I och med att arbetslivet har blivit mer flexibelt har det för vissa inneburit otrygga anställningar och osäker inkomst i ett arbetsliv där man ständigt förväntas vara tillgänglig. För andra har flexibiliteten gett större möjligheter att själva styra arbetstider och var ens arbete utförs. I kombination med den informationsteknologiska utvecklingen har dessa förändringar bidragit till att tid och rum som tidigare varit reserverade för privatliv i allt större utsträckning påverkas av lönearbetet.
BEGREPPET "gränslöst arbete" har ofta använts för att beskriva relationen mellan arbete och fritid. Fokus har varit tjänstemän som ständigt kan vara uppkopplade via dator eller telefon. Bilden av arbetaryrket däremot har varit att gränserna mellan arbete och fritid är tydligare. Handelsanställdas förbunds rapport Ofri fritid visar att så inte är fallet för många arbetare. De upplever en betydligt större påverkan på fritiden jämfört med många tjänstemän. Gränslösheten går endast åt ett håll. Arbetet tar fritiden i anspråk, men på arbetet finns inget utrymme för privatlivets sysslor.
Särskilt utsatta är kvinnodominerade yrken. I rapporten illustreras detta med vittnesmål från anställda i butik och inom hår- och skönhetsvård. Överbelastning leder till att anställda kommer hem utmattade efter arbetet, utan energi att lägga på familj, vänner och fritid. De har svårt att koppla bort tankarna på arbetet och får sömnsvårigheter. Otrygga anställningar och osäker inkomst intensifierar sätten som lönearbetet dominerar privatlivet. För många deltidsanställda i butik blir vardagen en jakt på extra pass för att få ekonomin att gå ihop. Tiden bortom arbetsplatsen går ut på att hålla koll på appar och sms för att vara beredd när nya pass erbjuds.
DE ANSTÄLLDAS berättelser vittnar om hur kapitalets vinstjakt sker på bekostnad av människors kroppar och möjligheter att leva hållbara liv.
Thea Holmlund är utredare vid Handelsanställdas förbund och doktorerar i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.
Vittnesmålen belyser behovet av intersektionella perspektiv som överskrider traditionella gränser mellan privatliv och arbetsliv. Hur lönearbetets organisering utarmar människor och deras förmåga att hantera vardagen kan inte generaliseras utan varierar beroende på kön, social klass och rasifieringsprocesser. Att studera hur villkoren för reproduktion av livet skiljer sig mellan grupper möjliggör därmed synliggörandet av vilka konsekvenser ojämlikhet i arbetslivet får för resten av livet.
