Den kinesiska revolutionen 1949 är den största omvälvningen. Och det "amerikanska århundradet" som proklamerades på 1940-talet är snart över. Författaren Sture Källberg summerar förvecklingarna i världen sedan 1900-talets mitt. Många av dem har han sett på nära håll.

Vi är snart åtta miljarder människor, åtta tusen miljoner - när jag föddes var vi två miljarder! En demokratisk världsordning kunde ha ett valt parlament med åtta tusen ledamöter, en för varje miljon invånare. Det finns ett antal mötessalar i världen med plats för åtta tusen.

Om länderna i världsparlamentet representerades jämlikt skulle Indonesien få 262 ledamöter och Sverige 10. De åtta största länderna skulle få 4 140 ledamöter, det vill säga drygt hälften. Av dem skulle 82 procent vara asiater, 13 procent amerikaner och 5 procent afrikaner. Noll européer.

Av de 20 största länderna skulle två vara europeiska: Ryssland med 147 mandat och Tyskland med 83. Sammanlagt skulle de 20 största länderna få 5 335 mandat, eller två tredjedelar av samtliga. De 173 mindre länderna skulle få dela på resterande 2 665 mandat. Kina inklusive Hongkong (1 407 mandat) och Indien (1 380) skulle sammanlagt få fler mandat än alla de mindre länderna tillsammans.

Ett världsparlament med makt att bestämma över länderna får svåra uppgifter att lösa. Den svåraste är nog att på allvar hejda förändringarna i klimatet. Att avskaffa fattigdomen, utjämna inkomstfördelningen, genomdriva nedrustning och skapa en hållbar världsordning blir säkert enormt mödosamt.

118710_01.jpgSture Källberg i Shaanxis lössjordslandskap nära Yanan i Kina 1963.

Jag begriper naturligtvis att de rika länderna aldrig frivilligt skulle gå med på en sådan ordning. Men världen förändras. Jag har levt länge, är född 1928. Under mitt liv har många avgörande omvälvningar ägt rum, politiskt, tekniskt, ekonomiskt, kulturellt.

Den kinesiska revolutionen 1949 är den politiskt största. Den åstadkom en fundamental maktförändring i världen och bidrog starkt till kalla krigets epok med öronbedövande politisk propaganda. Ledande politiker i Washington sa frankt: "Vi förlorade Kina!" Som om landet varit deras.

Vintern 1946-47 gick jag på Tärna folkhögskola. Den Skolgeografi II som vi använde var tryckt i ny upplaga 1944. Under rubriken "De viktigaste kulturländerna" fanns inte ett ord om Kina! Inte heller om Ryssland. I mars 1947 delade läraren ut ett särtryck till geografiboken på 16 sidor om Sovjetunionen.

I storskolan i Kärrbo, som hade gemensam skolsal och lärare för fjärde, femte och sjätte klass, minns jag att geografiboken förklarade för oss att "Rysslands (utrikes)handel är liten på grund av ryssens bristande håg till sjömanslivet". Vi läste också Sveriges historia men hann bara till Gustav IV Adolfs avsättning 1809.

Året då vi fyllde 13 slutade vi skolan. Vi konfirmerades följande vår, alla utom Nisse, för hans föräldrar hade inte råd med konfirmationskostymen. Därefter följde vanliga arbetsdagar. Vi var stolta att räknas som nästan vuxna. Lärarens, prästens och godsägarnas barn fick gå i läroverk i Västerås.

På 1930-talet var Storbritannien och Frankrike de dominerande världsmakterna. Härskarna i London härskade också i det brittiska imperiet med en fjärdedel av jordens befolkning! Brittiska kolonier fanns i alla världsdelar. Störst var "Brittiska Indien", inklusive nuvarande Pakistan och Bangladesh. Frankrike härskade över stora delar av Afrika, främst Nord- och Västafrika och kontinentens största ö Madagaskar. Dessutom "Franska Indokina": Vietnam, Laos och Kambodja, samt mindre territorier på andra håll.

