson i sin artikel i detta nummer av Clarté. Nej, svarar han, vi får inte tillåta att Sverigedemokraterna blir "ensamma spelare på kulturarvsplanen", eftersom kulturarvet är ett verktyg för att bygga politisk hegemoni.

Bildtext

Också ett kulturarv kan sälja, särskilt om det står på Unescos världarvslista. Ekonomisk tillväxt, decentralisering och NPM bär upp svensk kulturpolitik i dag. Joel Hultsjö guidar genom den statliga kulturpolitiken från 1974 års antikommersialism, över kulturarvsrenässans 1996 till entreprenörandan 2009.

Bildtext

En väktare släpper in oss en och en. Kön är ganska lång. Några trampar. De flesta lutar sig tålmodigt mot kundvagnsräcket. Min tur. En varm röst i högtalarna repeterar Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Handla utan sällskap, handla åt anhöriga i riskgrupp, håll avståndet.

Bildtext

Coronapandemin skärper klassmotsättningarna. Regeringar pumpar in hundratals miljarder i banker och storföretag. Samtidigt växer motståndet. Clarté ger två exempel: en våg av strejker i USA och kamp mot höga hyror i flera länder.

Bildtext

Covid-19 utlöser en kris som redan var på väg. Det gäller även bostadsfrågan. Hyresstrejker sprider sig nu världen över. Kommer de också till Sverige som svar på utförsäljningar, renovräkningar och marknadshyror?

Bildtext

Många kulturarbetare i tredje världen inspirerades av sovjetiska förebilder efter andra världskriget. Luka Lei Zhang, litteraturdoktorand från Kina, har läst en ny antologi för Clartés räkning.

Bildtext

Det suddas och stuvas om i tidslinjen över det demokratiska genombrottet i Sverige. Henrik Skrak granskar en antologi utgiven under riksdagens överinseende. Hur hanteras de revolutionära stämningarna och kvinnornas roll?

Bildtext

Sharif, Singapore, April 2020