Coronapandemin skärper klassmotsättningarna. Regeringar pumpar in hundratals miljarder i banker och storföretag. Samtidigt växer motståndet. Clarté ger två exempel: en våg av strejker i USA och kamp mot höga hyror i flera länder.

Innan fångarna i New York började gräva massgravar för pandemins offer, innan George Floyd mördades av poliser och långt innan gatorna i USAs större städer fylldes av stora demonstrationer och upplopp, så hände något du antagligen inte läste i någon tidning eller såg om på tv. Det blev inte några twitterstormar, och kändisar skrev inte om det på Instagram.

Det var något lika smittsamt som covid-19 och spred sig genom USA i en omfattning som man inte sett på kanske hundra år. Det gick en strejkvåg genom USA som radikalt kan förändra livsvillkoren för arbetare i USA längre fram.

11309_01.jpg

Hur startade en pandemi en historiskt stor strejkvåg i USA år 2020 med över 200 vilda strejker (om man slutar räkna i mars) - i en tid med låg organisationsgrad och extremt antifacklig arbetsmarknad med över 60 miljoner som blivit arbetslösa på bara några veckor?

För att förstå det måste man se på vad som hände på de amerikanska arbetsplatserna långt innan pandemins dödsoffer blev fler än 100 000 i USA. En annan siffra som säger något om vad som var på gång är att 485 200 arbetare deltog i fackliga stridsåtgärder som stoppade produktionen under året 2018. Det är det högsta siffran sedan 1986. Även om de stora lärarstrejkerna det året stod för en stor del av antal strejkande så beskriver det något viktigt.

Lagstiftningen för att bilda en lokal fackförening, att vara facklig medlem eller att strejka har inte förändrats till arbetares fördel sedan 1986. Utan att gå in på detaljer kan man säga att det är tvärt om. Antalet fackföreningsanslutna i USA har sjunkit i den privata sektorn sedan en lång tid tillbaka och den fortsätter att sjunka. 2018 var den sju procent.

De fackliga organisationerna växte inte i USA, men den fackliga gräsrotsorganiseringen verkar ha gjort det. De stora traditionella arbetsplatserna, som varit den amerikanska fackföreningsrörelsens starkaste fäste, har minskat antalet anställda under lång tid eller helt lagt ner. Samtidigt har många arbetare samlats i centraliserat stora logistiknav som till exempel Amazons stora lager i Minneapolis.

På många sätt har den väldigt lilla fackliga rörelsen gått tillbaka och fått börja om från början. Dels för att arbetsmarknaden förändras, vilket inte de stora facken gör, dels för att andra sätt att samla arbetare blivit populärare. "Deep organizing", där man går från att rekrytera till att organisera på riktigt, underifrån, har börjat praktiseras.

11309_02.jpgHafna Hassan agiterar för en arbetskamrat som fått sparken.

En bok som beskriver en del av de strategier som används av de arbetsplatser som har börjat resa sig är Jane MacLeveys No shortcuts (2016). Den beskriver hur man går från mobilisering till organisering. Framför allt beskriver den något så viktigt som hur man organiserar för att vinna.

Det ser naturligtvis väldigt olika ut på olika ställen i USA och i olika branscher. Det är ändå tydligt att många av de arbetsplatser som på olika sätt startade strejkvågen under pandemin hade börjat långt innan. De hade inte alltid någon formell fackförening med avtal med företaget. De hade något mycket bättre, nämligen många år av organisering genom att utveckla och stärka den kollektiva styrkan på arbetsplatsen.

Efter första världskriget när spanska sjukan skördade många dödsoffer och man fick stänga ner delar av landet, så gick en stor strejkvåg genom USA. Då var fackföreningsrörelsen starkare i USA och en politisk radikaliseringsvåg gick genom olika fackföreningar och partier. Det var en väldigt annorlunda situation än dagens. Men många menar att det var senaste gången vi såg en strejkvåg i samma storlek som idag.

Det stora lagret och logistiknavet för Amazon i Minneapolis är en sådan arbetsplats. De anställda har organiserat sig i informella nätverk, men man har också bildat föreningar som The Awood Center, en förening för alla de somaliamerikanska kvinnor som arbetar på Amazon. Man fokuserar på att lära sig att försvara sina rättigheter på jobbet, och på att bygga arbetarmakt. Precis som på många andra arbetsplatser på Amazon i USA har man organiserat sig långt innan covid-19 drabbade arbetsplatserna. Man har demonstrerat, skrivit protestlistor och även strejkat. På bilden härintill ser du Hafsa Hassan, en av Amazonarbetarna i Minneapolis, från en strejk i april för en fackligt aktiv arbetskamrat som fått sparken.

Strejkrörelsen kommer från olika kluster av kampanjer, fack och arbetsplatser, till exempel från snabbmatsarbetare och rörelsen "fight for 15", 15 dollar i minimilön. När pandemin stängde ner många arbetsplatser så blev andra som var i gång väldigt viktiga. Grupper av arbetare som tidigare inte hade någon makt fick en nyckelroll och måste arbeta under sämre villkor när tempot höjdes och smittan spred sig. På vissa ställen tvingades strejker fram för att arbetare började smittas och dö på arbetsplatserna. Insatserna var och är stora för de som organiserar sig och går ut i strejker, eftersom de riskerar arbetslöshet under en ekonomisk kris plus att de riskerar att bli av med sjukförsäkringen under en pandemi. När medierna började bevaka strejkerna, och exempel på att annars maktlösa och marginaliserade arbetare tagit strid och vunnit blev kända, började strejkerna sprida sig. Även om det sett olika ut i olika branscher och olika delar av landet, började både höger- och vänstermedier i USA tala om en strejkvåg.

Om denna organisering från gräsrotsnivå fortsätter, kan man se en radikal förändring av maktförhållandena mellan arbetare och företag på den amerikanska arbetsmarknaden om tio eller tjugo år, oavsett den ekonomiska kris som nu drabbar landet. På många sätt är det mörkt som i graven för arbetare i USA. Men amerikansk arbetarrörelse kanske inte är något som ska begravas utan något som ska födas.

Om du undrar hur det gick för Hafsa och hennes arbetskamrater så vann de, och deras sparkade arbetskamrat fick komma tillbaka till jobbet.

Per Andersson är metallarbetare.