Andra världskrigets våld malde sönder den rådande maktstrukturen. Kriget blev början till slutet på den absurda världsordning som rådde, med europeiska kolonier i hela världen. Även små länder som Belgien, Holland och Portugal hade kolonier. Danmark bestämde delvis över Island ända till 1944, då landet blev en självständig republik.

118710_02.jpgSture, 16 år, på bondlandet i Kärrbo.

Japans angreppskrig i Asien började 1931, då en japansk lydstat bildades i den erövrade kinesiska provinsen Manchuriet. 1937 ockuperades östra Kina av japanerna. Senare erövrades bland annat de brittiska kolonierna Malacka och Burma.

Japans krigsmakt blev ofrivillig barnmorska åt nationella befrielserörelser i Burma och Indonesien. När "Nederländska Indien", som Indonesien kallades, ockuperades av japanska styrkor 1942 allierade sig landets nationella befrielserörelse med japanerna. Vid Japans kapitulation 1945 proklamerades Indonesiens självständighet av befrielserörelsens ledare Sukarno.

I Indokina härskade Japan från 1940 militärt med den franska Vichyregimens välsignelse. Kolonialförvaltningens franska ämbetsmän samarbetade med sina nya japanska chefer.

Befrielserörelsen Vietminh bildades i maj 1941 i Vietnams bergstrakter med Ho Chi Minh som ordförande. Han kom illegalt över gränsen från Kina, till fots i sandaler, efter 30 år i landsflykt. Kolonialmakten hade på 1930-talet dömt honom till döden in absentia. Efter fyra krigsår proklamerades Vietnams självständighet av Ho Chi Minh i Hanoi 2 september 1945. Elva dagar senare landsteg franska kolonialtrupper i Saigon och attackerade Vietminhs soldater, som avväpnat Japans ockupationsstyrkor.

I den franska koalitionsregering som fattat beslut om det nya kolonialkriget ingick två kommunister: Billoux och Tillon. Efter det slutliga franska nederlaget vid Dien-Bien-phu 1954 övertogs kriget stegvis av USA. Vietnameserna segrade till slut 1975 efter 34 oändliga år!

Sommaren 1949 kom jag till Paris. Där blev jag kompis med holländaren Frans, lika fattig som jag. Han hade vägrat att fraktas som soldat till Asien för att återerövra "Nederländska Indien". Jag tänker inte dö för kolonisatörernas feta profiter, sa han. I Holland var han dömd till fem års fängelse för desertering. I december 1949 kollapsade det holländska återerövringskriget.

Trots det historiska nederlaget i Indokina insåg inte maktens män i Paris vad klockan var slagen. Algeriet på andra sidan Medelhavet sågs fortfarande av samtliga franska partier som en del av Frankrike. Algeriernas befrielsekrig började 1954, sex månader efter vietnamesernas seger vid Dien-Bien-phu. En halv miljon franska soldater kämpade för att bevara den franska makten i Algeriet. Sex blodiga år senare hade algerierna befriat sitt land.

118710_03.jpgTraktorkörning på trädan 1946.

Några månader efter att Senegal blivit självständigt 1960 kom jag med båt till huvudstaden Dakar. Från passkontrollen fördes jag till hamnkommissarien, en väldig karl, ungefär två meter lång och en meter bred.

Ni har inget visum, sa han. Senegal har ingen ambassad i Sverige, sa jag. Visum får man söka på Frankrikes ambassad, sa han. Jag kunde inte tänka mig att söka visum där till den självständiga staten Senegal, sa jag på knagglig franska.

Han funderade. Vi gör så här, sa han, jag tar hand om ert pass och ni får tillstånd att vistas tio dagar i Dakar. Han skrev tillståndet med vacker handstil på ett papper, smällde dit en imponerande stämpel - Commissaire du port - och undertecknade.

