Hur kan det se ut i ett rationellt ordnat samhälle utan privat äganderätt till produktionsmedlen? Det är bara att titta på en amerikansk tv-serie för att få besked.

Science fiction brukar ibland avfärdas som grabbigt och ytligt. Ofta stämmer detta, men i dess tradition finns också en utopisk, samhällskritisk sida. Två av genrens urfäder, H.G. Wells och Jules Verne, använde vid ett flertal tillfällen sina böcker för en radikal kritik av samtiden.

1966 började Star Trek sändas i amerikansk tv. I den serien fick man följa hur en besättning från Den förenade federationen av planeter utforskar Vintergatan under 2300-talet. En teknologi som kallas för Warp har gjort det möjligt att färdas fortare än ljusets hastighet. Federationen domineras av människor, men har flera allierade. De viktigaste utomjordingar man allierat sig med är Vulcaner, som sitt namn till trots är mycket fredliga varelser. De är mycket rationella och logiska, och ses ofta som känslokalla. Både Jorden och Vulcan har i sin historia genomgått fruktansvärda krig som så när utplånat planeterna, men någon form av samhällsomvälvning har skett som inneburit slut på krigen.

För Jordens del innebar omvälvningen att pengar som betalningsmedel avskaffades liksom, vad det verkar, den privata äganderätten till produktionsmedlen.

11006_01.jpg

Star Trek har sänts i flera upplagor, och det är främst i de serier som gjordes på 1980/90-tal som de politiska markeringarna finns. I dem förekommer till exempel ferengier, som är en sorts ultrakapitalistiska och individualistiska figurer med ett samhälle som är extremt patriarkalt. De skildras som löjeväckande figurer.

I serien, som är spekulativ science fiction, förekommer ofta tidsresor till jordens förflutna, det vill säga vår samtid eller nära framtid. Det får ofta till följd att huvudrollskaraktärerna reflekterar över vår tids primitivitet. Ett av de tydligaste exemplen är ett avsnitt av Star Trek Deep Space Nine där huvudsrollsinnehavarna hamnar i San Fransisco år 2024. Där har drömmen om arbetslinjen slagit igenom med full kraft. De fattiga bor i ett ghetto där de förföljs av polis och myndigheter. Ghettots invånare delas upp i tokar och strävare. Tokar är mentalt sjuka som inte har råd med sjukvård, och strävare är sådana som kan arbeta men ändå är arbets- och bostadslösa. Härbärgena är överfulla och de flesta får sova på gatan. Folk dör i botbara sjukdomar och våldet är ständigt närvarande. Samtidigt finns det en oerhört välbeställd överklass. Avsnittet slutar med ett framgångsrikt uppror som leder till en vattendelare i USA:s historia.

11006_02.jpgStar Treks bild av San Francisco 2024: Härbärgena är överfulla och de flesta får sova på gatan. Folk dör i botbara sjukdomar och våldet är ständigt närvarande. Samtidigt finns det en oerhört välbeställd överklass.

Onekligen är det en tankeställare att en sf-serie skildrar vår närmaste framtid som ett helvete av ojämlikhet och våld, medan 2300-talets jord är ett samhälle där äganderätten till produktionsmedlen är socialiserad, den teknologiska nivån har höjts dramatiskt och alla lever i välstånd och relativt jämlikt. Tidsresor och resor fortare än ljusets hastighet blir troligtvis aldrig möjliga, men att socialisera produktionsmedlen borde väl inte vara det?

11006_03.jpg