"EN AV 1900-TALETS mest inflytelserika myter utgjordes av föreställningen att avskaffandet av den koloniala administrationen automatiskt innebar en avkolonisering av världen. Detta ledde till myten om en 'postkolonial' värld. De många och heterogena globala strukturer som införts under en period av 450 år försvann inte med den juridisk- politiska avkolonisering av periferin som skett under de senaste 50 åren. Vi fortsätter att leva under samma 'koloniala maktmatris'. Med den juridiska och politiska avkoloniseringen gick vi från en period av 'global kolonialism' till den nuvarande perioden av 'global kolonialitet'."
Orden är den puertoricanska sociologen Ramon Grosfoguels och kommer från hans artikel "Decolonizing Post-Colonial Studies and Paradigms of Political Economy" från 2011.
Med Grosfoguels citat som utgångspunkt närmar vi oss i det här temanumret av Clarté begreppet dekolonialitet. Vi belyser och exemplifierar dess praktiska manifestationer och tydliggör nödvändigheten av dekoloniala perspektiv i den internationella, socialistiska kampen.
Illustration: Gabriel Silveira
CLARTéS REDAKTIONSMEDLEM Daniel Strand inleder temat med en idehistorisk essä som beskriver de ekonomiska, politiska och ideologiska processer ur vilka begreppet dekolonialitet uppstått. Han redogör också för de begreppshistoriska och språkliga förskjutningar som skett från de europeiska tänkarnas postkoloniala tanketraditioner till de dekoloniala teorier som fötts i det globala syd under de senaste decennierna.
I nästa artikel diskuterar Clartés Fredrik Lindblå effekterna av nykolonialismens "balkanisering". Han belyser hur bristen på dekoloniala perspektiv förfrämlingar vänstern i nord från det globala syd, och argumenterar för varför frågor om mat och mark är centrala teman för avkoloniseringsrörelser och dekolonial teori.
Därefter följer "Manifest för en ekosocial energiomvandling från folken i Syd". I detta manifest, som riktar sig till det globala nord, framför ett 70-tal organisationer, rörelser samt enskilda personer i det globala syd åtta krav som bland annat berör energirättvisa, klimatpolitik och internationella handelsavtal.
Aktivisterna Lina Muktar Mohageb och Saleh Abdelaziz från kollektivet Jordens Fördömda introducerar i sin artikel den dekoloniala feminismen. De undersöker tankegodset hos missionerande och imperialistiska feminister, och utforskar gemensamma beröringspunkter mellan begreppen kolonialitet och intersektionalitet.
Litteraturvetaren Viola Bao och Vänsterpartiets studievägledare John Hörnquist redogör i sin avslutande essä för hur dekoloniala idéer har utvecklats i marxistiska och postmarxistiska traditioner. De lyfter särskilt fram marxistiska analyser av relationen mellan kolonialism och kapitalistisk modernitet.
SAMMANFATTNINGSVIS försöker vi i detta temanummer uppmärksamma kampen mot de koloniala strukturer som fortsätter att prägla världen på såväl internationella som nationella nivåer. Vi vill påvisa varför dekolonialitet som teori och avkolonisering som praktik är relevanta även i en svensk socialistisk kontext. En bristande förståelse för hur nykoloniala förhållanden påverkar den ojämna fördelningen av makt och resurser i världen riskerar att upprätthålla de eurocentristiskt präglade tanketraditioner som dominerar vänstern i det globala nord - och göra vänstern i det globala nord irrelevant för de socialistiska och dekoloniala rörelserna i det globala syd. Att inkludera dekoloniala perspektiv i socialistiska diskurser i Sverige är därmed i allra högsta grad en fråga om internationell solidaritet, och ett erkännande av kolonialismens fortsatta verkningar i en senkapitalistisk, globaliserad värld.