I Dakar fanns en svensk konsul som jag frågade om några saker. Han i sin tur frågade var jag bodde. I Geltapé, sa jag. Han tittade förvånat på mig. Jag har aldrig hört talas om att någon bott där, sa han. Det bor åtskilliga tusen där, sa jag.

Sextio år senare frodas, trots alla omvälvningar, fortfarande eurocentrismen i all sin korkade självbelåtenhet. En söndag i september 2020 gick jag i Bergianska trädgården i Stockholm. I Victoriahusets bassäng flyter väldiga näckrosor. En skylt förklarade:

"Jättenäckrosorna härstammar från Sydamerika och växer där i floder med långsamt strömmande vatten. De påträffades först 300 år efter Sydamerikas upptäckt och väckte då stor beundran."

De sydamerikanska folken hade alltså inte sett näckrosorna?

För cirka 15 000 år sedan tog sig nomader från Asien över Berings sund i lågvattnet efter istiden och upptäckte de amerikanska kontinenterna!

1967 satte jag punkt för en koncentrerad biografi över Ho Chi Minh. Den ingick i en bok med ett urval texter som han hade författat. Avslutningsvis skrev jag att Förenta staternas och Sovjetunionens makt hade nått sin gräns. "Tyngdpunkten pendlar än en gång, som förr, mot Asien, mot nästa sekels supermakter: Kina och Indien."

Nu, ett halvt sekel senare, är vi i stort sett där. Kina har gått om USA ekonomiskt, eller gör det snart, beroende på hur man räknar. Indien kommer att växa förbi Japan och därefter USA och kanske Kina inom överskådlig tid. Folkmängden är den viktigaste faktorn. Indiens befolkning blir snart större än Kinas.

118710_04.jpgUndersökande journalistik på Krukornas slätt i Laos 1962.

Ekonomisk makt är inte helt avgörande. Militär slagkraft har vid historiska skiften lika stor betydelse. För närvarande finns bara en militär världsmakt, USA, med baser och stödjepunkter på alla kontinenter. USA:s militärbudget är i särklass störst: 732 miljarder dollar år 2020! Det är en tredjedel av världens sammanlagda militärutgifter.

Jag tror inte att USA:s makthavare frivilligt kommer att lämna positionen som ledande världsmakt. USA-dollarn som världsvaluta är fortfarande ett tungt instrument i maktutövningen. Men konkurrenter som euron och den kinesiska renminbin växer.

Kina, Indien, Indonesien med flera kommer att genomdriva förändringar av makten i Världsbanken och Internationella valutafonden, där USA dominerat sedan 1945. Eller skapa nya institutioner utanför västländernas räckvidd.

Avgörande maktskiften i världen har hittills skett genom krig. Alla vet att med kärnvapen kommer civilisationen att utplånas. Men krig kan utkämpas utan kärnvapen, vilket cirka 160 krig sedan 1945 har visat.

Ett sorgligt stort antal forskare och tekniker i världen arbetar energiskt med att skapa effektivare metoder att döda. Vakuumbomb kallas en av uppfinningarna. Den sprider en gas som i explosionsögonblicket bränner upp luftens syre ända ner i lungorna och i en vid omkrets dödar allt som andas.

Kraftmätningen USA-Kina började redan året efter den kinesiska revolutionen 1949. Under Koreakriget hösten 1950 avancerade USA-trupper och allierade genom Nordkorea till gränsen mot Kina. Kinesiska trupper gick över gränsen och drev dem tillbaka till stilleståndslinjen vid 38:e breddgraden.

Historien fortsätter obönhörligt. 1943 proklamerades "Det amerikanska århundradet"av bildtidningen Lifes ägare Henry Luce. En träffsäker bedömning! Snart har det århundradet gått. Hur framtidens maktkamp kommer att utkämpas vet ingen.